Category Archives: Hus

Snöig mars och Bistro Folke

I helgen tänkte jag att jag skulle börja påta i trädgården. Det behöver rensas lite och av någon anledning ser jag fram emot det, trots att jag aldrig varit trädgårdsintresserad och alltid haft svarta fingrar snarare än gröna – jag har utan problem kunnat ha ihjäl kaktusar genom att glömma att vattna dem. Kanske är det annorlunda när det är ens egen trädgård och man vill göra den fin. Kanske håller intresset i sig i ungefär ett par veckor. Vi får se. Hur som haver har L och jag köpt liljor (Ls önskan) i olika färger, så de ska i jorden när det slutar vara snö.

För det var ju det där, att jag tänkte börja igår. Det blev inte så, för när jag steg upp såg det ut så här utanför dörren:

Snö...

Snö…

Så istället fixade jag med växterna jag förodlar i mitt lilla minidrivhus. Krasse som klipptes ner, basilika som planerades om, och så sådde jag nya frön av gräslök, blomkål och jordgubbar. Vi får se vad som tar sig.

Igår gick jag även till stan. Inhandlade gardiner till vardagsrummet, hittade några som när jag kom hem med dem visade sig passa bra. Och L godkände dem (yay!), så nu väntar de på att sättas upp. Återstår att se när det blir av.

Idag tog jag en trevlig runda till stan och gick med K. Jag hade vid det laget suttit några timmar med T10-kompendiet och skrivit om sånt roligt som droger och missbruk, så jag behövde komma ut. Tyvärr hade inte våren återhämtat sig – det var kallt och snålblåst – men det blev bra ändå. Vi gick runt med hakorna nedstoppade i halsdukar och spatserade in och ut ur de butiker vi kände för.

När K skulle hem slutade L från dagens jour, och vi gick och åt på ganska nyöppnade restaurangen Bistro Folke som ligger vid Stora Torget. Ibland önskar jag att jag hade en gigantisk blogg med tusentals läsare, för då hade min reklam för detta ställe nått fler. Tycker de förtjänar många fler gäster än de har. Grymt god mat (svenskt cuisine, mycket svenskt vilt), trevlig service och vettiga priser, definitivt inte dyrare än andra liknande ställen i stan. Idag åt vi “söndagsmiddag” för 189 kr/person, förrätt och huvudrätt som båda smakade ljuvligt. Toast Skagen med två ordentliga bitar rökt lax till (hela portionen rejält tilltagen), och därefter “söndagsstek” med perfekt kokt potatis och mumsigt fyllig sås. De stavar som krattor (när vi var där och åt middag första gången skrev de bland annat “ägggula”, och de särskriver allt som går att särskriva), men lika illa som de stavar, lika god mat lagar de. Mysig atmosfär också.

Kort sagt, gå dit!

Lilla Bistro Folke med mysiga små bord och fina fondväggar.

Lilla Bistro Folke med mysiga små bord och fina fondväggar. Behövs fler gäster! :)

Toast skagen - det hade räckt med förrätt till mig, efter den här var jag mätt...

Toast Skagen – det hade räckt med förrätt till mig, efter den här var jag mätt…

Långsam geriatrik och svåra mattval

Första geriatrikveckan har i sakta mak kommit och snart gått. På geriatriken går ingenting fort. Det händer inte heller så mycket, inte minst när sex av sju patienter är utskrivningsklara och väntar på antingen vårdplanering eller korttidsboende. De är medicinskt färdigbehandlade och ligger, som på så många avdelningar, bara och väntar på att kommunen ska få tummarna loss och hitta ett boende. Det är tragiskt vad många vårdplatser går åt till att patienterna bara väntar på nästa boende. Att ligga på sjukhus är inte riskfritt, allra minst för åldringar (infektioner och annat), och det finns ju en hel hög nya patienter som behöver komma in, som istället för att ligga på rätt avdelning (som är fylld till bredden med folk som borde åkt därifrån) hamnar som satelliter på avdelningar de inte alls borde ligga på. Personalen på satellitavdelningen är kunniga, men inte i det patienten ligger inne för – t ex när en ortopedisk patient hamnar på öron-näsa-hals, eller en kirurgpatient hamnar på onkologen. Det säger sig själv att det inte blir riktigt bra.

