Category Archives: Läkarlinjen: T4

Tentaresultat och Stångs Magasin

Gårdagen var ledig. Gav blod, handlade på Coop, var på Systemet, klarade tentan, och firade på Stångs.

Så, T4 – check. Några poäng tillgodo, till och med (fast inte lika många som förra gången). E klarade sig också, vilket gör att vår tentagrupp känns som en framgång. När det dessutom skiljde 0,75 p mellan våra resultat (hon “vann”) känns det ännu mer som att det var en grym tentagrupp där vi ligger väldigt lika i nivå. När hon kommer tillbaka till Linköping ska det firas.

Tittade igenom statistik för vår tenta och övriga preklin. Generellt bättre resultat denna termin och eftersom jag inte tror att vi studenter varierar så enormt i duktighetsgrad mellan terminerna kan man misstänka att tentorna denna termin hade vettigare frågor. Måste säga att T3:s resultat är imponerande få underkända denna termin. Jämförelsen är med förra ordinarie tentan (omtentan för T4 senast hade nånstans runt 60% kuggade, så den var extrem).

T1: 26 U, 64 G (71,1% godkända; 28,8% underkända – förra terminen: 42,5% underkända)
T2: 14 U, 65 G (82,3% godkända; 17,7% underkända – förra terminen, 26,3% underkända)
T3: 9 U, 71 G (88,8% godkända; 11,1% underkända – förra terminen: 37,0% underkända)
T4: 21 U, 70 G (76,9% godkända; 23,1% underkända – förra terminen: 35,2% underkända)
Stadium II: 46 U, 43 G (48,3% godkända; 51,6% underkända – förra terminen: 46,8% underkända)

L och jag firade på Stångs Magasin på kvällen. Vi började fundera på ett besök dit redan innan tenta-P drog igång och gårdagen kändes som ett utmärkt tillfälle att göra slag i saken. Vi avnjöt avsmakningsmenyn, som vi brukar göra när vi är där.

Började med bubbel. L fick champagne, jag fick en trevlig alkoholfri dryck.

Lite bröd innan maten. Nöjda miner :)

Förrätt 1: Sotad tonfisk med rökt havskräfta, skottsallad, hummermajonnäs samt sjöborrevinägrett.

Förrätt 2: Sotad och gravad biff med pepparrotscrème, karamelliserad lök och inlagda grönsaker.

Huvudrätt 1: Ångad piggvar med primörer, anklever- och blåbärssås samt potatispuré.

Därefter var det hängmörad entrecôte med ljummen tomatsallad, tryffelsmör samt friterad potatis som jag tydligen inte fotograferade. Men gott var det. Så in i den. (L:s kommentar var, “Jag kommer aldrig att bli vegetarian.”). Osträtt följde, gratinerad vitmögelost, tomat. Därefter avslutningen:

Mjölkchokladbrûlée med krusbärskompott och vattenmelonsorbet. L fick sitt favorit-dessertvin Moscato Di’Asti till.

Mumsig mat och som alltid en underbart mysig kväll. Utanför var Stångån lugn och stilla under blå himmel.

Sommarlov

Tenta – check.

Det var en rättvis tenta. En tenta med relativt vettiga frågor (utom en om kadmiums väg i kroppen som varit med på en extenta och som jag kommenterade med ‘det där tänker jag inte lära mig’, för att det skulle putta ut för mycket faktiskt viktig kunskap ur mitt huvud). Med det sagt inte alls så att jag känner mig säker. Som vanligt beror det på rättningen och en handfull tur. Jag hade rätt på en del saker, fel på en del saker, ingen aning om vissa saker,  men jag skrev något på varje sida i alla fall. Med MEQ-tentorna får man ju ett svarsförslag på nästa sida, men det betyder ju inte att det är det enda rätta. När de frågar frågor som “Vad misstänker du för sjukdom?” efter en anamnes är det inte nödvändigtvis så att man bara får poäng om man skrivit exakt som de gjort. Så jag hoppas att jag får poäng för mitt.

