Category Archives: Nyheter

Goda intentioner

Norska regeringen snabbhanterar förslag till en ny lag som kan hålla Anders Behring Breivik inspärrad resten av livet.

~ Snabblag ska hålla Breivik inlåst, DN.se

Det är fullt förståeligt att den norska regeringen planerar en sådan lag – det är nog ingen som vill att Breivik släpps ut igen. Det är troligen inte så många som skulle argumentera mot att oavsett vad han döms till, vård eller fängelse, så ska han sitta där resten av livet.

Men det hindrar inte att denna snabblag är en farlig väg att gå.

Länder som Norge (och Sverige) har vissa grunder den rättsliga ordningen vilar på – bland annat en princip förutsägbarhet. Det innebär mer eller mindre att man innan man begår ett brott ska kunna veta vad som finns i straffskalan för det aktuella brottet. Precis det som den norska regeringen åsidosätter om detta förslag går igenom, är en grundbult i folkets förtroende för rättsstaten. Om (när?) förslaget går igenom blir det en retroaktiv lag som sätts in specifikt för att kunna straffa en person. Visst är det för att hålla undan en man som är uppenbart livsfarlig från allmänheten – och jag är tacksam om man låser in honom och kastar bort nyckeln – men i grund och botten är det ändå ett avsteg från en enormt viktig princip – och som vanligt är risken är att när man gjort ett avsteg, så kan man göra fler. Grunden för att människor ska kunna lita på rättsväsendet är att det inte kommer lagar i efterhand som lägger till eller drar bort vad man får och inte får göra, och vad straffen för dessa brott är.

Jag tror inte att Norge plötsligt kommer börja instifta lagar hej vilt för att sätta dit specifika personer för specifika brott på olika håll och kanter, men det hela kan sammanfattas med detta ordspråk: The road to hell is paved with good intentions.

LCHF och miljön

I Sydsvenskan idag uttalar en krönikör att LCHF borde vara LCHE, för Low Carb High Ego. Detta eftersom vi utarmar världen genom att äta så mycket proteiner:

Det stora flertalet som äter enligt LCHF-metoden äter högst upp i näringskedjan, mycket kött, mjölkprodukter och ägg. Det rimmar illa med de utmaningar vår planet står inför.

Eftersom miljöaspekten var den absolut första protest jag mötte mot att äta LCHF kommer jag bemöta den – för jag tycker inte att den stämmer.

Jag har sedan jag började äta LCHF inte ökat mängden kött. Jag har ökat mängden ägg, men eftersom jag väljer ekologiska från hönor som fått gå fria tycker jag att det är okej. Kött i övrigt har inte ökats, varesig i form av rött kött, fisk eller kyckling. Vi gör middag och till den ingår en lika stor del av kött som tidigare – men nu ingår inte pasta, utan mer fet sås (eller blomkålsmos – mmmm gott). Grönsakerna är i ungefär samma mängd som förr, men de ska ha växt ovan jord. Hade jag kunnat välja helt ekonomiskt fritt hade jag köpt allt ekologiskt, men det finns begränsningar för vad mitt konto håller för, nu precis som innan LCHF. Och mycket grönsaker blir det.

Efter maten är jag mätt och behöver inte, till skillnad från förr, avsluta med något sött, till exempel godis. Om man nu vill tro Livsmedelsverket om något kan man läsa det här om godisproduktion:

– Kött är den livsmedelsgrupp som normalt har störst klimatpåverkan. Därför är det anmärkningsvärt att en påse skumgodis har lika stor klimatpåverkan som en portion fläskkött, säger Anna-Karin Johansson.

Vilket blir man mättast på – portionen fläskkött eller påsen med skumgodis? I rapporten LMV hänvisar till står det följande:

The climate change contribution of a 125g packet of Ahlgren’s car sweets at the factory gate is 0.48kg of CO2 equivalents […]

~ The environmental impact of the consumption of sweets, crisps and soft drinks, s 35

Så bra är det med alla som springer och köper godis under kafferasten… Eller en apelsin från andra sidan jordklotet – den är definitivt inte miljövänligt att flyga hit. På samma sätt behöver jag inte äta mellanmål mellan måltiderna – tidigare har jag ätit banan och andra frukter på förmiddagen, och mackor på eftermiddagen.

Smöret är svenskt (vad jag vet, det står “svenskt smör” på det i alla fall) och visst kräver det djuruppfödning – å andra sidan har våra mjölkinköp sjunkit till nästan noll, så det går lite på ett ut inbillar jag mig (säkerligen inte exakt om man tittar exakt på siffrorna, men jag vet inte vart jag hittar exakta siffror på hur mycket). Eftersom jag fick kommentaren om att det inte bara är köttindustrin som kräver djuruppfödning utan även mjölkproduktsindustrin kanske vi ska föreslå att alla inte bara blir vegetarianer, utan veganer? Här är en artikel i Sydsvenskan från 2010 om hur utsläppen skulle förändras:

– Om tio procent av Finlands befolkning blev veganer skulle alltså utsläppen av växthusgaser minska med 0,7 procent, säger Helmi Risku-Norja.

[….] Enligt forskarna blir skillnaden än mindre om veganen valde ekologiskt odlade frukter och grönsaker. Ekologisk odling ger lägre skördar och kräver därför större arealer. Och det är, skriver de i artikeln, själva brukandet av jorden som ger de allra största utsläppen av växthusgaser när maten produceras.

