Category Archives: Fritid

Midsommar

Så är midsommar över, och vi går mot mörkare tider. Det senare tvingar jag mig själv att absolut inte tänka på, för det är ju bara deprimerande. Istället försöker jag njuta av den värmande solen och ljuset. Ljus är verkligen nödvändigt för mig, när det bara är mörkt och grått mår jag aldrig bra.

Midsommar var precis så lugnt och trevligt som jag önskade. God mat och trevligt sällskap på kvällen, innan dess lite promenad. Och lite golfbil, för lillebror med sin nyläkta hälsena kan inte gå arton hål på golfbanan, utan lånar istället goda vänners golfbil. L drömmer om en Porsche eller Maserati, men en golfbil är ganska kul den också.

L och lillebror i golfbilen.

L och lillebror i golfbilen.

På midsommardagen var inte lillebror med, så då gick jag, L, mamma och pappa på promenad i de vackra skogarna runtom Barsebäck golfklubb. Det finns en sjö där också som vi går runt ibland.

<3

<3

Mamma och pappa :)

Mamma och pappa :)

När lillebror sedan anlände gick L och han och slog på golfbollar på driving rangen. Jag är nöjd så länge L inte blir fullständigt biten av golfen, för golfgräsänka vill jag inte bli, men några bollar på driving rangen är ju helt okej. Vi åt lite lunch och sedan åkte jag och L hemåt igen. Precis som på vägen ner stannade vi till i Jönköping hos Ls föräldrar och åt lite och lekte med hundarna.

Hundskoj i Vättern.

Hundskoj i Vättern.

På det hela taget en mysig midsommarhelg. Igår jobbade jag på min bok – fixar med ett följebrev till första boken, och skrev dessutom 1500 ord på bok två. Känns bra att komma igång med nästa.

Idag är det dags att återgå till jobbet. Tredje och sista introduktionsveckan väntar, och på lördag är det dags att gå själv för första gången. Jag är inte särskilt nervös över att klara av övervakning och sånt, för det är ganska self-explanatory, men däremot att hitta i alla förråd. BRIVA har typ åtta olika förråd, minst, och logiken med vad som ligger var är inte helt uppenbar. Jag kommer nog att ha börjat hitta någotsånär när det är dags att sluta om drygt sex veckor…

Sommar, regn och bad

Sommarlov.

Det ÖSREGNAR ute. Och åskar. Det är verkligen inte sommarlovsväder… Men det är ganska tacksamt när jag bestämt mig för att redigera min bok. Svårt att göra utomhus utan att papper flyger iväg och sånt. Så jag har bosatt mig i soffan med datorn, pärmen med pappas anteckningar, och iPaden för att kunna slå upp saker när jag behöver det. Halvvägs igenom boken nu. 110 000 ord lång. Konstigt hur den växer med varje redigeringsrunda.

Soffmys när regnet öser ner.

Soffmys när regnet öser ner.

Igår var jag och L på fest hos familjen F. Mycket trevligt. Vi grillade som sig bör på sommarfester. Det var bättre väder då, och det badades friskt i poolen. L fick låna av värdfamiljen så att han också kunde bada, bland annat en handduk… Han tyckte det var helt okej, men det hade varit värre om det varit Justin Beiber på handduken:

Hannah Montana!

Hannah Montana!

L kör bomben.

L kör bomben.

Förutom badandet hann vi med en runda med brännboll innan himlen öppnade sig. Efter det satt alla och myste under skydd, käkade chokladkaka och snacks. Jag fick en knäfull katt, alltid en position jag trivs med.

Tidigare på dagen hann jag och L med en runda till Brunneby gård där vi köpte på oss en del godsaker från deras gårdsbutik. På Stångs senast fick vi ju alkoholfri dricka, bland annat enebärsdricka från Brunneby. L blev mycket förtjust i den och ville ha mer. Så det blev enebärsdricka, mousserande cider- och fläderdricka, nån flädersaft, blåbärssaft, och lite annat. Vi har konstaterat att det är trevligt att ha något annat att dricka än bara vatten när det kommer folk på fika och middag. På sistone har vi haft en del folk på besök ju, mamma och pappa förra veckan, M&D i onsdags på mysig middag och prat tills det var mörkt ute, och igår kom J&J på fika på väg ner till Gränna.

