Category Archives: Bilder

Barsebäck, midsommarfirande och nattjobb

Klockan är två, jag har ganska så nyss dragit mig ur sängen efter första midsommar-nattpasset på akuten. Jag väntade mig en hektisk natt, men den blev ganska så beskedlig. Det fanns att göra i stort sett hela tiden fram till fyra, varefter det tunnades ut till att vi hade knappt en patient att lämna över till morgonpasset klockan åtta. “Knappt en” eftersom patienten i fråga var färdig på akuten och bara väntade på transport hem.

Natten bjöd på roligheter som att sätta EKG helt utan assistans några gånger, låta folk blåsa i Alkometern – av någon outgrundlig anledning mer frekvent använd på midsommarafton än andra kvällar -, assistera då doktorn skulle sy två patienter, assistera vid kateterinsättning, och annat skoj. Min handledare släpper mig mer och mer fri, vilket oftast funkar bra. Har greppat hur man skickar prover med LabROS och hur aktiviteter och liknande ska uppdateras. Att göra själv känns bra och givande. Allra bäst är dock tacksamma patienter som efter gott omhändertagande är så nöjda att de vill krama om en (hände i natt).

Innan arbetspasset hann jag med lite midsommarfirande. Det var lite lyxigt att hinna några timmar med sill och nypotatis trots att jag skulle jobba – förra året arbetade jag hela midsommarhelgen utan möjlighet att medverka. Nu blev det en herrans massa mat hela eftermiddagen, med trevligt sällskap och söt valp, hemma hos L&D.. Eftersom jag inte hann vara med på grillningen tog L senare med sig en matlåda från grillningen och kom till akuten med den. Det smakade himmelskt gott klockan halv två på natten. Det är fascinerande hur gott det är med mat så dags. Också fascinerande hur jag, som inte alls är nattmänniska, kan hålla mig relativt pigg fram till klockan sex på morgonen, varpå jag går rakt in i en vägg av trötthet och bara vill sova.

L gillar midsommar. Eller mat. Eller både och.

Någon fick för många snapsar…

Den här veckan hann jag också med att ta tåget ner till Lund för att träffa mamma, pappa, lillebror och Malmö-K. Det blev bara en ganska kort lunch med lillebror, men det var trevligt att träffas eftersom vi inte setts sedan han var här i våras. Mamma och jag hann med lite shopping innan vi tog oss ut till Barsebäck. Malmö-K tog sig dit och vi umgicks sittandes ute i strålande solsken. På kvällen hämtade vi far min på Skurup. Torsdagen spenderades, till ingens förvåning, bland annat på golfbanan. Det går inte att åka ner till Barsebäck utan att det blir golf, allra minst när solen skiner och det är den varmaste dagen på länge. Så mamma och pappa spelade medan jag gick med och filmade mammas sving och njöt rent generellt. Som vanligt tyckte jag att upprepningen av slå på boll med metallpinne mot alldeles för litet hål blev tjatig vid hål tretton, så då traskade jag hemåt. När parenteserna tagit sig runt alla arton gick jag och pappa till poolen och doppade fötterna men inte mer eftersom det var kallt. På kvällen dukade mamma upp lax ute på terrassen och sen åt vi jordgubbar.

Mamma och pappa på golfbanan.

Till L:s stora förtret lyckades SJ med konsten att komma sex minuter för tidigt till Linköping när jag åkte hem, fast det är ett faktum han inte alls känns vid.

Helg med lillebror

Lillebror kom på besök i helgen. Han har aldrig varit i Linköping innan och således inte heller sett mitt liv här, så det var extra roligt att visa upp lägenheten, staden och det lilla vi har att erbjuda. Det blev en lugn och skön helg. Lillebror blev nog lite lätt förfärad över det softa samboliv jag numera lever, men verkade väl samtidigt tycka att det var ganska mysigt.