Diskussionen är inte så enkel som att det är dåligt att äta kött och bra att äta tallriksmodellen. Om man mitt i vintern i Sverige äter en massa grönsaker och frukt är sannolikheten ganska hög att de inte kommer från Sverige (och om de mot förmodan gör det har de växt i växthus), utan färdats långa vägar. Det är inte så enkelt som vegan = bra och köttätare = dålig (och LCHF = sämst).

För vidare läsning är Kostdoktorns genomgång av olika koldioxidutsläpp per kilo matvara intressant. Tydligen äter vi 20 kg banan/svensk/år – inte kan det vara miljövänligt? Jag minns i alla fall inte senaste gången jag såg bananer växa i Sverige… :) Han listar också hur man kan äta LCHF miljövänligt – till exempel såsom vi, genom att äta kyckling och fisk flera gånger i veckan, eftersom utsläppet då beräknas vara betydligt mindre. Grönsaker efter säsong, liksom frukt om man nu tvunget vill ha det.

Naturskyddsföreningen har en hög tips om miljövänlighet (de stämmer till stor del med ovanstående från Kostdoktorn, tyckte jag vid snabb genomläsning); jag försöker fortfarande följa dem så gott jag kan. Där ingår vegetarisk mat, vilket vi gör när vi äter t ex avokadosoppa till middag.

Jag tänker mer på vad jag köper och stoppar i mig nu än jag gjorde tidigare. Jag äter inte mer kött. Jag äter totalt sett mindre mängd mat. Jag äter inte massor av frukt från andra sidan jordklotet. Jag vill väldigt gärna tro att allt detta sammantaget inte är ego, utan positivt – för mig och för miljön.

Low Carb, High Fat

Den senaste veckan har jag undersökt LCHF. Eftersom L ofta pratar om LHC (hockeylaget) blir det ibland fel i mitt huvud så då säger jag LHCF, men det står ju för Low Carb, High Fat så LCHF it is.

Det finns en intensiv diskussion i bloggosfären, på ett gäng hemsidor och för den delen numera i både TV (TV4:s morgonprogram i veckan) och i tidningen (DN i veckan), angående fettets vara eller icke-vara i kosten. Själv har jag alltid blivit uppfostrad, i såväl skola som hemma, att fett är av ondo och man ska undvika det, medan kolhydrater sällan nämnts. På senare år har kolhydrater kommit upp mer och mer som dåligt, men då har det gällt de “snabba” kolhydraterna som finns i godis, de flesta snacks, vitt bröd, och så vidare. Pasta, framför allt fullkornspasta, och diverse andra fullkornsvaror fyllda med kolhydrater har fortfarande ansetts väldigt bra. Samtidigt har hyllorna fyllts på till bredden med lättvarianter på allt möjligt – ost, mjölk, soppor, yogurt, och allt annat som kan tänkas göras i low-fat-variant.

Grejen som allt detta baserats på är tron om följande:

Det nuvarande kostråd bygger på. Det är egentligen så att det knappt ens behöver stå "mättat" före fett - LMV tycker att fett är ganska dåligt oavsett var det kommer ifrån.

Då blir det ju fullständigt galet – för att inte säga livsfarligt – med en diet som LCHF, som talar för att äta massor av köttprodukter, grädde, smör, ost och absolut ingenting som har med lättprodukter att göra. En sådan diet skulle ju omedelbart ge en ökad mängd “ont” kolesterol (aka LDL-kolesterol) vilket i sin tur skulle öka risken för hjärt-kärlsjukdomar.

Det är bara det att man inte lyckats visa att den första övergången håller. Medan förhöjt LDL definitivt är kopplat till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar är det inte visat att en ökad mängd mättat fett ger ökat LDL. Således:

Den första övergången håller inte.

Och kolesterol förresten? Livsnödviktig byggsten för oss. Det finns i alla cellmembran och är även prekursorn för steroidhormoner såsom testosteron och östrogen; vi klarar oss inte utan det. Det finns flera typer av kolesterol – det “onda”, nämnt ovan, LDL (low density lipoprotein), och det “goda”, HDL (high density lipoprotein), och intermediärer som IDL och VLDL. Mer om kolesterol går att läsa på Kostdoktorn, Wikipedia, och Livsmedelsverkets hemsida. Livsmedelsverket (LMV) och Kostdoktorn håller inte med varandra, kan jag varna för redan nu.

DN skrev förra året om att många svenskar äter kolesterolsänkande mediciner helt i onödan. Där kan man läsa följande:

Idén om det farliga kolesterolet kom från Framingham, en liten ort utanför Boston. Här började forskare 1948 att screena invånarna. När de upprepade undersökningarna några år senare upptäckte de att kolesterolet hos dem som under tiden fått en hjärtinfarkt hade varit lite högre än normalt. Man påstod att ett högt kolesterol var en riskfaktor för hjärtinfarkt.

Idén fick omedelbart spridning i forskarvärlden. Ingen reagerade emellertid när man undersökte Framinghamborna 30 år senare. Då visade det sig att högt kolesterol endast var en riskfaktor för män upp till 47 års ålder, inte för äldre män och inte för kvinnor över huvud taget.