Så det är viss frustration att sitta och rulla tummarna.

På hemmaplan händer det lite grann. I helgen hände det desto mer – svärföräldrarna kom på besök så till dess behövde det vara snyggt och undanplockat. Det kändes betydligt mycket bättre när vi fick undan flyttkartonger. Ser mer ut som ett hem än en verkstad/skräphög. Vi bjöd på lunch och blev undervisade i trädgårdsskötsel, något som är välbehövligt eftersom jag inte har någon som helst kunskap i detta ämne. Men ganska kul är det, införskaffade ett minidrivhus för någon vecka sedan för att odla lite eget. Basilika och krasse har än så länge kommit upp.

Igår var vi och tittade på mattor. Det är något L och jag har väldigt svårt att komma överens om, men till slut hittade vi tre som vi fick låna hem för att testa. Än har vi dock inte hunnit lägga ut dem, tänkte att vi behöver dagsljus för det.

Och annars händer det väl inte spektakulärt mycket. I måndags fick vi TV efter flera veckor utan, och jag måste ju bara säga att hantverkare och deras tider verkar ganska nice. “Hantverkaren kommer mellan 12 och 18”, sa bokningstjejen och tyckte att det var helt vettigt att man skulle vara hemma en hel måndagseftermiddag i väntan på att någon skulle komma. Som att folk inte har något bättre för sig. När vi för ett par veckor sen skulle ha en annan hantverkare här för att fixa internet så hade vi bestämt kl 13, jag tror han till slut kom vid halv fyratiden. Undrar hur det hade blivit om vi gjorde så i vården: “Du har tid någon gång mellan 8 och 14 – du får komma kl 8 och sitta och vänta.” Vi hade nog blivit ännu mindre populära i så fall (redan nu är vi ju inte så poppis om vi är tio minuter sena mot vad som står på deras lappar).

Vår på gång…

Dagarna försvinner fortare än kvickt – vi är en bit in i mars redan, och våren verkar fundera på om den ska ta för sig ordentligt, eller om den ska låta vintern sitta i förarsätet ett tag till. I söndags var det femton grader varmt i skuggan, alldeles underbart. Passande dag dessutom, när L roade sig med att gräva upp halva vår uppfart för att gräva ner fiberkabeln. Han hade gjort några meter på fredagen och några på lördagen, men det var rätt många meter kvar av vår 37 meter långa uppfart. Dessutom hade något geni för längesedan bestämt sig för att fylla upp i marken med stora stenbumlingar på uppemot och över 20 kg, vilka L fick lirka loss och lyfta bort för att få kabeln på plats.

Själv fortsatte jag med uppackandet. Jag har gjort större delen av uppackandet, vilket lett till att L knappt hittar i huset. Han blir något frustrerad när han ska laga middag, får man ju säga. Spännande på riktigt blir det när jag inte heller vet var det är, för det har jag glömt.

I lördags träffade vi några av Ls AT-kompisar för en brunch på Babettes. Det var trevligt, även om jag tyckte att det saknades en del för att kalla det en äkta brunch. Men gott med pannkakor och fri tillgång till varm choklad…

Har hunnit plugga en del också de senaste dagarna, kommit en bit på väg i mitt T10-kompendium och till och med börjat nosa lite på bildtentaplugg. Knappt, men ändå. Varje liten grej räknas. Men tidsbrist är definitivt en grej. Varje kväll kollapsar både jag och L i säng och jag brukar sova inom någon minut. Blir liksom så – bara igår kväll var L på spinning, jag gick och mötte honom när han skulle gå hem, och sen körde vi iväg och köpte en begagnad Billy-bokhylla till biblioteket (vi har ett bibliotek, ’cause we’re awesome… eller nördiga, nåt av det), innan vi vid halv 9-tiden ställde oss och gjorde middag. Då är man lite trött när klockan blir tio.