L stod för maten hela helgen och lillebror fick prova på LCHF. Han hade ganska många frågor om saken, vilket är kul. Folk blir generellt nyfikna, har jag märkt. Han tyckte inte det var något som helst fel på lövbiff med hemmagjord bearnaisesås, kryddsmör och vitlökssmör ihop med en stooor sallad, och inte heller på söndagsmiddagen bestående av en av våra favoriträtter – LCHF-burgare. Den innehåller coleslaw, en köttfärsbiff (så klart), tomat, avokado, en bit smält ost, och bacon. Grymt god.

När lillebror kom upp mötte jag honom på resecentrum. Han såg alldeles väldigt vuxet business ut, med handsfree i öronen (pratandes i telefon dessutom), rock och prydlig halsduk. De slitna skorna byttes ut igår mot nya, ironiskt nog exakt samma modell som ett av Ls par fast i en annan färg.

Lillebror provar skor.

Vi gick en runda på stan, med ett stopp på O’Leary’s för lunch åt hungrig bror. Han fick sedan se domkyrkan i all dess rymlighet, och stadens centrum som man snabbt tar sig igenom. Väl hemma blev det mest snack och snack och snack i all evighet, med ett avbrott för att åka och handla på Coop så att vi slapp gå hungriga under kvällen. Därefter blev det middag och sedan film med jordgubbar, grädde och mörk choklad som efterrätt. Det blev ingenting kvar.

Igår, söndag, blev det en tur med bilen. Först till Gamla Linköping där Cloettas lilla butik hade utförsäljning och priserna således var ohälsosamt låga och varifrån vi fick med oss något kilo choklad eller två. På Kanevad (träsnideriet) blev det ett längre stopp när pojkarna började leka med några av de många pussel som finns där och det blev till slut så att L och jag köpte med oss två hem, som vi ska använda för att driva våra gäster till vansinne. På Flärd blev det nya bad- och massageoljor – de är så väldigt trevliga. Turen fortsatte sedan till Tornby där det blev ett besök på IKEA och Ikanohuset, innan vi tog oss hem för den ovannämnda hamburgaren och pojkarna dumpade sig själva i soffan för att kolla på sport. Klockan 19.10 gick sedan tåget hem för lillebror, och alla verkade väldigt nöjda och glada med helgen.

Diplom, teckningar och sommarjobb

Rensar bland alla papper. Det är konstigt vad mycket papper det blir – det är reklam (trots att vi har en “Ingen reklam tack!” på brevlådan), tidningar, räkningar, beställningsbekräftelser, PowerPoint-presentationer, basgruppsanteckningar och anställningsavtal.

Just anställningsavtal är ju lite trevligt – har nu skrivit på för sommarjobbet. Undersköterska på Akuten, det ska bli riktigt roligt. Lära mig sätta nålar ordentligt och tusen andra saker. Har någon förhoppning om att få lära mig gipsa eftersom det är undersköterskorna som gör det på akuten. Jag ville verkligen verkligen verkligen ha jobbet men trodde inte alls att jag skulle få det. L slog vad med mig om att jag skulle få det – det var det vad jag förlorade och därför jag gick på hockey första gången (de andra två gångerna har varit frivilliga). Det var ett okej vad att förlora, helt klart. Å andra sidan hade jag annars spenderat min sommar på kardiologen, som också erbjöd mig jobb, vilket inte heller hade varit fel. Jag hade förmodligen lärt mig massor där med.

Sitter och gör en pärm med mina betyg, anställningsbevis, intyg, med mera. Inser att jag gjort en del. Kom dock snabbt fram till att jag behöver ringa såväl Lunds universitet som Stockholms för att få intyg/LADOK-utdrag på att jag faktiskt gått psykologikurserna och kriminologin, eftersom jag helt saknar intyg på dessa. Det vore ju dumt om de helt plötsligt bytte datasystem så att det inte längre fanns kvar… Så, telefonsamtal till dem imorgon.