Idag har man forskat en hel del på vilken kost som egentligen är bäst – High Carb, Low Fat, eller Low Carb, High Fat. Eller någon av de andra tusen dieter som finns i världen. Kostdoktorn (läkare som förespråkar LCHF, kanske jag ska tillägga för er som inte vet) Andreas Eenfeldt har en lista på forskning som gjorts på senare år om vilket som är bäst, LCHF eller lågfettskost. Den kan ju dock tänkas vara vinklad, så jag gjorde ett par egna sökningar på PubMed om saken. Några artiklar jag hittade:

Is the metabolic syndrome caused by a high fructose, and relatively low fat, low cholesterol diet?
Seneff S, Wainwright G, Mascitelli L. Arch Med Sci. 2011 Feb;7(1):8-20. Epub 2011 Mar 8. Det är en djurstudie och i dess abstract kan man läsa:

The metabolic syndrome (MetS) is manifested by a lipid triad which includes elevated serum triglycerides, small LDL particles, and low high-density lipoprotein (HDL) cholesterol, by central obesity (central adiposity), insulin resistance, glucose intolerance and elevated blood pressure, and it is associated with an increased risk of type 2 diabetes and coronary heart disease. We have developed a new hypothesis regarding MetS as a consequence of a high intake in carbohydrates and food with a high glycemic index, particularly fructose, and relatively low intake of cholesterol and saturated fat. 

The glycemic index issue
Brand-Miller J, Buyken AE. Curr Opin Lipidol. 2012 Feb;23(1):62-7. I dess abstract-sammanfattning kan man läsa:

There is growing recognition that replacing saturated fat with refined, high glycemic index carbohydrates increases postprandial glycemia and may be detrimental for weight control and predisposition to cardiovascular and inflammatory disease. In contrast, low glycemic index carbohydrates reduce risk.

Diets for weight loss and prevention of negative health outcomes
Allan GM, Ivers N, Sharma AM.. Can Fam Physician. 2011 Aug;57(8):894-5. Denna studie är en metastudie som försöker sätta samman ett antal olika dieter för att se vilken som är bäst. Den jämför lågkolhydratkost, lågfettkost, och “Medelhavskost”. Sammanfattas med följande:

Weight loss for all diets is greatest around 6 months, regain is common, and by 2 years there is no consistent difference between diets. Only the Mediterranean diet has demonstrated positive benefits for heart disease and mortality, despite not causing differences in weight or surrogate markers like lipid profiles.

Dessa har med olika saker att göra – dels de olika dieternas förmåga att hålla sina subjekt smala, dels vilken koppling de har till hjärt-kärlsjukdom. Det finns massor av artiklar att läsa, sida upp och sida ner av dem faktiskt. Man får vara ganska bra på att sålla för att hitta studier som är så pass stora och välgjorda att de kan användas för mer generell epidemiologi.

På det hela taget väntar jag med mitt slutliga utfall angående LCHF mot andra typer av kost – men jag tycker utifrån det jag läst hittills och det jag kan om kroppens metabolism att det är en väldigt vettig kosthållning trots allt. Vi är inte gjorda för att äta den mängd socker/kolhydrater – i olika varianter, oavsett om det kallas långsamma kolhydrater eller “nyttigt” fruktsocker (som är exakt samma socker som i allt annat, vilket är varför LCHF anser att man endast bör äta frukt som godis, dvs sällan, även om man får vitaminer från dem – vitaminerna får man lätt i sig på annat håll; en stor del av LCHF är att äta mycket ovanjord-grönsaker). Långtidsstudier på LCHF – mer långtids än de fem/tioårsstudier som än gjorts – blir spännande att följa. Hittills har man konstaterat i många studier att man går ner mer i vikt med LCHF-metoden än med low fat, high carb-metoder. Den stora frågan är dess påverkan på hjärt-kärlsjukdom. LMV anser att det är “en fara för folkhälsan” (jag är tveksam, för de underbygger inte sina argument med någon faktisk forskning utan säger bara att det finns).

Själv ska jag testa LCHF-kost i två månader till att börja med, tillsammans med L. Det kan vara random sammanträffande, men efter tre dagar med den här kosten mår min mage betydligt bättre än den brukar göra. Vi får se om det håller i sig.

Vill ni testa LCHF eller läsa på mer? Kostdoktorn har ett fantastiskt utbud länkar och förklaringar till det mesta. På LCHF-recept.se finns – just det – LCHF-recept och dessutom en massa annat. Kolhydrater.ifokus är en LCHF-ifokussite. Det har också skrivits om ämnet i Läkartidningen.

Igår åt jag en avokadosoppa enligt LCHF. Grymt gott! Hade till kräftstjärtar och lite riven parmesan. Det är inte utan att det känns helt galet att hälla i en massa grädde i saker och ting och äta bacon till frukost, men fan vad god mat det är.

Kränkande lammkött

Har börjat bli mer än lovligt kritisk mot allt och alla som hävdar jämlikhet som sin moraliska höggrund för att göra, säga och förbjuda olika saker.

Till att börja med har Corren denna vecka rapporterat om att det på Katedralskolan, en av gymnasieskolorna i Linköping, har startats en Facebook-grupp om “Katedralskolans lammkött”. Den syftar till att folk på skolan kan rösta fram snyggaste tjejen på skolan, genom vem som får flest likes, och dessutom givetvis kan kommentera varje bild. Bilderna är från tjejernas Facebooksidor och har tagits utan lov. Igår stängdes sidan, för att sedan uppstå igen, och stängas igen, enligt Corren. Nu hävdar Skolinspektionens barn- och elevombud:

Skolan har i uppgift att undervisa om att vi inte får kalla varandra vad som helst. Att kalla flickor för lammkött, och låta pojkarna vara dem som har tillgång till lammkött, är att bevara könsstereotyper på ett oacceptabelt sätt. Det bryter mot skolans värdegrund.

