Botox, nerver och ettårsjubileum

27 maj – nu har jag bloggat i exakt ett år. Fått ett par som läser regelbundet verkar det som, vilket är väldigt trevligt. Har haft drygt 13 000 besökare sedan starten vilket är ingenting i jämförelse med de där stora bloggarna jag aldrig läser, men med tanke på att jag skriver mest för mig själv och aldrig om mode, smink, eller liknande, så känner jag mig väldigt nöjd. Mängden besökare har ökat nästan konstant månad för månad – maj innehar redan senaste rekordet.

För ett år sedan höll jag på – eller var jag klar? Kanske det? – med basåret. Tre tentor på en vecka. Nu är det en tenta om två veckor (uppdelat i den skriftliga på onsdagen och den praktiska på fredagen, men fortfarande en och samma tenta) men det är så kopiöst mycket mer kunskap jag ska tenteras på, oavsett att det då var tre stora gymnasiekurser (fysik B, kemi B och biologi B).

Tog paus från plugget och kollade på senaste avsnittet av Uppdrag Granskning, efter att en av kursarna bloggat om det. Det handlar om Botox och “fillers” som injiceras för diverse effekter – Botox för sin nervförlamande effekt vilket tar bort rynkor och “fillers” som tydligen består av hyaluronsyra. Hyaluronsyra har vi läst om den här terminen, det är ett smörjmedel i lederna. I skönhetsvärlden gör man denna till en gegga som sedan sprutas in där man vill – läppar, kindben och näsa i första hand – vilket skulpterar om utseendet. Och vill man lägga sig under sprutan får man väl för all del göra det – jag tänker inte moralisera om skönhetsoperationer även om jag har noll planer på att någonsin göra något liknande själv – men poängen med programmet är att vem som helst i Sverige får injicera det. Ingen medicinsk kunskap krävs. Och inget ansvar går att utkräva när det går fel (även om jag undrar om det inte borde kunna gå in under vållande till kroppsskada (där inget uppsåt krävs, bara oaktsamhet), om nu någon faktiskt vågade anmäla – eller undantas det med tanke på samtycke enligt 24:7 i BrB? Hmm.).

Uppdrag Granskning kan sannerligen vinkla saker på alla möjliga håll och kanter, men det hindrar inte att snubben från Socialstyrelsen faktiskt sitter där och säger som det är – det finns ingen reglering gällande vem som får utföra ingreppen.

Personligen hade jag inte vågat göra ingreppen utan en hel del intensiva studier. Vi har inte ansiktets anatomi denna terminen eftersom det är så fantastiskt många muskler – och därmed nerver och blodkärl – som skapar vårt uttrycksfulla yttre. Att stoppa in en nål lite varstans utan koll på vad som finns under huden borde vara lite lätt rysk roulett. Det kan ju gå bra både en och tio gånger, men när det väl går fel…

Intressant program, oavsett.

Som en fin koppling till Botox har jag försökt lära mig om nerver de senaste dagarna. Å ena sidan ska vi kunna nervers uppbyggnad, signalvägar, transmittorsubstanser, och liknande, och å andra sidan ska vi kunna vilka nerver som innerverar vilka muskler. Det är ganska många muskler vi pratar om. Och således en hel massa nerver. Tack och lov har jag E och P i tentagruppen. Igår satte vi oss och gick igenom, noggrant, hur en aktionspotential färdas över nervcellsmembranet. I myeliniserade axoner hoppar aktionspotentialen, vilket jag hade problem att förstå hur det funkade. Allt, eller åtminstone mycket, förklaras av “voltage-gated” Na+-kanaler.

Min, E och P:s genomgång av aktionspotential över nervcellsmembranet, vilket jag ritade lite snyggare imorse. Gårdagens skiss var ganska kladdig... (Klickbar för större version).

I övrigt har jag övergått till där de sensoriska neuronen hamnar efter ett tag och de motoriska neuronen kommer ut i kroppen – ryggmärgen. Detta fantastiska påhitt. Meh.

Runtom ryggmärgen har man ryggkotorna, som beroende på vart man kollar ser väldigt olika ut (generellt större längre ner, eftersom de får allt mer vikt att bära upp, ner till sakralkotorna där tyngden istället överförs på höftbenet), och om man känner längs ryggen känner man processus spinosus. Mellan varje kota finns diskarna som de flesta mest känner som sånna man kan få diskbråck i. Diskarna består, trots att vår ena dåliga föreläsare påstod motsatsen, av ett hårt skal (anulus fibrosus) och ett mjukt innanmäte (nucleus pulposus).

I foramen vertebrale, det stora hålet i kotorna, löper så den underbara ryggmärgen. Och den är… rörig. Egentligen inte, den är säkert kalasbra organiserad, men att hålla reda på vilka fibrer som löper i dorsala kolumnen utan omkoppling och vilka som kopplas om och går i spinothalamiska banan, eller kortikospinala banan, vilka typer av fibrer som kommer in till vilka laminae… ja.

Om någon vill ha: en del av mina anteckningar (11,6 MB), och en PDF med de två stående bilderna (1,4 MB) jag har. Nu finns alla mina anteckningar från T2 här. Högupplösta, går att printa. Det är en salig blandning. När tenta-P är slut har jag plan på att scanna samtliga av mina anteckningar från tenta-P, för de är grymma om jag får säga det själv och om någon har nytta av dem så är det ju bra. Mamma och pappa, ni kan ju kolla och se att jag gör något vettigt med min tid ;) …om det här räknas som vettigt.

 

4 Thoughts on “Botox, nerver och ettårsjubileum

  1. Mamma on 27 May 2011 at 17:24 said:

    Vilka fantastiska teckningar på alla konstigheter vi människor är uppbyggda av. Tänk att pussla ihop alla delar och att de fungerar i allra flesta fall! Amazing!

  2. Fasen vad jag önskar att jag kunde rita lika bra som du!

  3. Åh, så mkt spännande ni läser om! Jag läste en anatomikurs och då läste vi en del om det ni har tenta på fast jag antar att ni har betydligt mer :o Lycka till med pluggande och tentan :)

    Förresten, jättefina bilder du har ritat.

  4. admin on 29 May 2011 at 12:18 said:

    Jo, vi har hur mycket anatomi som helst. Och en massa andra spännande saker – det kan bara bli lite mycket av det goda när det är tenta-p :)

    Tack så mycket!

Kommentera!

Post Navigation