Men det blir allt mer hemtrevligt här. På söndag kommer Ls föräldrar hit – hans mamma har inte sett huset. Det har inte mina föräldrar heller, och de (läs: mamma) är väldigt nyfikna. De får vänta ett par veckor till, i påsk kommer de hit…

Flytt, KUA och allt annat

Bloggen har varit lite på självsvält de senaste två veckorna. Inte för att det, som det oftast är när jag inte bloggar, inte händer ett jota, utan för att det hänt alldeles för mycket. Dessutom har vi inte haft internet, vilket är så galet irriterande. Än mer när Telia (Felia) säger att det ska kopplas in ett visst datum och så går man i en hel vecka och väntar på det datumet, bara för att det sedan ska bli Problem som tar ytterligare fyra dagar att lösa. Idag kom en trevlig tekniker dock och löste Problemet (kortslutning i ett skåp nånstans som inte var i vårt hus), så nu har vi internet. Tack och lov. Så nu har jag skickat iväg alla de kompendier som beställts under stenålderstiden utan internet, vilket tagit sitt lilla tag med tanke på att det vi nu sitter på är ADSL – långsamt ADSL – tills fibern kopplas in om ett par veckor.

Nog om internet och avsaknaden därav.

Vi har i mellantiden i alla fall lyckats flytta från den älskade lägenheten (sorgen var stor när jag lämnade den sista gången) till det trevliga huset. Huset blir allt trevligare i takt med att vi packar upp, men det har varit dåligt med tid till det eftersom vi pluggar respektive jobbar heltid. Åtskilliga turer till Tornby, framför allt Biltema men även Bauhaus och IKEA och diverse annat tar också tid, även om vi är där för att införskaffa nödvändigheter för att kunna fortsätta packa upp (såsom en Hejne från IKEA – förvaringsmöbel till källaren).

Jag längtar lite efter att få sätta upp gardiner och tavlor, eftersom det ser ganska kalt ut på väggarna just nu.

Själva flyttdagen gick smidigt – L fick hjälp av fem andra (killkompisar/bror/svåger) och jag beordrades framför allt mest att hålla mig ur vägen. Så jag packade upp kartonger så snabbt jag kunde, vilket lett till att jag nu inte riktigt hittar allt jag packat upp, eftersom en del bara fick åka in i första bästa låda. Men jag hittar nog saker efter hand.

Har konstaterat flera gånger om att vi har så mycket saker att vi inte borde behöva ens hälften. Eller ens en tredjedel. När jag var som mest frustrerad över att jag inte hittade en viss pryl hade jag god lust att slänga allt och bara börja om.

Jag har även hunnit med att undervisa tre pass i klinisk fysiologi. Är nöjd att jag alls hann med att undervisa, eftersom mitt schema var väldigt otillåtande. Det blev en lång dag ena dagen, med labbar 8-12 och KUA 14-21.30. Och upp dagen efter för att börja nästa KUA-pass kl 06.45. Det är tur att jag inte ska bli sjuksyrra, de där tiderna hade tagit kål på mig fullständigt.

KUA var bättre än väntat, får erkännas. Jag hade väldigt låga förväntningar (typ nånstans-under-markplan-låga) efter att ha hört mycket från andra om vad man får, och framför allt inte får, göra på KUA. Jag var på KUA avd 30, ortopeden (så jag tror att de flesta anställda där kände igen mitt efternamn…), och vi hade en väldigt bra läkarhandledare som släppte oss väldigt fria. Oss, för vi var två läkarstudenter på det team jag var med i. Det var lite trist eftersom det bara blev hälften så mycket läkargöra för var och en av oss, men samtidigt hade jag och E väldigt roligt. Och det blev en hel del läkargöra – utskrivningar med allt vad pappersarbete det innebar, receptskrivning, rond, anteckningar, mm). Teamet vi fick var grymt, det funkade verkligen bra på alla sätt, och det hjälpte enormt när någon patient blev svår att hantera.

Så, händelserika veckor. Nu är det teoriblock igen, första veckan snart slut. Det har varit en del medicinsk juridik igår och idag – om tvångsvård och en del annat – vilket jag tycker är kul. Någon typ av juridik får jag nog ändå ta och inkorporera i läkaryrket framöver, det är ju faktiskt roligt.