~ Carl-Gustav Sidenqvist till Corren i Strid om “lammkött”

I det här fallet har sidan varit enbart om tjejer, men på flera andra gymnasieskolor med samma idé har det handlat om att rösta fram både snyggaste tjejen och snyggaste killen. Är det då okej? Är det som vanligt bara när vi kan sätta tjejerna i någon typ av offerroll som alla börjar skrika och gapa om jämlikhet och könsstereotyper? Notera att det i det här fallet inte är en enda av tjejerna som varit med i omröstningen har uttalat sig, och varken Skolinspektionen eller Diskrimineringsombudsmannen har fått in någon anmälan om sexuella trakasserier. Som en kommentar i Corren uttalade – de kanske inte tycker att det är kränkande (åh, detta fantastiska ord) att vara med i en omröstning om skolans snyggaste tjej?

I Amelia nr 3 det här året finns det ett par sidor i Man-avdelningen som heter “Pappor som fattar!” om pappor som också tar ut föräldraledighet. I ett stycke om pappan Luis kan man läsa följande:

Luis och Agnes tänker på könsrollerna i sin direkta barnuppfostran. De säger till exempel aldrig till Nour att hon är “duktig” eller “söt”, för att inte spä på rollen som flicka. 

Så… “duktig” är numer ett skällsord? Vad i hela friden är det för samhälle vi lever i, där “duktig” är fel att vara? Och framför allt, där “duktig” är något bara flickor kan vara? Jag känner (givetvis) massor av killar som är jätteduktiga och har varit det sedan barnsben. Jag hoppas innerligt att de fått höra det.

Och som ett brev på posten kommer slutligen, “Kvotering fungerar bra för kvinnor“, med en forskningsrapport som säger att kvotering visst är jättebra när det handlar om kvinnor. Effektiviteten sjönk inte på arbetsplatserna. Tänka sig.

Sensationsjournalistik och jämställdhet

Ibland blir man mer irriterad än andra gånger när man läser artiklar och artikelkommentarer. Igår morse blev L sur på DN som sensationsjournalistiskt skrev “Slavkontrakt på svensk militärbas” som egentligen handlade om att en leverantör hade anlitat en rekryteringsfirma som krävde betalt för att arbetarna skulle få jobbet. Det hade upptäckts vid en rutinkontroll av militären och nu har man brutit kontraktet med rekryteringsfirman – således inte något som borde toppa nyheterna något särskilt. Men det gör det, för att det låter ju sensationellt med slavkontrakt på svensk militärbas.

Själv läste jag “Läkarbristen är akut” om läkarbristen i Kisa, vilken är en helt vanlig, välavvägd artikel. Mindre välavvägda är kommentarerna på artikeln. En av de andra kommentarerna, av samme person, innehåller följande fantastiska uttalande:

En undersköterska som jobbat i 20+ år inom US tjänar ca 22000
En Akutläkare som nyanställs tjänar från 35000 o uppåt. Är det bara jag som ser någon skillnad där???

~ Memento-Mori

Yup, det är en skillnad. Inte bara en, faktiskt:

a) Undersköterskan har gymnasial utbildning (omvårdnadsprogrammet). Läkaren har 5,5 års läkarutbildning på universitetet (i en takt som på inget sätt är jämförbar med gymnasienivåplugg), minst 18 månaders AT, och därefter runt fem år specialistutbildning. Minst. Det är under förutsättning att man kan gå raka vägen, vilket man ofta inte kan eftersom antalet AT-platser är begränsat osv. Således har läkaren minst 12 års utbildning. Och det är heller inte en “lekskola” till utbildning som personen i fråga vill få det till i ett av sina inlägg – med tanke på att jag nu testat på ett helt gäng olika kurser och utbildningar kan jag lugnt konstatera att det är den mest intensiva utbildning vi har i Sverige.

b) Undersköterskan har ett visst ansvar, men återigen går det inte på något sätt likställa med det ansvar läkaren har.

c) Undersköterskan är del av ett team, läkaren förväntas leda.

Och så vidare. Som L sa, “Finns det några likheter?” är kanske en viktigare poäng i jämförelsen mellan en undersköterska och en läkare, snarare än vilka olikheter som finns. Med alla dessa punkter torde det vara uppenbart att en skillnad på 22 000 mot 35 000 egentligen är för liten. Det kommer ta tio år för läkaren att arbeta in den lön som undersköterskan får in under tiden läkaren studerar. Och olika människor med olika utbildning och ansvar ska ha olika lön.

Lösningen på det hela är enligt kommentatorn att utbilda fler läkare, så att alla kan komma till sjukhuset och få hjälp direkt. Det denne inte verkar vara medveten om är att vi redan har extremt hög läkartäthet, men det hjälper inte med det upplägg vi idag har i vården. Att utbilda fler funkar bara till en viss gräns, eftersom antalet praktik- och AT-platser är begränsade (vilket jag skrivit om tidigare). Och dessutom kanske vi ska utbilda människor så att folk inte går till vårdcentralen och vill ha antibiotika mot förkylningar, ringer efter ambulans för att de inte kan få tag på en taxi hem, och kommer till akuten med åkommor som borde hanteras på vårdcentral dagen därpå, bara för att det inte gick fort nog att få komma till vårdcentralen.

Som litet tillägg: visst är undersköterskor underbetalda. Det är sjuksköterskor och lärare och flera andra yrkesgrupper också.

Andra saker att bli irriterad över är några inslag i senaste Amelia. Först uppslaget om “Saker vi önskar höra från honom 2012”, som inkluderar 1) “Överraskning! Jag har fixat barnvakt ikväll och bokat bord. Du har ju alltid velat testa den där etiopiska restarangen!”, 2) “Två tv-matcher på en vecka? Herregud vad jag börjar bli trött på fotboll”, samt 3) “Sätt dig här i soffan, jag vill höra allt om din dag.” Det är så klart skrivet med glimten i ögat, men det hindrar inte att jag blir störd av det.

