Näst sista veckan som T2:a

Okej, alldeles för länge utan uppdatering. Veckan har varit sedvanligt hektisk – det närmar sig slutet av terminen med stormsteg och tentan hägrar som ett obehagligt berg. Tenta-P kommer bli en bergsbestigning av sällan skådat slag, som en mental bestigning av Kilimanjaro.

Men skolveckan fick sig i alla fall ett mysigt och gosigt slut – L kom hem från Jönköping efter ytterligare en veckas praktik, varpå han med ett leende och lite hundögon frågade om vi nu kunde uppdatera våra statusar på Facebook till “is in a relationship with”. Det är första gången jag uppdaterat min status med just detta så det var lite speciellt. 17 likes på tolv timmar, så tydligen tycker fler än jag om faktumet att jag numera har pojkvän.

L lär således eventuellt vara en något mer frekvent återkommande bokstav numera.

Veckan i övrigt har bestått till hälften av riktigt dåliga föreläsningar, några bra föreläsningar, och en dissektion av knä där vi fick se knäproteser och generellt småsöndriga knän på våra åldriga preparat. I övrigt var det lite intressant att se m. quadriceps femoris i låret, som ska vara kroppens största muskel (om den räknas som en muskel; den är, som namnet antyder, fyrhövdad och har således fyra huvuden – m. rectus femoris och m. vastus medialis, intermedius och lateralis – och ser man inte den som en muskel är m. gluteus maximus i rumpan störst), vara jämförelsevis liten och tunn och inte alls se ut som i anatomiböckerna.

Fick också kolla på korsbanden, vilket var coolt. För jag har aldrig fattat var korsbanden löper. Att de ligger i kors var väl inte så svårbegripligt, men just hur är ju bra att se, framför allt för att fatta hur de stabiliserar knät vid böjningar.

Föreläsningarna i början av veckan var så suboptimala att de närmade sig minussidan. Första föreläsaren som hade “Tänder och tandutveckling” samt “Halsens och huvudets osteologi” hade inte koll på att det är mitten (nucleus pulposus) av intervertebraldiskarna (diskarna mellan ryggkotorna) som är mjuk och utsidan (annulus fibrosus) som är hård. Vilket typ hörs på namnet. Det blir lite svårt att ta läraren på allvar då, eftersom det där är ganska grundläggande för ämnet för hans föreläsning. Suck. Dessutom var det här den föreläsning vi blivit tvugna att schemalägga på vår lediga dag, eftersom föreläsaren inte behagade dyka upp förra veckan. Slutligen slutade han en timme tidigare, vilket kan ses som positivt eller negativt – jag ville inte lyssna på honom längre, men jag misstänker att han får betalt för tre timmar och inte två, vilket han på inget sätt förtjänar.

Den andra föreläsaren satt ner vid bordet längst fram och mumlade fram allt han hade att säga. Det där med energi var inget han funderat över. Alls.

Anatomiamanunenserna var duktiga, åtminstone majoriteten. Tjejerna är regelmässigt bättre lärare än killarna vid själva undervisningen, och sen är de lika bra på dissektionsdelen.

Nu är det helg. Solen skiner men det är inte så varmt som det har varit i veckan. Kanske lika bra det om jag ska motivera mig själv till att plugga.

 

One Thought on “Näst sista veckan som T2:a

  1. Tvåsamhet är bättre än ensamhet. Och tiden går fort, innan du vet ordet av har du sprungit ut från T9 och ska underläkarvicka.

Kommentera!

Post Navigation