Under tiden jag skrev tentan kändes det apdålig, efteråt kändes det bättre. Eventuellt var det bara för att det var sommarlov helt plötsligt. Vi får se om det blir omtenta i januari, augusti är jag hursomhaver ändå inte hemma.

När jag cyklade hem från tentan kändes det lite som att någon blåst nytt liv i mig. Det var varmt och skönt och fåglarna kvittrade. Jag hörde fåglarna kvittra, vilket det inte känns som att jag gjort de senaste veckorna. Tentastress och ångest lägger ett lock på livet och gör allting lite mer dovt. Lite mindre färgglatt.

Spenderade hela eftermiddagen med mitt pussel. Det är så fantastiskt rogivande. Har väl lagt ungefär hälften av de 2 000 bitarna, så jag har gott om nöje kvar. Och med posten kommer snart tre nya pussel från Tradera, och så det andra pusslet vi köpte från pusselbutiken.se. Jag har många timmars nöje i sommar.

Kvällen blev riktigt mysig också. T och F är här på besök från hufvudstaden och vi gick ut och åt middag. Det var mysigt och varmt när jag och L gick ner på stan, men någonstans mot slutet av middagen började det regna. Och sedan slutade det inte regna. Efter tapas tog vi i alla fall en glass och gick till T och F:s hotell där vi satt till en stund innan midnatt och diskuterade allt från resor till Afrika till, självklart, sjukvårdssystemet. Det blir så när det är två läkare, en sjuksköterska och en läkarstudent. Långa diskussioner om patienters idioti – friska människor som kräver att få gratis sjukresa hem från akuten och blir förbannade när de nekas, till exempel. Det ska bli spännande att se vad man stöter på i sommar, ute. Kul och trevligt och det är fasligt synd att T och F bor i Stockholm. Alldeles för långt bort.

Idag har det varit först lugnt och sedan städning. Efter tenta-P och L med heltidsjobb såg lägenheten helt för jävlig ut, så det tog väl två timmar att få ordning på den med undanplockning, diskning, dammtorkning, med mycket mer. Satte in alla föreläsningspapper i T4-pärmen och den är så tjock att den knappt går igen, trots att jag inte satt in mina egna handskrivna anteckningar i pärmen. Min andra pärm heter “Terminskompendier” och är betydligt mer översiktlig om jag får säga det själv. Och tunnare. Fick kommentar igår om att mitt T4-kompendie hjälpt – det värmde. Det är helskoj att få mail och kommentarer från folk om att mina kompendier varit bra att ha.

Ute var det tidigare varmt och halvsoligt, nu regnar det. Regnar dock inte lika mycket som igår, vilket är tacksamt. Jag och L tog faktiskt en taxi hem från Ekoxen, ett avstånd som egentligen tar en kvart och gå, men ingen av oss var tillnärmelsevis utrustade för att klara regnet. Vi blev ganska blöta bara på biten från hotellet till bilen, så… Men, svensk sommar i alla fall.

T minus 13 timmar

Så var det dagen före tentan och finns det någon dag som simultant går långsammast i historien och snabbare än en rymdraket? Jagvillintejagvillintejagvill inte tävlar med jag vill göra det här NU så att jag får det överstökat och färdigt och jag kan ha SOMMARLOV. Just nu är det knut i magen och känsla av att inte kunna någonting och det mesta är jobbigt.

Avslutade tentagruppen mindre bra – vi gick igenom en extenta som gick helt åt helvete och jag hade inte koll på nästan någonting (omtentan för våren 2011; mycket om SIADH och annat jag har sjukt dålig koll på för att det var på några få slides under någon föreläsning och har inte alls varit fokus (men det står ändå med i kompendiet så jag har läst det ett par gånger i alla fall (men inte alls djupt nog (och nu får det vara nog med parenteser)))). Så, inte bra. Självförtroende shot to hell. Försöker trösta mig med att de flesta tentagrupperna gått jättebra i övrigt och E och jag har kommit hur bra överens som helst. Hon är lite (läs: mycket) positivare än jag och vi har mestadels legat på samma nivå. Vid ett par tillfällen har hon gett mig en menande blick och sagt, “Vi lär väl inte oss bara för tentan, eller hur?” när jag tycker att jag inte orkar lägga varenda jävla enzym på minne, men det har inte hänt så ofta.