Gällande 1) kan jag konstatera att det fortfarande av någon anledning förväntas vara killen som fixar dejter och liknande. Att tjejen skulle fixa barnvakt och boka bord kommer inte på fråga. Varför inte, i dagens jämställda samhälle?

Gällande 2) undrar jag hur många TV-program tjejer tittar på som killarna himlar med ögonen åt. Själv gillar jag Biggest Loser som underhållning, det tycker inte L om. Men om jag ska få se mitt så kan väl han få se sitt, oavsett om vi tycker att den andres är kul eller ej.

Gällande 3) hoppas jag att de flesta som är i ett förhållande vill höra vad den andre gjort under dagen, annars undrar jag mycket över vad de gör i ett förhållande alls.

Övriga önskningar handlar om att killen ska städa mer, tvätta fönstren, åka och storhandla, mm. Hur hade den motsatta listan från killarna om tjejerna sett ut – hon borde byta däck på bilen, klippa gräset, eller för den delen tvätta, handla, och städa oftare (med tanke på att det faktiskt finns gott om fall där männen gör mer än kvinnorna)? Vilken reaktion hade ett sådant uppslag fått?

Uppslaget därefter i samma Amelia gör mig mest ledsen – “Män sörjer också missfall”. Faktumet att det behöver tas upp som artikel och nyhet är hemsk. Varför skulle män inte sörja missfall? Mitt i all denna jämlikhet är det uppenbart att kvinnan fortfarande är den som tillåts vara ledsen öppet (oavsett anledning), medan män döljer sitt bakom stoiska fasader. Vi skriker om jämlikhet på alla plan, men det verkar som att det mest är kvinnan som ska få ta mer plats, snarare än att mannen ska få en syl i vädret.

Lugn av någon anledning

Mängden plugg måste jag ärligt säga har gått ner de senaste två-tre dagarna. Jag har hunnit med att ge blod, vara en liten runda på stan, träna idag för första gången sedan innan jul på grund av den envisa förkylningen, städa och plocka ner julsaker, och umgås lite med L. Kvällarna efter att tentagruppen gått hem spenderas oftast med middag framför en film, om inte L är iväg och kollar på hockey.

Jag har ingen riktig aning om hur tentan kommer gå. Gårdagens extentagenomgång med tentagruppen gick riktigt, riktigt bra och om vi får en tenta med närmare 50% hjärtfrågor kommer det att gå bra. Om vi, som vi sett när vi gjort andra tentor, får 30% FoF med “analysera en artikel”, massor av njure, eller formler för att räkna ut normalfysiologin, kommer det förmodligen inte gå lika bra. Men att plugga lite lagom om dagarna – numera mest läs mitt 76 sidor långa kompendium gång på gång – och tentagrupp på kvällarna, det är bra. Tror jag. Vi får se när tentan kommer. Samtidigt känns det inte som att det skulle gå bättre om jag pluggade 8+ timmar om dagen.

Hedvig har skrivit ett inlägg om tentapluggets faser. Väldigt träffande – men nu verkar jag ha hoppat ur den en aning. Befinner mig någonstans mellan fas 5 och 6, med ett ovant lugn. Men not to worry, panik-stadiet kommer med all säkerhet snart.

Rekommenderad läsning nu: Friad – efter två år, åtta månader och nio dagar. Gripande intervju med narkosläkaren på Astrid Lindgrens barnsjukhus, som friades av tingsrätten i höstas efter en utdragen och direkt klåparmässig utredning (natriumklorid är inte ett gift och om man inte vet det ska man inte utföra intervjun) som aldrig borde lett till åtal. Funderar på om det går att komma in och bli en “tolk” i den typen av mål – jag får nog sägas ha ganska unik kompetens (eller kommer ha i alla fall, efter läkarexamen), med både medicinsk kunskap och en juristexamen.

Nästa vecka blir en stor vecka – tentor för både L och mig, därefter examenssittning och Ls examensdag med tillhörande fest här hemma och sedan blir det semester

Nationella prov, tentor och betyg

Snart har en vecka till passerat förbi i rekordfart. Under veckan har lite av varje hunnits med: föreläsning, jutsu, arbetsprov med patient, heldag i Finspång med BVC och patientsamtal, crosstrainer-träning, basgrupp, fika med T2:or som haft dissektion för första gången, samt labb om njurfunktion. Det har varit en givande vecka.

I tidningen har det stått en hel del om gymnasiebetyg på sistone. Det har varit en massa diskussion om betygsinflation, sedan det uppdagats till ingens egentliga förvåning att många lärare sätter betydligt högre betyg på sina elever mot vad de skriver på sina nationella prov och trenden blir ännu tydligare om någon annan rättar det nationella provet och det betyget jämförs med den ordinarie lärarens slutbetyg.

Nu vill utbildningsminister Björklund införa nya regler för de nationella proven. Fler prov – även i samhälls- och naturorienterade ämnen, inte bara matte, engelska och svenska – och tidigare prov – i svenska och matte redan från årskurs tre – och hela processen ska bli striktare. Betygen ska således bli mer rättvisa.

Eleverna är splittrade i sina åsikter om hur mycket de nationella proven ska räknas medan lärarfacket tycker att de “dokumenterar ihjäl sig” och att det är “för stort fokus på resultat och för lite på kunskap” (Fler prov och mer granskning). En elev i nian säger:

De nationella proven ska inte kunna sänka slutbetygen även om resultatet på dem visar om man är bra eller dålig. Man kan plugga massor för att få bra betyg på andra prov, men det kan man inte till de nationella proven.