Ikväll blir det mer grillning, dock eventuellt sådär så att grillmastern får stå ute och resten håller sig inne, om det ska ösa ner så här… L jobbar både idag och imorgon och på måndag börjar mitt sommarjobb. Så får resten av sommarlovet vänta till augusti.

Ett härligt dygn

Har haft en underbar liten paus från tentapluggandet.

24 timmar med mamma och pappa i Linköping gjorde att plugget sattes åt sidan och istället fick jag fokusera på mysiga promenader med trevligt prat och sockersöta lamm, och på riktigt god mat på Stångs Magasin. Jag gjorde min första rabarberpaj någonsin (crumble, den blev riktigt god) med alldeles för rinnig (fast det tyckte inte de andra) vaniljsås, och L serverade innan dess sin alldeles egna Caesarsallad.

Pappa och jag har pratat om Boken. (Min Bok, min 200+ A4-sidor långa, 107 300 ord långa roman om en sjöjungfru och en prinsessa i ett slott på ett moln och en drake – någon som vill läsa, jag hoppas att någon kommer vilja läsa den någon gång, det är inte så konstigt som det låter). Pappa har lusläst hela Boken och har skrivit ner tusen små kommentarer och markeringar där han tycker att jag borde fundera en gång till på ordvalet eller utveckla meningen till något mer. Jag har aldrig jobbat med någon bok så mycket som jag arbetat med den här. Förarbete, skrivit, redigerat, skrivit om, utvecklat, förändrat, skrivit igen.

Vi gick en runda i lätt duggregn igår och tittade på tackorna och deras små lamm som nyligen släppts ut på bete i Eklandskapets hagar. De var inte helt med på det där med fotografering – varje gång jag tog fram kameran smet de ut i midjehögt gräs så att det enda som syntes av lammen var deras uppstickande öron.

blogg171

Bääää.

blogg170

Mamma och jag.

På kvällen gick vi till Stångs, där vi åt en trevlig avsmakningsmeny. De har alltid ett vinpaket till avsmakningsmenyn, men det roliga för mig som inte dricker alkohol är att de nu börjat med ett alkoholfritt dryckespaket till menyn också. Så det var väldigt trevligt att inte bara dricka vatten.

Vi serverades bland annat nässelsoppa, lax, en mumsig bit röding, lite lamm, god ost, och avslutningsvis en fyllig chokladefterrätt.

Idag har det inte regnat så efter en ordentlig frukost gick vi ut och gick igen. Tinnerö erbjuder ju en mängd vägar och stigar att gå, så man kan variera promenader där ganska så väl. Blev ett lite ledsamt slut då vi vid stigens kant hittade ett döende litet lamm. Det var övergivet och rörde sig inte när vi kom nära det, men det andades på och kämpade. Jag ringde till polisen, som försökte få tag på ägaren till fåren. Stackars liten.

Förutom det var promenaden väldigt mysig. Landskapen är så vackra nu, så fulla av grönska och blommor i alla möjliga färger.

blogg168

Mamma och L försvinner iväg på långa ben.

Efter lite fläderblomssaft tog mamma och pappa hyrbilen och körde mot Stockholm igen, medan jag åter slog upp min pluggpärm. Idag är det FoF att avnjuta, men det är ett vettigare FoF än vanligt, som jag konstaterat tidigare, så det är mer okej än det brukar, att sitta och läsa och lära sig.

Tre dagar till tenta.

Just det, jag la upp det här också: Ett Exceldokument med läkemedel/behandling, uppdelade på diagnos (diagnoser relevanta för T8). Fritt att ladda ner om någon vill. Har lagt till det på T8-anteckningar-sidan.

Patientkontakt, hummer och grönska

Det känns inte alls som lördag idag. Jag har varit ledig i två dagar (körde återigen mina timmar på tre dagar istället för att dra ut dem över fyra) medan L var ledig på valborg och första maj men sedan har jobbat både fredag och lördag och ska fortsätta jobba en massa dagar till (han är inte helt lycklig över detta faktum). I vilket fall som helst känns det inte alls som lördag.