Idag har jag lagt pussel, bakat tjugofyra muffins och ett par cookies, tränat hårdaste träningen på ett tag, ätit lunch med pojkvännen, sjungit under tiden jag bakat, och tittat på film. Imorse ögnade jag de sista sidorna i kompendiet som jag inte hann läsa en sista gång igår, men i övrigt har det varit en no-plugg-day. Både jobbigt och skönt. Tyvärr kan jag ju inte slappna av ändå.

L uppskattade bakningen. Han slutar på psyk imorgon efter tre ibland långa månader och han ska ha med bakverken dit. Vid det här laget finns bara tjugo muffinsar kvar (jag är nästan oskyldig, utom en liten tugga hallon-vit-choklad eftersom jag var väldigt nyfiken på hur de blev den här gången), men det får räcka. Eftersom L inte var hemma när jag bakade beordrade han att jag skulle spara lite smet också, så när han kom hem fanns det två små skålar med sparad muffinssmet, samt obakad cookie dough (som smakar ungefär som är i den som i Ben ‘n’ Jerry’s Cookie Dough). Han var väldigt nöjd. Det totala avsteget från LCHF skylls på att han om en vecka cyklar Vätternrundan och faktiskt kolhydratladdar nu. Att han sen borde äta helt andra saker än sötsaker… tja.

Hallon-vit-choklad-muffinsar och äpple-kanel-muffinsar och american cookies!

Var också inne om akuten och fick ett fint kuvert med namnskylt och papper och passerkort och grejer. Tihi. Akuten på måndag. 7:45 ska jag stå där, pigg och förväntansfull. Förväntansfull kommer inte vara något problem i alla fall.

Namnskylt för sommaren!

Jag är verkligen löjligt stolt över att ha fått jobbet på akuten. Framför allt eftersom det var sådär alldeles själv, utan att någon annan hjälpte till och fixade. Jag hoppas att det blir kul, jag tror att det kan bli det. Och lärorikt, så lärorikt. Men det kanske bästa av allt är att det är något annat än skola. Jag vet att jag vill bli läkare och jag kommer bli läkare och jag tycker om allt jag får läsa och lära mig på utbildningen, men det hindrar inte alls att jag just nu kräks på allt vad läkarutbildningen heter. Det blir så när man tentapluggar sju-åtta timmar om dagen i två veckor.

Nu ska jag lägga pussel en stund till.

Köpa tavla – vuxenpoäng deluxe

Näst sista dagen på tenta-P är här. På fredag smäller det med smällkarameller från klockan 8.00.

Det underliga är att jag för första gången på år och dag känner att jag kan saker och ting. Känslan kommer säkerligen inte hålla hela vägen till tentan – någonstans på onsdag drabbas jag troligen av sedvanlig jag-kan-ingenting-uuuuääääää-hysteri som brukar drabba mig – men efter att ha skrivit, läst och korrigerat kompendiet ungefär tolvtusen gånger så får jag ju ändå tycka att jag i alla fall kan mycket av det. Har dessutom läst igenom valda delar av T3-kompendiet som repetition på vissa saker. Jag får fortfarande mardrömmar av vissa frågor, och en del av dem är dessutom helt obegripligt ställda så att jag inte fattar vad de är ute efter, meeen om de kan tänkas ställa vettiga frågor på sådant som jag bedömt vara viktigt så skulle det här eventuellt kunna gå vägen. Vilket i verkligheten är ganska många om, så…

Anyhow. Sommaren är här. Det märks på att det blev juni och sex grader ute. Tur att vi kunde lämna den där uschliga värmen bakom oss (obs. ironi). Idag haglade det. Jag uppskattar det inte. Det var mycket bättre att kunna ligga ute på gräset och plugga. Att plugga ute när det haglar gör ont.