Och så fortsätter jag packa upp.

Äventyret börjar

Igår fick vi nycklarna till vårt hus. Det kändes mycket overkligt att stoppa nyckeln i låset och vrida om, stiga in i hallen och tänka att det faktiskt är här vi ska bo framöver. Lägenheten som jag tillbringat fyra och ett halvt år i blir snart ett minne blott, vilket känns både spännande och lite jobbigt. Jag har verkligen älskat att bo här, de luftiga ytorna och den underbara utsikten över Eklandskapet. Jag har kunnat titta ut och betraktat vårar och höstar, skirt grönt och explosioner av rött och orange, täta sommarträdtoppar och frostiga, kala träd.

Jag har haft hela mitt förhållande med L här, från vår första dejt som utgick härifrån hela vägen till nu, och på den tiden har vi hunnit förlova oss, gifta oss, L har tagit examen, och vi har skrattat, gråtit (ja, det är väl jag då), och haft såväl roliga som jobbiga dagar här. Vi har kommit innanför dörren och suckat djupt efter långa arbetsdagar och sagt, “Det ska bli skönt att gå och lägga sig”, och vi har studsat ur sängen (igen, mest jag) för att komma iväg på diverse roligheter.

Har börjat packa ordentligt idag. Flyttlasset går på lördag, men i veckan tänkte vi dra över en del grejer. Och grejer finns det många, alldeles för många. Låda efter låda fylls och ändå verkar jag knappt göra någon skillnad i våra skåp. Svarta sopsäckar står i vardagsrummet, fyllda med saker som jag inte begriper varför vi sparat till att börja med.

L har tagit hjälp av bror och svåger för att måla tak och väggar i huset. I min förra lägenhet hade jag färg på väggarna, i den här lägenheten har allt varit vitt, och i det nya huset blir det åter färg på väggarna. Det är alltid spännande att se hur det blir, för man väljer ju färg utifrån färgprov som är några centimeter breda och höga, och det är svårt att säga hur det blir när man målar hela väggar i samma färg. Men det som är bra med målning är ju att det går att måla över om det blir fult. Förhoppningsvis blir det snyggt.

I veckan ska golven i vardagsrum, hall och matrum slipas och lackas, för det behövs verkligen. Trappan ska renoveras lite senare, och några innerdörrar fräschas upp, och så det stora projektet, att byta tak. Det kommer bli en del pyssel att bo i hus, saker man inte alls behövt tänka på i lägenhet. Klippa gräset är ju också en sån grej…

Det blir ett äventyr. Vårt äventyr.

Hus!

Hus!

Praktik, undervisning och packning

Första veckan på vårdcentralen har kommit och gått. Det har varit en trevlig vecka, och jag tycker det är synd att det bara är en vecka kvar. Vårdcentralen lär mig mer än alla mina andra placeringar, för på vårdcentralen får jag ta egna patienter, göra egna bedömningar och ta ansvar på ett annat sätt. Visst går jag till min handledare med varje patient och handledaren pratar i princip alltid med patienten, men ändå. Jag får jobba själv, får tänka själv och lägga fram förslag på vad jag vill göra. Ännu skönare är att det blir mer och mer rätt. Att få kommentarer om att man är duktig och att ens diktat är utmärkta och när patienten leende säger att “Hon kommer bli en bra doktor!”, då växer man en hel del i sina läkarskor.

Patienterna är varierande. Influensapatienter, barn med ont i magen, studenter med ångest. Människor i olika åldrar som sitter på mitt rum och pratar med tårarna rinnandes längs kinderna. Förhoppningsvis gör jag något vettigt för dem.

Att första veckan av praktik är slut innebär också att jag och maken är en vecka ifrån att få tillträde till vårt nya hus. Det ska bli roligt. Mindre roligt är att packa allt. Gud vad mycket grejer man har samlat på sig. När maken dessutom ogillar att slänga papper, inte ens sånt som föreläsningsanteckningar från termin två som han inte tittat på sedan den terminen var slut, blir det en hel del skräp att gå igenom. Sopsäckarna av papper och skräp som ska till tippen växer sig många, stora och tunga.