Igår var L och jag på IKEA. Vi lånade bil av P&D vilket gör IKEA-besök mycket enklare. Innan dess hade L och P kört skytteltrafik mellan vår lägenhet, L:s gamla lägenhet och återvinningen. Resultatet är en i stort sett tom gammal lägenhet, ett fyllt förråd i nuvarande lägenheten, och en hel massa grejer till Myrorna. Jag rensade ut garderoben förra veckan och förrådet ett tag innan dess, och L rensade ut garderoben i fredags kväll – det blev en del bort. Anyway, IKEA. Det inköptes bland annat ramar, för att kunna sätta in L:s läkaredsdiplom. Det blev riktigt fint.

L:s diplom. Längst ner rosetten av det röda band som satt runt diplomet när han fick det vid examensceremonin.

Vi har också ramat in hans läkarexamensdiplom, vilket nu står på hyllan tillsammans med mitt juristexamensdiplom.

Examensdiplom (och mina ju-jutsudiplom).

Köpte också en ersättningsram till en jag lyckats ta sönder. Gjorde nämligen teckningar till samtliga av P&D:s tre barn. De var klara redan ett tag innan jul men jag ville inte ge dem innan jag hade ramarna. Ironiskt nog blev det D som köpte ramarna förra veckan. Ersättningsram blev det eftersom jag lyckades ha sönder glaset på en av dem. Men det blev bra och barnen blev över all förväntan glada över dem. Lilla Es gick med sin groda i handen hela kvällen och skulle prompt ha upp den på väggen innan hon skulle sova. El och Z hade dem på sina respektive sängbord. Man blir lite stolt.

Bilderna finns i större variant på Facebook (vet inte om länken funkar för alla, men det ska i alla funka för alla som har mig som vän). De har också lagts upp på DeviantArt nu när barnen fått dem.

En prinsessa med en groda till El, Star Wars C3PO och R2D2 till Z och en groda (så klart; hon älskar grodor) till Es.

På kvällen satt vi barnvakt åt sagda barn. Förutom en busig El som inte riktigt tyckte att det var intressant att sova gick det alldeles utmärkt och P&D fick en välförtjänt middag utan barn. Jag pluggade lite och L deppade över LHCs förlust. Jag deppade lite med honom.

Idag skulle det bli brodersspinning för L och L, men magsjuka har satt stopp för det för brorsans del, liksom för middagen som skulle följt. Blir lugn kväll istället. Jag ska plugga binjurehormoner och vika tvätt. Spännande söndag. Får se vad det blir för middag – vi hade tänkt hamburgare, men det blir nog något annat nu eftersom vi ätit hamburgare två dagar i rad redan… När man äter LCHF-hamburgare inser man hur meningslöst brödet egentligen är – det smakar ingenting och ger ingenting. LCHF-burgaren är en köttfärsbiff, coleslaw, tomat, avokado, nån bit bacon, sallad. Typ. Det blev purjolök senast också; man tar vad man har. Varken jag eller L saknar brödet alls. Vi testade Max lowcarb-hamburgare också. Måste säga att vår hemmaversion är bättre.

LCHF-burgare.

Hockeymatch

Gårdagen bjöd på mitt livs första hockeymatch. Inte helt frivilligt får väl sägas – jag förlorade ett vad mot L – och jag kan ju inte påstås ha varit överdrivet förtjust. Själva hockeyn var inte heller något jag fann särskilt spännande att kolla på, även om det är marginellt mer intressant live än det är på TV. Eftersom L har säsongskort till klacken köpte vi en ståplats även till mig. Och det ska ju klart erkännas att stämningen där var härlig. När en av snubbarna som ledde klacken drog av sig tröjan och stod barbröstad med lysande vitt hull kanske det kan anses ha gått lite nära gränsen, men ändå. Stämningen var nice.

L var vänlig nog att klä upp mig i LHC-halsduk.

Efteråt sa L hoppfullt, “Det kanske till och med är något du skulle kunna följa med på igen?” kunde jag inte neka att nån gång till hänger jag nog på, även om det knappast blir inom det närmsta. L hade ju för sin del gärna gått på hockey två gånger i veckan. Minst.