I helgen köpte L och jag en tavla. Vi gick på vernissage på Stångs Magasin och låter det inte fantastiskt vuxet? Det tycker jag. Massor av vuxenpoäng. Konstnären heter Niclas Thalberg. Han använder nån unik färg när han målar, så tavlorna blir annorlunda. Vi tyckte om dem och fastnade slutligen för den här:

Halvdålig bild av vår fina tavla ("Fåglarnas väg") :)

Bilden är inte riktigt representativ, den ser väldigt kladdig ut i litet format – men jag blir i alla fall glad när jag ser tavlan i sovrummet. Det är mysiga färger och en tavla man kan titta på länge.

På kvällen bjöd vi Ls bror med sambo på middag med första nypotatisen och sill till förrätt (avsteg från LCHF, men det var det lilla), biff, bea och sallad till huvudrätt, samt panacotta med blåbär och mango till efterrätt. L stod för hela matlagningen medan jag surrade omkring och städade lägenheten innan gästerna kom. Vi passade på att introducera L&D för BBC:s Sherlock och jag fick då tillfälle att se första avsnittet igen. Fantastiska serie.

Gårdagen var ytterligare en tenta-P dag men tacksamt kort tentagrupp på kvällen (de har inte haft så mycket frågor på antibiotika och anti-virala, verkar det som; det är mest småfrågor i större fall). Men jag har börjat få in det hela i huvudet, med tetracykliner och makrolider, ribavirin och amantadin och annat. Idag skrev jag några rader om cytostatika också, eftersom vi trots allt hade en föreläsning på det och det har faktiskt kommit någon enstaka fråga på saken. Det är ju det som är det jobbiga – de kan välja att fråga på saker som de nämnt på en enskild slide, trots att de med PBL vill påstå att det är mycket mer fokus på att förstå det övergripande.

Åter till plugget, några korn av energi har jag nog kvar.

Om en vecka börjar sommarjobbet!

Repetition är kunskapens moder

Är så trött på tenta-P att jag vill kräkas över alltihopa. För närvarande inne på dag nio, vilket betyder att det är tre dagar kvar – tack och lov inte mer. Hur det ska gå om ett halvår, då det är dags att plugga inför stadie II-tentan som har ett betydligt längre tenta-P, vet jag inte.

För närvarande består mina dagar av att gå upp vid kvart över sju på morgonen (i tid för att kramas lite med L innan han går till jobb) och därefter äta frukost och skriva ned vad jag ska läsa för roligheter under dagen (idag: kvinnlig cancer med ovarie-, livmoder-, cervix- och bröstcancer, övriga kvinnliga gyn-sjukdomar, menscykeln, mensstörningar och klimakteriet). Någon gång mellan halv nio och nio börjar jag läsa igenom de aktuella sidorna i kompendiet en första gång, och stryka över exceptionellt viktiga viktigheter. Därefter övergår jag till att läsa igenom gårdagens roligheter en gång till, eftersom tre gånger under tenta-P-dagen givetvis inte är tillräckligt. Sedan korrigerar jag de fel jag hittat i kompendiet i InDesign-dokumentet i datorn (och lägger till saker, vilket innebär att det blivit ett par sidor längre nu), varpå alltihopa genomläses en gång till med något sämre koncentration och de allra viktigaste viktiga viktigheterna skrivs ner i mycket korta ordalag. Därefter är det lunch, för klockan brukar vid det laget vara lunchtid.

Efter lunch får maten smältas ihop med början av en tredje genomläsning, och sedan blir det ett avbrott för träning. Korpen är oförvånande tom vid tvåtiden, vilket är jätteskönt. Har sett någon enstaka kursare där sedan tenta-P började, vilket också är som det brukar.