~ 9-klassare, Fler prov och mer granskning, Corren 1 december 2011

Jag utgår ifrån att anledningen att denna elev tillsammans med flera andra anser att det inte går att plugga till det nationella provet grundar sig i att man inte vet vad som kommer på provet. De är omfattande och ska täcka kunskap upp till den nivå som man för närvarande skriver provet för, såvitt jag förstår. Det innebär att nej, det går inte att plugga extremt mycket till provet – men det går att plugga så att man klarar provet, och klarar det bra. De nationella proven kräver att eleven har förstått saker och ting, istället för att ha råpluggat vissa enskilda regler dagen innan som sedan glöms bort så snart provet är skrivet. Egentligen borde nationella prov således uppfylla precis det Lärarförbundet är ute efter: att det blir kunskap, inte bara resultat. För att klara det måste det finnas en förståelse bakom.

Själv pluggar jag på universitetet och har således fått vänja mig sedan länge vid att det spelar absolut noll roll vad jag åstadkommer under terminerna; det är ingenting mina lärare alls väger in i huruvida jag ska godkännas på en kurs. Det enda som räknas är hur jag skriver på tentan. Jag kan inte påstå att jag tycker att det är ett optimalt system alltid – framför allt inte som både läkar- och juristprogrammet har väldigt omfattande tentor och således kan man ha pluggat och förstått mycket men ha otur med vad fokus på tentan är – men det gör att det inte känns som ett alltför hårt krav att ge högstadie- och gymnasieelever nationella prov. Proven ska ligga i nivå med kraven på eleverna, så att elever som förstått det de läser ska klara dem bra.

Huruvida även småbarn så långt ner som i årskurs tre ska ha nationella prov känns för min del mer tveksamt. Vi behöver däremot fånga elever med problem i t ex matte så tidigt (minst), så om det hjälper till det vore det positivt.

Diskuterade även med en kursare om “Stadie II”-tentan vi ska ha om ett drygt år, som är en tenta över samtliga fem första terminerna. Den har fått en hel del kritik, eftersom det har funnits gånger då uppemot 70% av klassen har kuggat tentan. Samtidigt gör KI sin motsvarande tenta och som enligt ryktet har en kuggningsfrekvens på 10-20%, vilket är betydligt mer normalt. Där hade det också varit bättre med en nationell pre-klin-tenta, som kollar av att vi kan det vi ska kunna innan vi kommer ut på klinik. (Och om Linköpingsstudenterna kuggar även en sådan nationell tenta i samma utsträckning som den nuvarande skulle det väl vara dags att se över utbildningen, eftersom den i så fall uppenbarligen inte är bra nog.)

Frågan har också ställts om elever faktiskt behöver kunna sådär väldigt mycket matte. Alla ska ju inte bli ingenjörer, resten kan väl få slippa? Men tittar man på de nationella proven så kan jag inte hålla med. Det är inte enormt höga krav. På PRIM.se kan man hitta gamla nationella prov; här är mattens. Våren 2010, nationellt prov för matte A. En fråga på första delen i sektionen som ska räknas utan miniräknare är:

Julia gör en kopia av sin teckning med hjälp av skolans kopieringsapparat. Ett ansikte som är 12 cm långt på teckningen blir på kopian 4 cm. I vilken skala kopierar Julia?

Det är inte en fråga för blivande ingenjörer – det är matte som är väldigt, väldigt vettig att hela Sveriges befolkning kan svara på.

Muffinstoppar i flygplansstolar

Fortsätter på temat fetma, eftersom det blir mer och mer aktuellt för varje dag som går. I en ny OECD-rapport framgår att svenskarna blir allt fetare – men är inte fetast. USA “vinner”, inte på något sätt oväntat, denna föga ärofyllda titel som fetast i världen. 34% av alla amerikanare är överviktiga.

Andelen feta svenskar har nästan fördubblats på tjugo år. Igår hade vi föreläsning med Fredrik Nyström om blodtryck och han sa att vi ligger ungefär tio år efter amerikanarna i överviktsutvecklingen, och de flesta förstår nog att det inte är en bra grej. Med viktuppgång kommer sjukdomar, problem att arbeta, och för tidig död.

Jag vänder mig dock emot slutsatsen som fetmaforskaren i artikeln säger: att vi bör lägga på en “fettskatt” på uppemot 30-40%. Jag tror inte det skulle fungera – det har inte fungerat i t ex Danmark, där det infördes för något år sedan. Folk betalar det dyrare priset, oavsett. Istället bör man fortsätta med friskvårdssubventioner för arbetsgivare – vilket fungerar, eftersom folk som rör sig blir mindre sjuka – som 2009 utnyttjades av 57% av svenskarna i åldern 20-64 år. Man behöver få det att nå ut till ännu fler. Kanske lite utbildning om kost på grundskolan också? Jag kan inte minnas att jag lärde mig mycket om nutrition där. Hemkunskap en gång i veckan där vi lärde oss tvätta ylletröjor och laga pannkakor var inte helt givande på den fronten. Dessutom bör man fortsätta arbeta med att göra maten i skolan så nyttig – och kanske lite mer estetiskt tilltalande? – som möjligt.

K och jag var ute och gick för någon vecka sedan och konstaterade med varsin menande blick att utanför varje grund- och gymnasieskola ligger minst en kiosk inom två minuters gångavstånd. Det är inte nyttigt, men det är inte mycket man kan göra åt det. Själv brukade jag hellre gå hungrig i skolan när jag inte kunde förmå mig själv att äta sörjan till mat.