Mina tre dagar denna veckan har spenderats på BRIVA, brännskadeintensiven. Jag har träffat patienter med riktigt svåra brännskador och djupa sår, jag har varit med på brännskadeoperationer av olika slag, och jag har tittat runt på avdelningen där jag ska spendera min sommar (blir ju sommarjobb som undersköterska på BRIVA). Det har varit lite lagom oorganiserat eftersom det är en avdelning som är ganska ny på det här med läkarkandidater, och det är således inte någon direkt planering för vår del. Urologen var bättre på det – där fick vi faktiskt ett personligt schema på vad vi skulle göra, så att vi hann med alla delar. Jag tycker om scheman. På KAVA (dit jag ska igen på måndag) fick vi höra att “det är som ett stort smörgåsbord där ni får välja vad ni vill göra själva”, men när man inte har en aning om vad som finns att göra, än mindre vem som håller i vad, och vi dessutom inte kan komma åt läkarschemat eftersom det ligger på skyddade intranätssidor, då blir det ganska svårt att plocka åt sig från smörgåsbordet. Bättre då med scheman.

Jag försöker ägna en del av min tid som läkarkandidat till att verkligen möta patienter. Jag vet att jag inte kommer ha tid med det när jag blir färdig läkare – tråkigt men sant – så nu när jag ändå inte har några särskilda krav på mig kan jag ju lika gärna prata och verkligen se patienterna. I Kisa fanns det egentligen inte tid för ett 45 min långt samtal med en ung tjej, och på BRIVA var det likadant med läkare som kommer in och ritar på patienten innan operation, och sedan återvänder när patienten är sövd, och sköterskor som har väldigt mycket att göra. Det är inget fel med det, det är så det är och kommer fortsätta vara, men i rollen som läkarkandidat kan jag då välja att ha det där 45 min långa samtalet, och följa patienten som ska opereras från början till slut. Det senare resulterade i en riktigt god kommunikation och avslutande kram, vilket gjorde mig löjligt nöjd.

Förra helgen var jag och L i Stockholm. Pappa hade varit i USA och köpte med sig hummer hem, mycket billigare än här, och vi kalasade på det i två dagar. Var också ute och gick, som alltid, och tittade på körsbärsträden som stod i full blom och drack varsin drink på T-GIF.

Den här helgen är lugn eftersom L jobbar. Jag har suttit på balkongen och börjat gå igenom mitt T8-kompendium (nu klart förutom FoF, ska snart lägga upp en sida för det på bloggen). Utanför är träden gröna och jag bara älskar den här tiden på året. Det är helt ljuvligt.

Påskledigt

Annandag påsk och denna underbara lilla ledighet lider mot sitt slut. Jag gillar att vara ledig. Verkligen. Och det här med fyradagarsveckor tycker jag att vi kan införa på permanent basis.

Var nog lite extra trött efter förra veckans alla nyheter. Att växla praktikplatser är krävande, och att då först börja på KAVA i måndags och vara på Medicinskt Centrum tisdag-onsdag för att sedan återvända till KAVA på torsdagen blev ganska mycket. Väldigt roligt, men mycket. Imorgon är det dags för urologen. Det blir bara fyra dagar, så återigen en placering jag knappt kommer hinna lära mig hitta till personalrummet innan det är dags att dra vidare, men ändå.

I fredags åkte vi till Barsebäck. Mamma och pappa kom tillbaka från Florida för nåt tag sedan och har varit där sedan dess. Jag tyckte att det var längesedan jag träffade mamma och pappa så jag ville åka ner och så följde L med (att ta tåget hade kostat oss 1300 kr/person enkel resa på fredagen, så det blev bil). Det blev som alltid promenader och vädret var bra i fredags och blev helt fantastiskt i lördags. Lillebror var också på besök och vi åt påsklunch med traditionella ägg och annat som ska vara i en påskbuffé, och på kvällen åt vi mer otraditionell påskmat i form av fantastisk oxfilé. Så gott. Till efterrätt gjorde mamma key lime pie, inspirerat av Florida där de tydligen ätit det i tid och otid. Gott var det i alla fall, det också.

Lillebror på drivingrangen igen efter sin skada :)

Lillebror böjer klubbor på drivingrangen igen efter sin skada :)

L och mamma!