Tacksamt nog vann LHC också gårdagens match. Nio mål totalt mellan lagen gjorde det hela lite roligare att titta på, framför allt då sex av dem tillhörde LHC.

L var väldigt nöjd över LHC:s mål.

Igår avslutades också första veckan på termin fyra. Det är bara en vecka, men det har hänt mycket och dessutom vet jag att tiden har en tendens att flyga bort i rasande hastighet, ungefär jumbojetshastighet, och således kommer det innan jag hinner blinka vara typ påsk. Vilket blir trevligt, för då kanske det kan tänkas bli varmt och soligt här igen.

I övriga nyheter har mamma nu, för att jag “inte ska glömma bort all juridik”, bett mig kolla igenom hennes inlämningsuppgifter till Grunken (Juridisk grundkurs). Första uppgiften hon skickar mig handlar om avtalsrätt – inte min starka sida, men jag kan ju kolla på det. Det är många år sedan jag läste det nu, men när man inte måste plugga juridik utan gör det lite för skojs skull kan det vara kul.

Ibland glömmer jag helt att jag gått juristlinjen. Diplomet står på en hylla i arbetsrummet – “har vid Lunds universitet avlagt Juris kandiatexamen, 7 augusti 2009” och underskrivet av Juridiska fakultetens dekanus – men när jag nu är nybörjare i medicin känns juridiken avlägsen. En gång i tiden kom jag på darrande ben in till Juridicums reception men det känns som att det var blott ett trollslag senare som jag höll på med mitt examensarbete. Fyra och ett halvt år? Du skojar. (Fem och ett halvt, om man räknar med mitt juridikuppehåll då jag pluggade psykologi istället). Jag känner mig mest gammal här på läk, som att jag inte gjort något. Då tenderar folk att stirra på mig som att jag är lite efterbliven och påpeka att jag har en hel examen redan. Och fler högskolepoäng än de flesta någonsin skulle ens fundera på att ta.

(Räknar efter. 454,5 hp hittills, exklusive basåret för det var tekniskt sett inte högskola. Trevligt.)

Examenssittning

Ledigheten har än så länge inte känts så ledig, men jag har i alla fall inte pluggat sedan i måndags, så det är ju ett steg uppåt. Men med en pojkvän som tar examen har det varit en hel del att fixa och göra och än är det inte slut. Just nu gör jag godsaker till morgondagens mottagning – så långt kan jag gå som att säga att det innehåller choklad. Och att det som inte är choklad är muffins.

Gårdagen började lugnt – även om jag vaknade klockan åtta eftersom jag i två dagar varit uppe klockan halv sju och således var åtta i det närmsta sovmorgon – och först lite i tolv tog jag mig ut för att klippa av mig en del hår och bli lite blondare. Någon gång då och då måste man variera sig, så lite kortare är håret nu. Eftersom L vägrar ha en korthårig tjej är det dock på intet sätt kort. Och jag vill nog inte vara korthårig… Anyhow. Mötte upp med L och D i stan och gick sedan med L och fixade lite saker till imorgon – glas, tallrikar, och sen råkade det bli en fantastiskt snygg grå kostym till L. Gick hem och städade som små arbetsmyror för att göra fint hemma tills T och F kom hit på fördrink innan sittningen.

Innan sittningen :)

Sittningen var väldigt trevlig. Har träffat en del folk i Ls klass tidigare men inte pratat mycket mer än utbytt namn och lett mot varandra. Nu blev det desto mer. Maten var helt okej, ungefär samma nivå som det brukar vara på maten där. Ironiskt nog var jag nog en av de närvarande som varit på Livgrenadjärmässen flest gånger – om man räknar det här som en finsittning på T4 har jag nu varit på en sittning där per termin.

Det blev en del sånger och flera fantastiska spex. MedSex avslutade kvällen och var allmänt duktiga, framför allt kul med en ny låt – om att ligga med en tant. Givetvis slutade MedSex med “Första gången som”, en låt jag hittills hört sjungen till T1, om att inte längta för mycket efter examen. Den får en annan innebörd när sjungen till T11.