OECD-rapporten säger att läsk är en av de stora bidragande faktorerna till fetmaepidemin. Det kan jag mycket väl tänka mig. Den 17:e november i skrevs det om en ny rapport om tonåringars läskdrickande. 167 liter läsk om året, minst, för 18-19-åriga “storkonsumenter”; den som drack mest drack 25 liter i veckan. Bland 13-14-åringarna drack storkonsumenterna ett genomsnitt på 72 liter läsk per år. Den sammanlagda effekten av kalorierna i läsken plus den enorma mängden socker (30 sockerbitar/liter läsk) är inte bra någonstans – det blir frätskador på tänderna, ett högt kaloriintag och en enorm sockermängd.

Slutligen en länk till ett av de många, något mer bisarra problem som uppstår på grund av allt fetare människor: flygplansstolarna räcker inte till. En passagerare fick en 182-kiloskoloss bredvid sig på en flygning till USA. Den tunge mannen svällde givetvis över stolskanterna som en muffinstopp och då fick passageraren bredvid stå större delen av resan, eftersom han inte fick plats i sätet. Detta uttalande fick mig att stirra på skärmen:

Liz Landau, talesperson för US Airways, säger till msnbc att det var mannens eget val att stå upp.

– Medpassageraren hade samma rätt att sitta som han hade. Om man vill vara säker på att få en ledig plats bredvid sig får man köpa två biljetter, eller en biljett i första klass, säger hon.

Så… det är mitt ansvar – och min kostnad – att köpa två säten för att vara säker på att det inte kommer någon extremtjockis som borde vara med i Biggest Loser och tar upp halva mitt säte? Hur är det rättvist eller ens logiskt? Nej, om man är så fet att man tar upp mer än en flygstol då bör det ligga på den personen att vara tvungen att köpa två säten. Och nej, jag bryr mig inte det minsta om det är “diskriminerande”. Varje människa har ansvar för sig själv.

En vän har skrivit ett intelligent inlägg om hur man går ner i vikt på Familjeliv.se. Kortfattat: mer kalorier ut än in = viktminskning. Det går att gå ner i vikt och hålla vikten – jag har själv gjort det…

Pizza som grönsak

Just nu har vi blodtryck på menyn. Konstaterar, i bok efter bok, att högt blodtryck (hypertoni) i sig inte ger symtom i någon större utsträckning – vissa får huvudvärk om de har riktigt högt blodtryck, men mild och måttlig hypertoni ger sällan symtom. Det som är farligt, och varför man kämpar med att få ner blodtrycket är för att det är riskhöjande för en mängd andra sjukdomar, allra mest kardiovaskulära sjukdomar såsom hjärtinfarkt.

Samtidigt som jag läser in detta läser jag denna artikel om kongressen i USA, som bestämt sig för att hindra några av de matreformer Obama vill genomföra. Förslaget som legat framme har varit om att begränsa vilka typer av mat som ska få serveras i de amerikanska skolorna, eftersom det mestadels serveras, för att använda ett fint amerikanskt ord, crap, där. Redan när jag gick på Bonita High School för över tio år sedan förundrades jag över att det som serverades i kafeterian/matsalen var ett fint utbud av tre sorters pizza-slices och en hamburgare. I automaterna som fanns utsatta lite varstans på skolan fanns alla typer av chips och chokladbars (Snickers, Twix, med flera) och annan typ av godis. Frukt fanns inte så långt ögat kunde nå. Bonita var dock en skola där tradition gjorde att de flesta elever hade med sig matlåda hemifrån, så det åts inte alltid pizza till lunch, även om man kan ställa sig frågande till hur närande en vit macka med “PB’n’J” (peanutbutter and jelly) eller ost och bacon egentligen är.

Det förslag Obamas administration lagt fram skulle bland annat:

– Minska mängden potatis som används till skolluncher – vilket reducerar mängden pommes,
– Kraftigt dra ner på mängden salt som används i maten,
– Använda “whole grains” mer, samt
– Definiera att en rätt som innehåller 0,5 “cup” eller mer av grönsaker – ungefär motsvarande 1,2 dl – innebär att den har tillräckligt mycket grönsaker för att tillåtas.

Istället vill kongressen ha en annan definition på hur mycket grönsaker som behövs för att det ska vara tillräckligt: de vill ha två “tablespoons”, vilket motsvarar ungefär 6 tsk eller 0,3 dl. Det är också ganska exakt så mycket tomatsås som man kan hälla på en pizza innan den blir gegga.

Med de ändringar kongressen vill ha skulle lagförslaget bli helt meningslöst eftersom det i verkligheten egentligen inte blir några restriktioner – de vill inte ha så mycket saltreduktion, de vill tillåta potatis och stärkelse, inte ha någon ökning av spannmål, och de vill att pizza ska räknas som grönsak.

Anledningen till att kongressen kämpar emot? För att det skulle bli för dyrt för skolorna som redan är på en tight budget som det är att implementera dessa förändringar. (Och för att lobbyister från frozen-pizza-tillverkarna, potatisodlare, saltindustrin varit på dem en massa eftersom de inte vill förlora en väldigt lukrativ marknad.)

Jag vill slå huvudet i väggen. Detta är ytterligare ett av tusentals exempel där politikerna dels är kortsiktiga och dels inte förstår att hela ekonomin hänger ihop. För det som händer är, som de flesta av oss som inte är politiker förhoppningsvis inser, att ungarna äter fetfetfet mat som de blir fetfetfeta av, vilket gör att de blir sjuka, behöver sjukvård, inte kan arbeta, inte kan betala skatt, dör i förtid, och det ena med det tredje. Men det händer inte denna sekund och det är inte en del av skolbudgeten, vilket innebär att politikerna struntar fullständigt i det. De vill bli omvalda och vill ha stöd nu – vem bryr sig om hur befolkningen ser ut om tio år?