L och mamma!

På promenad på stranden.

På promenad på stranden.

Tacos utomhus, första utelunchen 2014 (i Sverige, i alla fall).

Tacos utomhus, första utelunchen 2014 (i Sverige, i alla fall).

Jag fick också vara med på bild :)

Jag fick också vara med på bild :)

Sol! Mamma redan brun.

Sol! Mamma redan brun efter Florida…

Lillebror och jag.

Lillebror och jag.

Som sagt, även på lördagen blev det promenad och sedan lunch – ute! Det var uteätandepremiär, riktigt trevligt och varmt. På kvällen körde vi hemåt igen. Vädret var fortsatt fantastiskt, så vi tog the scenic route förbi Gränna och vidare. Det var oerhört vackert, Vättern alldeles stilla. Vi stannade till vid en utkiksplats där vi stannat förr och njöt av tystnaden och utsikten.

Stoppet utanför Gränna på vägen hem.

Stoppet utanför Gränna på vägen hem.

Igår en lugn dag, träffade familjen S och gjorde i övrigt inte många knop, och idag ytterligare en lugn dag. Perfekt sätt att spendera påsken. Har hunnit plugga lite grann också, vilket är skönt. Och idag tog L chansen för cykelpremiär för 2014. Borde vara ganska lagom väder för det och jag hoppas att han kommer tillbaka nöjd.

Det börjar verkligen bli vår...

Det börjar verkligen bli vår…

Stockholmsmys med Avicii och en massa god mat

Innan mina två veckor på vårdcentralen i Kisa drog igång var jag och L i Stockholm. Det var andra gången på två veckor, något mer planerat denna gång än förra. I julklapp till min lillebror köpte vi nämligen två biljetter till Aviciis spelning den 1 mars och i ett infall av spontanitet köpte vi sedan även två biljetter till oss själva. Således strålade vi alla – lillebror med kompis C, jag och L – samman hos mina föräldrar. Hade även med mig en försenad “julklapp” till pappa. Han önskade sig att få en lemon curd- och turkisk peppar-tårta, sådan som jag gjorde till As namngivningsceremoni i höstas. Vi var dock ense om att julen erbjöd tillräckligt med andra sötsaker, och dessutom var det logistiskt svårt att få till en tårta i julas, så det blev att vi sköt på det. Nu tyckte jag att det passade alldeles utmärkt, eftersom vi kunde få hjälp av lillebror och C, båda kakmonster, att äta upp det hela.

Det blev en 18 cm stor tårta täckt med smörkräm och därefter vit sugarpaste. Blommorna är gjorda i rosa sugarpaste och doppade i socker, och sen har jag målat direkt på tårtan med grön pastafärg. Riktigt kul att måla på tårtan.

Från en annan vinkel.

Tårta!

Blomma, gjord av socker och dekorerad med socker...

Blomma, gjord av socker och dekorerad med socker…

Tårtan gick hem. Mamma hade ju gjort fantastiskt god mat innan (mmmm, oxfilé), men på något sätt hade alla runt bordet gott om plats för tårta. Pappa, lillebror och C tyckte alla att jag gott kunde tagit med en burk turkisk peppar-grädde att äta vid sidan av. L log nöjt och berättade att han fått äta upp det av turkisk peppar-grädden som inte fått plats i tårtan…

Lillebror är tårtsugen.

Lillebror är tårtsugen.

Innanmäte :)

Innanmäte :)

Resten av helgen då? Jo, på lördagen åkte vi på brunchkryssning i skärgården runt Waxholms fästning och åt en massa mat. Det var riktigt trevligt. Jag hade ingen aning om att man kunde göra det, men mamma och pappa har gjort det nån gång tidigare och lillebror ville göra det, så då blev det så. Det var en hel massa god mat, bland annat räkor i mängder – och ett stoooort efterrättsbord med chokladbollar, chokladmousse, pannkakstårta, frukstsallad, morotstårta och en massa annat. Inte helt dumt. Blev inte direkt en sockerfri helg.

Hela extended family! :)

Hela extended family! :)

Lillebror och mmmmmm efterrättsbord!

Lillebror och mmmmmm efterrättsbord!