Igår undervisade jag min första av tre labbar för den här terminen. Spirometri. Det är kul att undervisa, och nu när jag verkligen känner att jag kan det jag pratar om är det ännu roligare. Förhoppningsvis förstod eleverna, det sa de att de gjorde. Men man vet aldrig.

Ikväll har jag hunnit plugga lite. Eller orkat, kanske är bättre. Varit enormt trött efter långa dagar på vårdcentralen, så under veckan har ungefär nada blivit gjort. Men ikväll, efter en del sortering/packning inför flytt har jag faktiskt tagit mig igenom både sömnstörningar och färdigställt sidorna om ätstörningar. Whoo.

Fick igår frågan om jag får någon feedback på mina kompendier. Ibland får jag det, det är kul. Personen i fråga berättade då att hela T4 under senaste tenta-P använt sig av mitt kompendium. Lite skojigt. Men hoppas de pluggar annat också, T4-kompendiet börjar ju bli lite gammalt…

Sortera, slänga, ugh vad mycket grejer vi har…

Tar en paus från sorterandet.

Det här med att flytta nån gång då och då är nog egentligen ganska bra. Gud vad mycket skräp man samlar på sig! Jag har bara gått igenom min del av garderoben (L får göra sitt själv), men det har ändå blivit två stora svarta sopsäckar med grejer som ska till Myrorna, och en hel del som bara rakt av slängts. Exempel: varför har jag tomma skokartonger stående i garderoben? Det har jag inte längre…

Det tog två dagar att orka sig igenom hela garderoben. Visserligen gick stora delar av första dagen åt till att städa resten av lägenheten, men ändå. Det tar sin tid och det är ganska krävande. Att prova sig igenom alla sina par byxor är dessutom ett mindre träningspass (nu har jag halverat antalet byxor i garderoben).

Idag har jag gett mig på de delar av hallen som är mitt och Ls gemensamt. Igen, tänker inte/kan inte sortera Ls grejer, har ingen aning om vad han använder eller inte. Men gamla handdukar och skor som är så slitna att det är U-landsvarning har fått säga farväl till sitt boende i garderoben. Har lagt ut lite grejer på Blocket och på en Linköping köp-och-sälj-sida, så får någon annan kanske nytta av en del av det som är i bra skick.

Kvar att rensa är badrummet med alla pinaler vi lyckats samla där, men det får nog bli imorgon. Och köket ska också gås igenom. När vi flyttar kommer vi byta servis och bestick, så det gamla kommer åka ut till någon bättre behövande. Och jag tror inte att alla tusen udda koppar vi har kommer få följa med heller.

Tur man har nåt att göra när man är ledig…

Husköp. Och tårta.

Tredje veckan i Västervik är avklarad och igår köpte vi hus.

Ja.

Så jag har väl kanske inte varit så hundra koncentrerad på plugg igår och några av de tidigare dagarna i veckan, då det istället varit nagelbitarbudgivning. Vi vann. Uppenbarligen. Skrev kontrakt igår och flyttar i februari.

Det är lite känslan hade-du-inte-tillräckligt-att-göra-utan-att-samtidigt-också-organisera-en-flytt?, men meh. Det blir så ibland. Och i februari är skolan ändå ganska lugn.

Samtidigt tvingar det här oss att rensa ut källarförrådet. Inte något jag ser fram emot, men det behövs verkligen…

Tur att vi flyttar till större. Heh.

Mamma och pappa flyttar till London idag. I jämförelse med internationell flytt till mindre lägenhet känns det inte lika jobbigt att flytta tio minuter bort och till större.

Idag är det födelsedagskalas för Ls syster. Jag gjorde tårta. Halloweentema önskades. Vanilj- och hallon/jordgubbsfyllning, täckt med limesmörkräm i grönt. Spöken av marshmallows. Populär bland alla som åt. Barnen S äter dock inte tårta, så varför jag låter bli att göra med choklad för att tillgodose lilla Es önskemål är lite oklart ^^

Spöktårta :)

Spöktårta :)

Med spindlar, gravsten, spöken och pumpor.

Med spindlar, gravsten, spöken och pumpor.

På väg upp :)

På väg upp :)