Efter träning bär det av hemåt igen för att slutföra den tredje genomläsningen. Min energi brukar vara märkbart låg gällande plugg (däremot är städning och annat lockande, även om jag oftast lyckas hålla emot). Klockan fem ringer E på dörren och vi påbörjar vår tentagrupp, vilken oroväckande ofta varat till åtta, med genomgång av gamla tentafrågor där vi antingen high-five:ar i slutet av respektive fråga (om vi kan svaret), alternativt idiotförklarar tentafrågeförfattarna (om vi inte kan svaret). Någonstans efter åtta går mina ögon i kors och efter lite middag som L tillagar och lite hjärndöd TV är det dags att sova, för att sedan få upprepa det hela dagen därpå.

Den senaste omtentan har varit den mest oroväckande av extentorna vi så smått tagit oss igenom hittills, men så var det också 60% som kuggade den. Jag hoppas på något snällare. Har dock fått en känsla av att de detta år, bara för att de satt in ett basgruppsfall på möget, kommer att ge oss ett fall om lymfom eller leukemi. Gör de det kommer det hela gå åt skogen, för trots att jag är ganska intresserad av cancer så är lymfom och leukemier en fullständig djungel. “Del 2” på det aktuella basgruppsfallet (då de som är ansvariga för fallet skriver en text som ska vara lite “take-home-message”) var det sämsta del 2 vi haft, där hela min basgrupp satt mer eller mindre gapande åt texten och ingen av oss förstod särskilt mycket av någonting. Vi kritiserade det hela, och fick till svar, mer eller mindre, att det där ska vi minsann kunna (terminsledning och dylika har det ganska bra, för man kan stoppa in nästan vilka kunskapskrav som helst i de vaga terminsmålen de skriver). Det hjälper inte att WHO och det medicinska samhället på olika håll bråkat i åratal om uppdelningen av blodcancrarna och hur de ska klassificeras – det innebär att litteraturen på området är långtifrån ense när de skriver om saken. Det hela får mig att sucka oerhört djupt.

Idag blev tentagruppen kortare än vanligt, eftersom E fick ett telefonsamtal från en medspelare om att fotbollsmatchen hon skulle spela började en dryg timme tidigare än hon trodde. L ska springa Blodomloppet så han försvann samtidigt, och således är jag, som hela dagarna, nu själv hemma igen. Med mitt kompendium och min förvånansvärt o-grava tentaångest. För närvarande har jag stor insikt gällande att om det blir frågor på vissa saker (celiaki, radon, bakterieorsakade diarréer, och ett antal andra saker) så kommer det hela gå bra, medan om det blir på andra saker (lymfom/leukemi, exakta mekanismer bakom specifika antivirala läkemedel, och betydligt fler saker) så kommer det gå alldeles väldigt mycket åt skogen. Jag kan inte göra annat än mitt bästa och även om det är så att jag vill kräkas på tenta-P så får jag ändå tycka att mitt pluggsätt denna termin och detta tenta-P är det bästa jag gjort. Repetition är kunskapens moder och repeterar, det gör jag. Om och om och om igen.

Ibland tycker jag om min kropp

Ibland tycker jag om min kropp. Det är deprimerande sällan, men ändå. Ibland.

Som när jag på min nya cykel kan trampa upp hela den långa backen från sjukhuset till Garnisonen på jag vet inte hur kort tid, men snabbt gick det. Mjölksyran drar i benen och hjärtat slår hårt och andningen är tung, men upp ska jag och snabbt ska det gå och det kan jag driva min kropp till. Jag är inte särskilt förtjust i utseendet på mina ben, muskulösa som det är, men det är klart praktiskt. De kan dessutom ta mig långt till fots och köra hårt på crosstrainern, och en massa annat bra.

Och när jag ligger ute i solen och pluggar och slipper få soleksem. Pojkvännen och modern får det båda två, av kroppar som reagerar på något de inte borde, men min kropp känner inget behov av att reagera. Jag hoppas det fortsätter så.