På kvällen var det sedan dags för Avicii. Jag hade inte med mig min mobiltelefon så jag har inga bilder, men vill man se bilder från det är det bara att googla. Mycket laserljuseffekter som var riktigt coola. Jag och L var överens om att en timmes show hade varit tillräckligt, två var lite mycket. Lillebror och C tyckte dock inte alls att det var för långt, utan tyckte det var fantastiskt hela vägen igenom. Ganska tydligt att vi inte har riktigt samma smak :) Men grym stämning, helt klart. Och kul att julklappen gick hem.

Jag och L tog oss hemåt efter showen medan lillebror och C och några kompisar gick ut på drinkrunda.

På söndagen åt vi sen frukost när killarna väl orkat ur sängen (mamma hade vid det laget varit på två timmar spinning och handlat nybakt bröd…) och sedan åkte jag och L hem till Linköping igen. Ytterligare en trevlig Stockholmshelg!

Bröllopsdags igen…

Första veckan av klinikplacering är till ända. Jag är på öron-näsa-hals i Linköping ihop med åtta andra, och jag kan väl inte säga att jag trivs. ÖNH är inte i närheten av mitt intresseområde, så det blir mest till att ta sig igenom och försöka göra det bästa av saken. Seminarierna som hålls eftersom vi är för många och därmed inte skulle lära oss tillräckligt på att bara följa med läkarna under dagarna är dock väldigt givande, så det är bra. En vecka kvar på ÖNH innan jag byter över till ögonplaceringen i två veckor.

Igår var vi på bröllop, sommarens andra som vi inte var huvudpersoner på. Färden gick till Göteborg och Råda kyrka där paret E och N vigdes, ackompanjerade av vacker musik. Efteråt fick vi kasta rosenblad på brudparet och ge dem gratulationskramar. Därefter åkte vi till Råda säteri där vi minglade både ute och inne i lite midsommarstuk eftersom det regnade lite till och från, men det var ingen som var mindre glad för det. När det minglats och tagits bilder var det dags att sätta sig till bords. Där serverades en alldeles förträffligt god älgentrecôte-carpaccio till förrätt och en hjortfilé till huvudrätt, om minnet inte sviker mig på typerna av kött. Gott var det i alla fall. Jag fick kvällens toastmaster till bordsherre. Många tal blev det också, och diverse sånger – flera man kan känna igen från sittningar här i Linköping.

Efter middagen fick vi se bildspel och film från både möhippa och svensexa, innan brudparet skar bröllopstårtan. Vid det laget var klockan halv tolv och jag och L var tvungna att gå eftersom parkeringsgaraget vi skulle ha bilen i för natten stängde klockan midnatt. Så blir det ibland, men det hade ju varit en hel del trevliga timmar tillsammans vid det laget, så vi var ändå nöjda och glada. På det hela taget ett mycket trevligt bröllop och viktigast av allt var ju att få se E och N, så kära och lyckliga, få säga sina ja till varandra.

Vackra E och N precis efter vigseln!

Vackra E och N precis efter vigseln!

Makarna V på bröllop :)

Makarna V på bröllop :)

På vägen hem stannade vi en kort stund hos Ls föräldrar och blev bjudna på paj. Vi fick också äta blåbär direkt från busken. Sånt är lyx.

Väl åter i Linköping var vi på bugg. Vi började på det för tre veckor sedan, jag och L, och det är alldeles väldigt roligt. Till och med L tycker det, även om han framför allt går för min skull. Han är riktigt duktig. Vi har fått lära oss en del snurrar och sånt och det är så skoj!

Imorgon blir det första amanuenspasset för terminen – blodtryck och perifera pulsar ska undervisas för termin två. Det är en rolig labb att hålla i och de flesta tycker att den är kul att vara med på. Man får känna sig som en doktor för första gången, typ. En del har provat att ta blodtryck någon gång tidigare på strimma eller liknande, men för många är det helt nytt. Samma sak med att få öva på att känna pulsen på kompisen, också något många tycker är spännande – inte minst när dagarna i övrigt handlar om att ha näsan så djupt i böckerna att man börjar skela…