En fet befolkning är en befolkning som har problem med hypertoni, diabetes, hjärtkärlsjukdomar, stroke, med mycket mera. Det är en befolkning som för första gången förmodligen kommer att se medellivslängden sjunka istället för öka. Det är en värld av I-länder där groteska mängder pengar kommer att få slängas in i sjukvårdssystemet för att ta hand om människor som borde varit kärnfriska men som istället har BMI på över 30 eller 40 eller 50 och knappt kan gå.

Jag blir så trött.

(Och kan passa på att länka till recept på hur man gör nyttig pizza. Har inte testat än, men det står på to-do-listan.)

Svullna hjärnor och större kepsar

I veckan har “rullstolsmannen” varit i tingsrätten. Rullstolsmannen är en 47-årig snubbe som fått ut nästan 14 miljoner i ersättning för personliga assistenter eftersom han enligt läkarintyg och honom själv inte kunnat utföra ens de mest basala behoven. Läkaren har dessutom skrivit intyg om att han kommer dö om han inte får assistans dygnet runt.

Tyvärr – för mannen – har polisens spanare bilder av honom när han går obehindrat, lastar ur en bil med varor, och står över en manuell cementblandare. Bland annat.

I målet har sällsamt korkade uttalanden gjort, sådana att jag bara måste dela med mig (liksom L som tyckte att det var värt att lägga som dagens citat på Facebook). Vi börjar i änden med läkaren som skrivit ut intygen. Läkaren har ju en hel massa på spel, så hon kommer givetvis att försvara det intyg hon skrivit med näbbar och klor, men det hindrar inte att det hon säger låter mer än lovligt dumt.

 -På vilket sätt riskerar han att dö?
– Faller han är risken för att nacken går av överhängande, svarade läkaren, som också lade till att rullstolsmannen har svårt att se var han sätter fötterna i en trappa eftersom hans rörlighet i den stelopererade nacken är så begränsad.

~ Läkaren försvarade sitt intyg, Corren, 9 november 2011

Som åklagaren riktigt påpekade kan faktiskt vem som helst som trillar i en trappa dö. Man kan också gå ut i gatan och bli påkörd av en bil och dö och det ger inte heller rätt till dygnet-runt-assistans. Viktigast är kanske att det finns gott om äldre med mer begränsad rörlighet än den rullstolsmannen visat upp, som inte har personlig assistans dygnet runt.

I Corren-Play hävdar försvarsadvokaten att hans klients “sjukdom” går i skov. Oklart är vilken sjukdom det handlar om, med tanke på att det rullstolsmannen själv hävdar är grundproblemet är en rygg/nackskada efter en trafikolycka 2001. En trafikolycka  efter vilken det dröjde flera månader innan han sökte vård, trots att han påstår att det “kändes som ett yxhugg” när det hände (Rullstolsmannen hårt pressad, Corren, 8 november 2011). Han hävdar att han är en “väldigt tålig person”. Oavsett vad är det väldigt oklart hur det är en sjukdom.

En medicinsk rådgivare fick granska läkarintyget och underlaget och konstaterade bland annat följande om den förlamning rullstolsmannen påstått förekom ibland:

Smärta kan komma och gå. Men förlamningar kommer inte och går. Det är inte medicinskt möjligt.

Absolut roligast var dock rullstolsmannen själv som i det dummaste uttalandet jag hört på länge sade,

Jag blev bara sämre och sämre. Sömnen försvann. Jag fick ingen hjälp i Sverige. Inga mediciner hjälpte. Min hjärna svullnade så mycket att jag fick ha en keps som var två nummer större än normalt.

Rullstolsmannen höll monolog, Corren, 4 november 2011

Man blir ju stum av den idioti som visas upp. Hjärnan svullnade? Hur då? Vart tog den då vägen? Har hans fontaneller inte växt samman? Oavsett vad borde han i så fall verkligen inte vara kapabel att sitta och hålla monolog i 2,5 timme (!) i rätten (jag tror för övrigt att herrn har tittat för mycket på amerikanska serier. Man håller inte försvarstal på det sättet i svensk rätt, normalt). Det fiffiga med skallen är att den är konstruerad som en i stort sett sluten behållare för att skydda hjärnan. Just eftersom den är sluten är det farligt så snart ens små mängder vätska ansamlas. Detta är varför en hjärnblödning är så farlig: det finns ingenstans för vätskan att ta vägen och då höjs det interkraniella trycket. I slutändan pressas hjärnstammen mot hålet som går ner mot ryggmärgen, och eftersom det i hjärnstammen finns reglering av andning och annat småviktigt blir det lite… jobbigt. Minst sagt.

Jag är helt övertygad om att 47-åringen kommer fällas så att det smäller om det. Åklagaren yrkar på minst fem års fängelse för honom (Rullstolsmannen riskerar långt straff, 11 november 2011). För de två bröderna och den före detta sambon, som alla varit personliga assistenter åt mannen yrkas minst tre års fängelse. Bröderna har själva sagt att assisterandet mest bestod i att fika. Sambon likställde sitt förhållande med att vara en slav, åtminstone mot slutet.

För läkaren yrkas 10 månaders fängelse, vilket tar hänsyn till att hon riskerar att förlora legitimationen. Jag kan inte annat än hoppas hon gör det; oavsett anledning till att hon skrivit ut intygen i fråga så är det en dumhet som är så allvarlig att hon inte ska få vara verksam.