På samma sätt uppskattar jag mitt väluppfostrade immunförsvar som inte tycker att hund- och kattallergen, kvalster, och annat är något som är värt att spendera sin tid på. Vid veckans pricktest-undervisning fick vi utsättas för ett par av dessa vanliga allergiframkallande allergen och det enda jag reagerade på var den positiva kontrollen, då vi öste på med histamin. Det blev rött och kliande, precis som det skulle bli, medan övriga var fint oreagerande.

Togs lite för sent så histaminreaktionen syns inte lika bra som den gjorde tidigare, men nada reaktioner i övrigt :)

Min kropp tycker att pollen är något helt naturligt, vilket är extra skönt just nu – jag kan inte föreställa mig vilken helvetestid det här måste vara för alla som är pollenallergiker. Det finns en liten vattenhåla nära där vi bor och den ser för närvarande ut så här:

Stackars pollenallergiker.

Just nu uppskattar jag också min hjärna, som faktiskt lyckas komma ihåg saker under tenta-p. Saker som alkoholens nedbrytning, vilken på något sätt bara fastnade, och Metformins verkningsmekanism vid diabetes, och att jag slutligen lyckats lära mig vad retro- och intraperitoneala organ är och vilka som är vilka. Jag är fortfarande dålig på att komma ihåg dumheter som vilken gen som reglerar vad, men sådant kommer jag å andra sidan aldrig att spendera särskilt mycket tid på att försöka minnas (BRCA1 och 2 får väl vara undantaget).

Hittills

Sista basgruppen för termin fyra slutförd. Gårdagen bjöd på sista föreläsningen (“Den sjuka leden”). Kvar framför oss breder tenta-P ut sig, så man är ju på inget sätt ledig, men ändå. All undervisning och alla basgrupper är färdiga.

Det är märkligt hur fort det går. Två år på läkarlinjen har gått, medan jag sitter här och kommer ihåg, så väldigt väl, hur det var att flytta hit och att på Bambi-ostadiga ben ta sig till Nationernas hus den där första dagen, när det stod en massa folk i blåa tröjor där och vi skulle stå i ring och lära oss varandras namn. Och sen var det information och information och lunch och information och Fadderi och MedSex och tusen nollningsaktiviteter och så var det plötsligt BVC och det kändes som att man skulle ta studenten när Generalen tillät oss ta av oss nollebrickorna och sen var det HEL i alldeles för många veckor tills jag trodde att jag skulle dö av tristess och så drog T1:B igång med apoptos och andra ord vi inte visste vad de betydde och sen var det Brasilien för min del med ett jäkla hallå om huruvida jag fick missa de två sista basgrupperna eller inte och sen var det tenta som jag klarade med nöd och näppe och T2 drog igång innan vi hunnit hämta andan även om vi hann iväg till Barcelona däremellan och T2 tror jag inte någon vill komma ihåg så mycket av även om det var så väldigt roligt och utvecklande för det var anatomi upp över öronen även om örats anatomi faktiskt inte ingick och så var det T2-tenta med massor av anatomi och så fick jag sommarjobb som personlig assistent och vid det laget hade jag träffat L och han var i Jönköping medan jag var här och vi firade min födelsedag i Barsebäck och så började T3 och det var ganska tråkigt med sjukdomsmekanismer och farmakologi men när hjärt- och lungsjukdomar började blev det kul igen och så var det tenta IGEN som jag trodde att jag kuggat och sen Egypten och T4 med obduktioner och jättebasgruppsfall om levern och endokrin och gyncancer och miljömedicins-FoF och så skrev jag 160 sidor om saken och nu är det tenta-P igen…

Frågor på det?