Efteråt pratade jag kort med E och vi spydde båda galla över tentan. Om jag mot förmodan klarar mig är det för att de insett att de inte kan kugga en hel klass bara för att de ger oss idiotiskt dumma frågor.

Jag traskade hemåt lite innan midnatt och lämnade L kvar; han kom insmygandes någon timme senare när jag låg och sov. Han skulle upp tidigt för möte idag, så jag drog mig också ur sängen vid sjutiden – vilket nu innebär att jag är mer än lovligt trött. Halv nio var jag på Coop och handlade och sedan dess har jag sprungit runt som en yr höna och försökt checka av saker från vår lååånga to-do-lista medan L varit på möte.

Det ska bli kul imorgon men sedan ska det, som jag konstaterat flera gånger tidigare, bli oändligt skönt med semester.

Details, details…

Som vanligt vid “den här tiden på året” har jag nu hamnat i min tentaångestpaniksvacka. Allt är väldigt jobbigt. Startskottet kom i lördags kväll med en dålig tentagrupp – inte gruppen som var dålig, men jag kände inte att jag kunde någon av de extentafrågor vi gick igenom. Inte en bra känsla fyra dagar innan tentan och jag föll således handlöst ner i ett svart hål av jag-kan-ingenting-och-kommer-kugga-så-att-det-smäller-om-det. Svårigheten med att ta mig ur detta tillstånd är givetvis att det finns absolut inga garantier för att jag inte kommer att kugga så att det smäller om det.

Jag är och förblir väldigt, väldigt dålig på att hålla reda på detaljer såsom vilken typ cell som utsöndra vilken interleukin (1? 3? 12? Inte fan vet jag), vilket apolipoprotein som VLDL dumpar för att övergå till att bli LDL (eller för den del vart det dumpas), och den exakta cellulära mekanismen beta-2-agonister har. Och så vidare. Medan jag är desto bättre på övergripande, sammanhängande bilder är det tyvärr de där små detaljerna som i stor utsträckning leder till de välbehövliga poängen på tentan.

Tenta-p är på sitt sätt väldigt skönt – man får tillfälle att pausa i intryckandet av ny kunskap – men samtidigt inte. Under tenta-p är det meningen att poletten ska trilla ner och man ska börja kunna tillämpa kunskapsfan på “nya situationer” och annat som det står i kursbeskrivningen. Förutom att det är så många saker som ska kunnas att det i slutändan i mitt arma huvud mest blir en enda röra, ungefär som risgrynsgröten jag undvek hela julen. Det är inte bra för tenta-klarandet.

L och jag gick på promenad igår, vilket var otroligt skönt. Lördagen bjöd på snöfall, så världen var vit och vacker. Eftersom det var söndag eftermiddag var vi inte ensamma i Eklandskapet – en man med två ettriga små hundar gick förbi oss vid ett tillfälle, de stod och skällde på säkert avstånd och sprang om man tittade på dem för länge – men det var väldigt mysigt.

En L på promenad.

Gårdagskvällen bjöd på sista tentagruppen. Nu återstår två dagar av repetitioner innan det på onsdag (övermorgon! gah!) är dags för tentan. Som alltid är det tudelade känslor – jag vill inte göra den, men jag vill ha den gjord.

(Och om jag kuggar tentan kanske jag hjälpt andra att klara sina tentor – läkemedelslistan laddades ner 40+ gånger på mindre än 24 timmar och anatomihäftet är nu uppe i över 200 nedladdningar. Trevligt. Bra saker att läsa i andras bloggar är följande: “Ska återgå till äldrekursare C’s anteckningar. Klarar jag tentan så det det tack vare dem, eftersom jag knappt kan tyda mina egna.” ~ Hedvig)

Tenta-p så att ögonen går i kors

Min normala hjärnavslappning, Biggest Loser, går visst inte idag, troligen för att det är fredag. Tråkigt, vad ska jag göra istället? Inte för att det känns som fredag (jag kom heller inte ihåg att det är fredag). Det känns som …dag. Dag. Bara dag. Någon random dag. För det är tenta-p och då är det inte en fråga om vilken dag det är, så mycket som vilka saker som står på tenta-p-schemat.