I övrigt händer det väl inte så väldigt mycket. Livet springer som vanligt i hög hastighet – de första tre veckorna av T7 är ju redan till ända. Jag och L har börjat prata om både jul- och nyårsplaner, för helt plötsligt kommer vi vara där igen. Utanför fönstret har ju träden till min stora sorg redan börjat slå om till rostfärger. Det är visserligen väldigt vackert, men jag kan inte hjälpa annat än att bli lite deppig över faktumet att det nu kommer vara mörkt i ungefär åtta månader…

Roadtrip, del 7: San Francisco

San Francisco var vår resas sista stopp. När vi vaknat satte vi oss i bilen och, efter ett snabbt stopp i mataffären tvärsöver gatan där vi bland annat köpte två kilo blåbär för $11, körsbär och yogurt, körde mot staden. Det tog drygt två timmar inklusive ett stopp på In ’n’ Out, en av hamburgerkedjorna i USA som L hört så mycket gott om att han var tvungen att prova deras burgare och pommes. De hade goda pommes som är gjorda på hel potatis – jag såg hur en av de som jobbade tog en hel, skalad potatis och tryckte den genom en skärare och ut kom pommes som sedan lades i fritösen. Det istället för potatismospommes var gott. Vi tog också med oss en jordgubbshake – med 590 kalorier och 67 g socker i 4,4 dl…

När vi kom till San Francisco körde vi direkt till Golden Gate-bron. Den korsades utan några problem och vi svängde av på utkiksplatsen på andra sidan. Det var väldigt blåsigt men vi fick några bra bilder framför den berömda bron.

Vi checkade in på vårt hotell, Orchard Hotel, och tog sedan bilen ut till flygplatsen för att lämna tillbaka den. Vi puttrade in på återlämningen på de sista decilitrarna bensin, tror jag – man skulle lämna den med så lite bensin som möjligt eftersom man inte fick nåt tillbaka för det som fanns kvar i tanken. Vi var lite nervösa att den inte skulle orka hela vägen till garaget, men allt gick bra. Tåg tillbaka till stan.

Vi gick ner till Fisherman’s Wharf och gick runt där – tittade på sjölejonen på Pier 39 och på den vackra solnedgången. Vi hittade en helt okej restaurang, Butterfly. När vi skulle hem var det kallt och regnigt så vi tog en taxi.

[soliloquy id=”3776″]

På onsdagen fyllde jag år. 29 år gammal blev jag uppvaktad i sängen med ”frukost” – blåbär och körsbär i ett glas och så ett ”ljus” i form av mobilen på ficklampefunktion. Mycket uppskattat. Vi gick sedan, utan att äta någon frukost, ner till Fisherman’s Wharf igen för att få tag på biljetter till Alcatraz. Det visade sig vara mycket svårare än väntat. Överallt där ordinarie biljetter såldes stod det ”SOLD OUT” och när vi frågade fanns det inte biljetter förrän i slutet av augusti. Tydligen är Alcatraz en sådan sak man ska köpa biljetter till via nätet i förväg, något ingen av oss hade haft en tanke på. Vi fick tipset att gå till en av de bås som sålde kombobiljetter för turistturer i buss ihop med Alcatrazbiljetter och med stor tur fick vi tag på vad som förmodligen var två av de sista biljetterna till Alcatraz den dagen i hela stan. Fick betala fyra gånger mer för biljetterna än de kostade, men vi ansåg det värt det – när kommer vi till San Francisco igen? Förmodligen inte på tio-femton år.

När vi väl fått biljetterna kunde vi slappna av och äta frukost. Det blev socker-frukost med scones och varm choklad. Problemet med den typen av frukost är att man inte blir mätt, utan så snart man ätit klart börjar man undra över vad man ska äta till lunch. Vi gick vidare längs Fisherman’s Wharf och köpte en söt body till Ls kommande brorson (på vilken det står ”I <3 my uncle”). Vi tittade också på en utställning av gamla skepp som låg vid en av pirerna. Därefter åt vi lunch.

Klockan 15.50 tog vi båten till Alcatraz. Vi var så glada över att få åka och det hela blev riktigt bra. Båtturen gav vackra fototillfällen av både San Francisco, Golden Gate och Alcatraz.  Väl på Alcatraz såg vi en kort film om öns historia och sedan gick vi audiotouren med massor av information och spännande berättelser så att man lärde sig. Dessutom en hel del fototillfällen, så klart.