Nu ska jag ta min pärm och gå ut och lägga mig på gården. Man tar med sig en kudde, pärmen, en markeringspenna, och sedan läser man tills ögonen blöder. Imorgon blir det tentagrupp – E och jag printade tentafrågor i massor så att vi kommer ha gott om att göra…

För att få lite insyn i framtiden har jag idag också varit statist/låtsas-patient på T9:s OSCE-tenta. Det är en praktisk tenta där studenterna får gå mellan olika rum och i varje rum finns det en uppgift att lösa – ett EKG att tolka, en status att utföra, en patient som håller på att krascha på nåt sätt… och så vidare. Själv var jag statist för neuro, vilket innebar att få ögonen belysta tio gånger om och sedan följa fingrar hit och dit. Efter typ två patienter hade jag bättre koll på vad examinatorn ville ha ut, av uppenbara skäl, vilket var lite roligt. Har halvbra koll på ögonstatus nu, praktiskt inför hösten då det blir neuro för nästan hela slanten. OSCE-tentan verkar både rolig och skrämmande. De flesta verkar tycka att den var kul – i efterhand. Av de studenter jag mötte var de flesta för nervösa för att reflektera så mycket om det var roligt eller ej. Lustigt också att se skillnad mellan killar och tjejer och hur man uttrycker nervositet – killarna dolde sig mer bakom en skämtsam fasad, medan tjejerna var mer uppenbart nervösa.

Det är T9. Man skulle kunna tänka “låååångt in i framtiden”, men med tanke på ovanstående och hur fort det har gått så tror jag inte att jag säger att det är så långt tills dess trots allt.

Ljuva sommartid

Det känns som att tenta-P närmar sig, inte bara för mig och min klass, utan även för övriga. Besöksfrekvensen för mina anteckningsinlägg har ökat lavinartat och nedladdningarna av de PDF:er som ligger online likaså.

Det här är kul:

Massor av nedladdningar :)

Över 400  nedladdningar av T2-anteckningarna och det närmar sig 400 med anatomianteckningarna. Det gör lilla mig lite stolt över mig själv (och det är en stor grej för mig att vara stolt över mig själv). Att EKG-uppgiften skulle vara så populär var dock oväntat.

Själv ockuperade jag igår skolprintern i en halvtimme för att printa T4-kompendiet, vilket jag planerar att använda som enda grund till plugg för tenta-P. Det hela kommer att vara enligt principen att så djupt som jag gått in i det är så djupt jag orkar ens försöka lära mig, och om de ställer frågor på mer detaljer så får jag väl helt enkelt kugga. Förhoppningsvis gör jag inte det; det vore trevligt att klara även denna tenta, framför allt eftersom Mauritius är bokad över omtentan. Oavsett vad innebär det hela i alla fall att sommaren kommer bli ledig pluggmässigt, eftersom jag inte kommer plugga till omtentan.

I helt andra nyheter har det varit helt fantastiskt väder under dagen. Eklandskapet har återfått sin fantastiska färg:

Grönt, grönt, grönt!

Jag kommer aldrig att tröttna på den här perioden, då försiktig vår övergår i grönskande sommar. När man kan njuta av att traska hem från träningen i träningskläderna, utan att behöva bylsa på sig fem lager jackor och vinterskor. När knarrande snö är ett minne blott, så långt bort som det bara går. När glass är den föredragna maträtten och man kan sitta på en varm sten och äta lunch med den man tycker om. Ljuva sommartid.

Tänk nu om bara den där tentajäkeln kunde försvinna. (Om 2,5 vecka försvinner den!)

 

T4-anteckningar

T4-anteckningar – PDF ca 40 MB stor, 171 sidor. Skickas via Sprend efter beställning. Som vanligt är det hela med förbehållet att det är elevanteckningar. Säljes för 50 kr/st. Maila mig eller prata med mig i skolan om ni skulle vilja ha dem.

Övriga anteckningar:

T2-anteckningar – handskrivna, mycket fokus på anatomi men även annat (gratis)
T3-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr) samt EKG-arbete och läkemedelslista (gratis)
T5-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr)
T7-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr)
T8-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr) samt läkemedelslista (gratis)
T9-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr)
T10-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr) samt läkemedelslista och bildtentakompendium (gratis)
T11-anteckningar – kompendium att köpa (50 kr)
Övriga anteckningar – blandade bilder att ladda ner (gratis)

Innehållsförteckning, T4-kompendiet

Exempelsida.