Fast det ska ju erkännas att jag inte ens följer tenta-p-schemat något särskilt. Jag gör istället som förra året, i Brasilien, och tar det som verkar komma i en naturlig ordning och kryssar av efter hand som jag läser och skriver om det. Igår och idag har jag tagit igen de två dagar jag borde gjort, så på två dagar ska fyra in. Plugg tills ögonen går i kors.

Anyway. Tenta-p är inte intressant.

L och jag fick hem vår nya TV igår. Den är jättefin. Och jävlar vad mycket bättre bild. Det visade sig att med all kant var den förra TV:n 51 tum, medan den nya är typ 48, så den tar faktiskt mindre plats. Dessutom har den en liten sak på baksidan som man kan ha ComHem-kortet i, vilket gör att hela den där fula mekapären som ComHem-kortet tidigare satt i nu är förvisad till källarförrådet. Efter att vi dessutom satt ner Wiin så att den inte syns har TV-bänken förvandlats till en mycket renare sak än innan. Alltid trevligt, minimalistiskt är bra.

Nya TV:n på plats. Inte för att det syns så stor skillnad mot förr, men ändå. Den är bättre, framför allt påslagen :p

L kastade den gamla TV:n i elektroniksoptunnan i sophuset och konstaterade att det var första gången vi fått användning för den. Vi har argumenterat ett tag gällande galenheten i att ha en elektroniksoptunna men inte återvinning för glas (men yay, det får vi till våren!).

Nöjd L, gamla TV:n och den fina soptunnan för elektronikavfall. TV:n fick plats så fint så.

Tog en promenad idag också. Det var strålande sol och precis runt nollan och eklandskapet var vackert som alltid. En promenad mitt i tentaplugget är ibland väldigt, väldigt välbehövligt. Det är faktiskt behövligt betydligt oftare än man faktiskt tar promenader. Dock såg vi videung, alldeles mjuka och lite lätt fluffiga som de ska vara – men det känns som att det är två-tre månader för tidigt. 30 december är i alla fall inte tiden då man ska hitta videung ute. “Sov du lilla videung, än så är det vinter” – eller hur är det?

Imorgon är det nyårsafton. Årsreview är väl smått mandatory, vi får se om jag orkar skriva en. Och hinner skriva en, vilket kanske är mer tveksamt.

Stockholmshelg

Helgen bjöd på Stockholm. Det blev en enormt mysig helg med god mat, musikal, underbara föräldrar och långa promenader. Dessutom tre par nya skor, några tröjor, lite tidiga julklappar och en fantastisk tavla som överraskning till mig och L. Den är i Stockholm fortfarande eftersom den var så stor att den inte gick in i bilen, men den kommer snart hit.

Själv åkte jag upp redan i torsdags, efter vår morgonföreläsning. Kom till stationen och insåg att majoriteten av tåg var 50 min sena – men till min stora tur inte mitt regionaltåg, som avgick helt i tid och ankom fyra minuter för tidigt. Mamma mötte mig på stationen med en stor kram, vilket alltid är lika uppskattat.

Vi gick den lilla tvåminuterspromenaden hem – de bor lagom centralt – och satte oss och fikade. Pratade fram till kvällen då pappa kom hem och gick sedan ut och åt fiskgryta på en myspysig restaurang.

Fredagen bjöd på dåligt väder, men skam den som ger sig – mamma och jag gick ut och shoppade. Finns som tur är gott om affärer att gömma sig i när det blåser och regnar horisontellt. Hittade ett par stövlar som jag direkt bytte till eftersom mina gamla hade hål i sidorna. Inte helt optimalt när det regnar, så mamma tyckte att jag skulle slänga dem. Jag hade viss separationsångest, men till slut slängde pappa dem så att det blev gjort. Vid det laget – söndag – hade jag fått ytterligare två par skor. Hela helgen, inklusive fredagen, blev det dock mest fönstershopping. MediaMarkt stod för undantaget; där inhandlades en ny mixer så att jag åter kan börja göra smoothies, samt nya högtalare till datorn.