[soliloquy id=”3799″]

Vi åkte tillbaka med båten vid sextiden och gick för att ta spårvagnen hem. Det var en kö på runt 40-45 minuter, men det var också något vi verkligen ville göra. På plats fick L den kompletta amerikanska upplevelsen med någon religiös knasboll som höll föredrag om Gud och George Washington och whatnot. Vi var glada när vi väl kom på spårvagnen och den började röra sig. Den stannade dessutom i stort sett precis bredvid hotellet.

Vi gick i stort sett direkt ut för att hitta middag. Det blev riktigt trevlig sushi och sashimi till födelsedagsmiddag och på ett 50-talsställe drack vi varsin milkshake till efterrätt. Mycket gott.

På torsdagen var det dags att åka hem. Mamma och pappa överraskade på min födelsedag med att ha uppgraderat oss från economy till businessclass på flyget med några av pappas många SAS-poäng, så hemresan blev bra mycket trevligare än den annars varit, med trerättersmiddag och stolar som kunde fällas till nästan helt liggande. Vi fick således sova ordentligt i sex-sju timmar.

Roadtrip, del 6: Yosemite

Måndagen blev en dag av bilåkning, men för ett väldigt vackert mål – Yosemite National Park. Totalt sett blev det någonstans runt åtta timmar i bil.

Jag hade hittat ett trevligt frukostställe via Yelp där vi började vår dag med bacon, ägg och färsk frukt. Semesterns bästa frukost. Därefter satte vi oss i bilen och åkte mot Yosemite (“Jossemitte”, inte “Yosemajt”). Vi stannade på vägen och köpte en donut (för att L skulle få prova en äkta amerikansk ¢65-donut), och så fick L Burger King till lunch. Totalt sett blev det en väldig massa hamburgare för L på resan. Det hjälptes ju inte när varenda restaurang, oavsett hur fin eller ofin, serverade hamburgare av något slag.

Väl i Yosemite, efter en resa på drygt tre timmar, fick vi ta en shuttlebuss till området med de redwood-träd som vi var där för att få se. Vi valde att promenera i skogen – det fanns ett litet tåg också, men vi hade suttit ner alldeles tillräckligt redan och ville gärna röra på oss – och det blev en promenad på någonstans runt 6-7 km. Det är inte särskilt långt, men lutningen var rejäl. Totalt sett tror jag stigningen var hundratalet meter.

[soliloquy id=”3708″]

Redwoodträd, som egentligen heter Sequoia, är gigantiska. De anses vara de största levande tingen i världen, och de har en bark som kan vara upp till en dryg meter tjock. Den tjocka barken gör dem eldtåliga så att när det brinner i skogen runtom så dör inte Sequoiaträden. Det högsta trädet i Yosemite är 88 meter högt och det tjockaste är 12 meter i diameter. De har inget djupt rotsystem utan de ligger väldigt ytligt för att kunna fånga vatten – de ligger sällan djupare än 2 meter (men de kan sprida ut sig 45 meter åt sidorna). Rotsystemen från olika Sequoias kan växa samman för att hälpas åt. (Mer om Sequoias)

Vi tyckte att Redwoods var bland det bästa vi gjorde på resan. Det var väldigt vackert och imponerande och man känner sig så liten bland träd som är upp till 1800 år gamla (The Grizzly Giant tros vara så gammal). Jag mådde inte helt bra, antingen beroende på för lite mat och vatten eller för att vi trots allt var 1600 meter över havet helt plötsligt (på morgonen hade vi ju varit vid havsnivå). Men jag njöt ändå och det blev bättre när vi kom lite längre ner igen.

När vi kom tillbaka i bilen valde vi mellan att köra tillbaka samma väg som vi kom, eller köra vidare på vägen och ut andra hållet. Vi valde det senare för att få se något nytt och det var vi väldigt glada över – vi fick se den ena fantastiska vyn efter den andra. Gigantiskt höga berg på båda sidor om vägarna, en flod som ringlade sig vid sidan av, och senare byttes det ut mot att vi var högst upp på ett berg och kunde se över flera kilometer orörd natur. Där stannade vi några minuter och njöt av stillheten – inga bilar och ingen bebyggelse förutom den enda väg vi körde på.