Första sommardagen

Söndag kväll. Första sommardagen (men tyvärr inte sommarlovsdagen), känns det som – det har ju varit 25+ grader ute. L och jag har varit i stan och införskaffat nya shorts till honom och ätit Ben ‘n’ Jerrys, och sen har vi varit på husvisning och varit hos D och P och deras tre små vildingar. På det hela taget en väldigt trevlig dag. Jag varvade dessa utflykter med läsning om prostaglandiner och arakidonsyra och annat jox. Alltid trevligt.

De första två dagarna av tenta-P är gjorda. Det var mestadels FoF, och lite kost och sånt inslängt. Medan FoF faktiskt gick riktigt bra när jag och E körde tentagrupp var kosten desto svårare. Jag orkar inte läsa 300 sidor nutritionsbok för att lära mig exakt hur många gram järn vi har i kroppen. Det är helt enkelt så att om det är det som får mig att kugga, så får jag väl kugga. Några av FoF-frågorna var återkommande och efter någon upprepning lärde vi oss precis vad de var ute efter i svaret. Om de frågorna kommer blir det lätta poäng (men det gör de säkert inte…).

Förhoppningsvis blir resten av tenta-P något mindre tungt. De första två dagarna kändes enormt långtråkiga och det är inte produktivt för att lära sig. Å andra sidan är nu det tråkigaste över och vi kan fortsätta med hunger, fetma och malnutrition. Det är mer svårt än tråkigt i alla fall. Nästa tentagrupp är inte förrän nästa helg, så veckan kommer att gå till dels egen inläsning och dels färdigställande av mitt kompendium.

Kompendiet, ja. Mitt monster. Mitt lilla monster som blivit ganska stort. Och ganska färdigt.

Innehållsföreckning.

Nu 162 sidor; två är ännu inte skrivna (reumatoid artrit, nästa veckas basgruppsfall). I övrigt börjar jag bli ganska nöjd… Vill inte veta hur mycket tid jag lagt på det. Alldeles löjligt många timmar, är lätt att gissa. Den här gången har jag inte hållt mig helt till förra terminens regel om att göra alla bilder själv, för i vissa fall orkade jag verkligen inte och i vissa fall går det inte (histobilder går inte att rita). Jag ska skriva reumatoid artrit också, troligtvis imorgon, men efter det finns T4-kompendiet tillgängligt för köp (50 kr). Den högupplösta PDF:en är 37 MB stor, så jag skickar med Sprend om nu någon vill ha det (finns en lågupplöst variant också, den är typ 11 MB eller nåt).

På tal om saker som inte alls är tenta-P eller T4 eller läk har nu mangamålet godkänts för prövning av HD. Det är dumt på en hel massa nivåer och om jag kommer ihåg det ska jag kanske skriva om det efter tenta-P. Sammantaget kan man dock säga så här: handlingar görs brottsliga för att det finns något (person, sak, land, whatever) skyddsvärt. Så blir frågan, vem i hela friden är skyddsobjektet när någon fälls för innehav av manga-porr? Det är tecknade figurer. Figments of someone’s imagination. Och dessutom manga, inte bara vilka teckningar som helst, utan manga, där alla är barnlika, med gigantiska ögon, pyttemunnar, hårfria, perfekta kroppar. De är ingen, de är fantasi. De har inte känslor, kan inte göras illa. Ska vi verkligen börja straffa folk för fantasier där ingen råkar illa ut? I så fall är jag rädd för att majoriteten av människor i världen förr eller senare borde fängslas. Så även om det lutar åt att HD bötfäller så tycker jag att (a) de borde fria, och (b) det borde finnas bättre saker för åklagare och polis att göra, än att utreda den här typen av mål.