På kvällen anlände L, med tåg i tid till hans stora… förtret, eventuellt, med tanke på att han anser att tåg är oförmögna att komma i tid. Mamma gjorde middag och vi tog det lugnt.

L och jag på lördagspromenad.

I lördags åt vi god frukost hemma och gick sedan ut en runda i stan. Intog varm choklad och morotskaka på ett fik och hade det allmänt bra. L blev lyrisk över saluhallen där det fanns biff för 1100 kr kilot. En upptryckt artikel vid det svindyra köttet proklamerade att det absolut var värt varenda krona, vilket jag och L diskuterade en stund om det möjligen kunde vara sant. Jag landade framför allt på att jag aldrig skulle våga tillaga det där köttet, av rädsla för att förstöra det. Mamma lyckades däremot med mumsig hängmörad biff stekt till perfektion på kvällen, och efter chokladefterrätt gick vi över gatan till Stadsteatern där det blev nakenhet i hårig musikal: Hair, hyllad av såväl pappa som stockholmare. Jag satt första dryga halvtimmen och försökte förstå vad den handlade om, men därefter var det en bra musikal. Framför allt var scen- och ljusanvändningen cool. Efteråt såg det ut som ett bombnedslag på scen.

Igår gick vi en runda på 2,5 timmar. Riktigt mysigt – kallt men klart bättre väder än fredag-lördag. Djurgården var vacker även om decembersolen aldrig kom mycket högre än trädtopparna. Efteråt värmde vi oss med varm choklad – med conjac och vispgrädde i för pojkarnas del – och glögg och pepparkakor. Familjen var trött, än mer så efter att mamma serverat middag. Vid sextiden kom Ls bror och dennes sambo och hämtade oss för återfärd till Linköping.

Tröttisar efter lååång söndagspromenad.

Idag var det första dagen av sista hela veckan på T3 och det var blodlabb, “förenlighetsprövning”, som jag ärligt talat inte förstod så mycket av. Fick dock reda på lite om tackfesten i fredags, där ett “potent” fulvin lett till två personer till sjukhus. Detta bringar åter ordning i hur tackfester ska vara enligt en äldrekursare jag pratade med förra året: “Det är en misslyckad tackfest om inte minst två tas till sjukhus,” sa hon glatt och jag tyckte att det var ett galet sätt att se på saken. Men så är jag ju jag.

Barnvakt

Igår satt jag och L barnvakt åt L:s syskonbarn. Tre små vildingar, en på fem och två på två. Det blev dryga tre timmars liv och rörelse innan det var läggdags för dem, vilket gav gott om tid att… njuta? Nja. Jag är inte världens mest barnförtjusta person (underdrift), men jag måste medge att vi hade det ganska mysigt.

En av tvillingarna tyckte att det var en grej att protestera mot allt och försöka töja reglerna med upprepade “inte” före var och varannan mening. Detta gav mig och L gott om möjlighet att kolla av med varandra hur vi handskas med situationerna, vilket var ganska intressant. Tacksamt nog för eventuella framtida knott var vi väldigt överens. När barnet inte tyckte att hon skulle äta något var vi helt ense om att hålla stenhårt på att hon i så fall inte fick någon efterrätt – det fanns glass för alla duktiga, middags-ätande barn – och det ledde så småningom till att hon faktiskt åt maten. Hade det inte funnits efterrätt att locka med hade hon väl fått gå hungrig.

Andra tvillingen tyckte att hon absolut inte skulle sitta på sin plats, men efter att i tio minuter ha envist sagt att hon absolut skulle sitta på en annan stol – utan barnstol, således alldeles för högt från stolen till bordskanten – gav hon plötsligt upp utan ett ord och satte sig och åt i sin vanliga stol. L och jag tittade förvånat på varandra.