Yosemite - utsikt

[soliloquy id=”3741″]

Senare blev det inte lika roligt när vägarna fortsatte vara slingriga som bara den och det blev bäckmörkt. Men vi samarbetade och kom till hotellet vid tiotiden på kvällen utan några större problem.

Vi avslutade dagen med McDonalds. Vi skulle gå in – det stod att det skulle vara öppet till midnatt och klockan var bara halv elva – men dörren var låst. L ville ändå ha mat och jag föreslog att vi skulle hämta bilen tvärsöver gatan och köra genom drive-throughn. Det tyckte inte L som istället ställde sig i drive-through-kön utan bil. När vi kom fram till luckan för att hämta maten såg personalen väldigt ställda ut – det där hade ingen någonsin gjort tidigare. Men vi fick vår mat i alla fall.

Dags för bröllop som inte är vårt…

Har påbörjat en av många minnesgrejer jag ska göra för de senaste veckornas happenings – fotoboken för USA. Den kändes enklast att börja med eftersom det bara är jag och L som har bilder därifrån och ingen annan, till skillnad från bröllopet där jag fortsätter få bilder från alla gäster och fortfarande väntar på den stora högen bilder från fotografen. Igår fick jag, av Ls syster, 370 bilder. Jag blir nästan tårögd när jag tittar på dem, av ren och skär lycka. Det var en sådan fantastisk dag.

I helgen fick vi dela ett annat pars lika fantastiska dag – det var E och Fs bröllop. Jag och L tyckte båda att det var skönt att kunna åka iväg på bröllop och inte behöva göra något annat än att njuta av mat och fest. Det är en skön känsla, att ha vårt eget gjort. Det är trots allt en ganska stor stress (…underdrift…), även om det också är väldigt roligt.

EoF gifte sig i Uppsala, så jag och L tog bilen upp till Stockholm och gjorde oss i ordning där innan vi vidare till Uppsala. Ls kompis J med flickvän J följde också med i bilen. Vi hade kanske inte räknat helt rätt på tiden det skulle ta att ta sig ut till lilla Dalby och efter viss stress från framför allt min sida kom vi fram sju minuter innan utsatt vigselstarttid. Vi var inte sist, vill jag meddela. Vi gick till den lilla söta kyrkan, fick program i handen och parkerade oss på en av bänkarna.

Brud och brudgum var, som sig bör, strålande vackra och mina ögon tårades för det är så väldigt fint med två personer som så uppenbart älskar varandra. Vigseln var fylld av sång och vackra ord och en hel del tårar. Efteråt fick vi kasta ris på brudparet och de kysstes så klart på kyrkbacken.

Vackra brudparet!

Vackra brudparet!

Vi fortsatte med fördrink utanför bygdegården där festen skulle vara, och det togs bilder och var allmänt trevligt. Lite senare var det dags för middag med mycket god buffé och massor av tal. Vi bytte platser mellan huvudrätt och efterrätt så att man fick en massa nya människor att prata med, vilket var roligt, och sedan var det tårta med lime och jordgubb – mumsigt. Middagen avslutades med att vi gick ut och tände Kinalyktor (tror jag de kallas, de där papperslyktorna som lyfter när man tänt dem) vilket var väldigt vackert. Sedan var det fest med dans och mingel.

Brudparet skickar iväg sin lykta.

Brudparet skickar iväg sin lykta.

Jag och L stannade till någonstans efter midnatt och efteråt körde vi till hotellet i Uppsala där vi stupade i säng. På söndagsmorgonen åt vi gott om frukostbuffé innan vi satte oss i bilen igen. Körde åter in om Stockholm, denna gång Lidingö, där vi hälsade på Ls syster V med familj i flyttkaos – de håller på att flytta till en ny lägenhet. Vi fikade med mycket prat om USA.

Kom hem ganska lagom för att gå till jobb där ett halvnattspass väntade. Det var en ganska lagom kväll, inte överdrivet mycket patienter vilket ger gott om tid att prata med alla.

Om en vecka har skolan börjat. Termin sju. För första gången sedan jag började på läk är jag ganska opepp. Det börjar kännas att det här är termin nummer tjugo.