Hur man håller bestick. Ett under att hon fick upp något på gaffeln alls, men efter ett tag var tallriken tom.

Storebror Z agerade Storebror med versalt S hela kvällen utom när det nalkades godis och hans ena syster hade lite kvar. Då kom varje uns av femåringslist fram för att få det kvarvarande godiset…

Till läggdags skulle bråkigare tvillingen absolut inte torkas efter bad – varpå jag plockade upp henne och torkade av henne ändå; en tvååring väger inte särskilt mycket – och när hon absolut inte skulle gå och lägga sig gjorde L precis samma sak: lyfte upp henne och satte henne i sängen. Tvillingarna låg och snackade – bebiskonferens, som barnens pappa festligt uttrycker det – en stund men efter att det lästs även för storebror blev det efter ett tag tyst. L underhöll sig då med hockey som fick hans puls att gå kraftigt över vilopuls, medan jag låg och lekte med Ifånen tills hockeytramset var slut.

Även om ungarna var något mer testande av gränserna den här gången än första gången vi satt barnvakt var det här på sitt sätt roligare och intressantare. L och jag är väldigt ense om barnuppfostran. För egen del inser jag att jag klarar av att hantera ungar – åtminstone de här ungarna – och att det till och med kan vara kul. Ibland.

Helg och ny layout

Efter 1,5 år med samma utseende på bloggen kändes det som att det var dags för en ny layout. Således, here it is.

Det har inte varit så mycket att skriva om på sistone; det jag har behövt skriva om har hamnat mer i dagboken än på nätet. Dessutom har L varit hemma, så jag har haft annat att göra än att sitta vid datorn. Dagarna är fyllda med skola – den gångna veckan har det varit mer än vanligt med väldigt långa dagar.

Det andra temat för terminen – cirkulation/respiration/erytron/njurar – har satt igång och istället för seminarier som ska förberedas roar vi oss nu med ett antal labbar och annat praktiskt. EKG är den stora grejen precis för tillfället och jag lär mig så sakteliga att tolka linjerna. Har beställt två böcker, Klinisk fysiologi och The only EKG book you’ll ever need, den första eftersom jag suttit med den i skolan och den andra efter rekommendation. Klinisk fysiologi var lite extra skojig att beställa (dock inte för plånboken). Den förra upplagan står i bokhyllan redan eftersom L hade den när han var lite mindre äldst på skolan, och således känner han sig nu jättegammal när det finns en ny upplaga. Eftersom jag för det mesta känner mig gammal är det lite kul när jag får sällskap i känslan.

Idag var vi ute på promenad i det vackra vädret. L hade en kompis från gymnasiet här och efter att ha njutit på balkongen en stund och därefter ätit lunch gick vi ut och gick i eklandskapet. Det är underbart att ha naturen så nära – på några minuter är man ute i grönskan och bilarna hörs knappt. Jag och L har en kulle vi brukar gå till, eftersom det är så vacker utsikt därifrån. Man ser lite av stan och domkyrkans torn och bortåt universitetet och det är guldfärgade träd på alla håll och kanter.

Guldhöst med knallblå himmel.

Lite varstans – läs: lite överallt – i eklandskapet finns det fårahagar. Nu verkar dock de flesta får ha tagits in för vintern, annars gömde de sig extremt väl under vår promenad. Så får vi väl vänta till våren på nästa runda av lamm och tjockisfår.

En blomma som fascinerat oss nu i flera veckor, eftersom den blommar och blommar och blommar utan minsta tecken på att sluta.

Kvällen blir lugn – L ska iväg medan jag stannar hemma, vilket innebär lite plugg, lite film och lite godis. Kan inte påstå att vi har några extremt utmattande planer för söndagen heller. Måste säga att det är helt okej och till och med precis vad jag vill ha. Finner att jag är ganska trött efter veckorna och föredrar helt klart att ha det lugnt och skönt på helgen, som återhämtning.