Diabetes

Läser om diabetes. Diabetes är vanligt (285 miljoner människor i världen har det; 350 000 i Sverige), så med det i åtanke plus att det är lite svårt att förstå alla mekanismer har vi två basgruppsfall för att läsa in det. Visserligen inkluderar dessa två fall dessutom ett visst mått om fetma, samt vad vi kan hitta om det metabola syndromet. Det hela är ganska spännande; jag gillar när det är något som är verklighetsanknutet och som vi kommer stöta på i vår vardag som läkare.

Men nu har jag kommit fram till behandlingsdelen och jag blir givetvis väldigt, väldigt fundersam med tanke på allt jag läst på sistone om lågkolhydratkost. Nu kommer jag prata om diabetes typ 2 eftersom det är vanligast (90% av västvärldens diabetesfall) och det vi läser om just nu.

Det hela börjar med att fettvävnad, muskler och/eller (senare och) lever blir insulinresistenta. När pancreas (bukspottkörteln) inte längre kan kompensera genom en ökad produktion och frisättning av insulin blir det diabetes. Insulin uppreglerar glukostransportörer som tillåter muskler och fett att ta upp glukos från blodet. Om fett och muskler inte kan ta upp glukos ur blodet blir det för mycket glukos i blodet, och det är inte alls bra. För mycket glukos i blodet ger bland annat glykosyleringar på alla håll och kanter, vilket ger symtom och komplikationer. Aterosklerotiska processer startar, vilket ger en högre risk för hjärtkärlsjukdomar, och kärlväggarna påverkas till det sämre.

Det borde vara ganska vettigt att någon med en oförmåga att hantera socker inte borde äta socker. Men inte då. Lånade hem en bok för att använda som exempel för de kostråd som idag ges till diabetiker.

En måltids blodsockerhöjande effekt avgörs främst av den mängd mat som intas.

~ Diabetes, s 61

Detta påstående förklaras med att all mat innehåller en viss andel kolhydrater och således ger en större portion mer kolhydrater eftersom procenten är densamma oavsett storlek. Men det stämmer ju inte riktigt. Man måste inte äta kolhydrater och det är definitivt inte så att alla måltider innehåller lika mycket kolhydrater. Avokadosoppa till exempel, min middag två gånger den senaste veckan.

Potatis, ris, pasta och bröd utgör en stor del av baskosten i alla kulturer. Tidigare behandlade man diabetes genom att minska intaget av denna typ av livsmedel men med dagens behandlingsmöjligheter är detta vanligen inte nödvändigt. Det kan dock vara bra att veta att det är här som den största källan till blodsockerhöjningen finns.

~ Diabetes, s 63

Så man vet om att kolhydraterna är det som främst höjer blodsockret – men “behandlingsmöjligheter” (läs: mediciner) finns så att man ändå kan äta dem? Är det verkligen vettigt? Att trycka i folk mängder med diabetesmediciner för att de ska få fortsätta äta det som finns närmast till hands? Det som de dessutom blir allt fetare på, vilket gör dem än mer insulinresistenta, vilket gör att de måste ta mer läkemedel, vilket gör att de kan äta maten som de blir fetare på och så vidare och så vidare. Ond cirkel. Är det då inte bättre att begränsa maten som är blodsockerhöjande istället?

Fett innehåller mer än dubbelt så mycket energi (kalorier) per viktenhet som kolhydrater och proteiner och därför är ett minskat fettintag ofta det lättaste sättet att gå ner i vikt.

~ Diabetes, s 63

Grovt sett kan man säga att mättat fett, som det finns mycket av i feta kött- och mejeriprodukter, ökar kolesterolhalten i blodet och tendensen till blodpropp. […] Sambandet mellan typen och mängden av fett i kosten och risken för hjärt- och kärlsjukdom är komplicerat, men vi kan tryggt säga att det är gynnsamt att byta mättat fett mot omättat.

~ Diabetes, s 64

Enligt vilka studier? De refererar till en studie om VLCD (very low calorie diet) som lyckades få ner försökspersonernas vikt och diabetesmedicinmängd – men konstaterar själva sedan i resultaten (jag har inte läst hela eftersom den bara finns på papper på HUB och jag inte är där nu…) att följsamheten blev allt sämre. Studien jämför inte heller med lågkolhydratkost, utan bara VLCD mot en LCD (low calorie diet).

En studie som gjorts på lågkolhydratkost för diabetiker är Jörgen V Nielsens Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up. En grupp överviktiga diabetiker (BMI över 30) som inte lyckats gå ner i vikt med traditionell lågfettkost fick order om att börja med en lågkolhydratkost, med max 20% av det dagliga energiintaget från kolhydrater. Deras inledande vikt var 100.6 ± 14.7 kg. En kontrollgrupp åt enligt tallriksmodellen, typ, med 55-60% kolhydrater (sju av dessa femton bytte till lågkolhydratkost efter sex månader, på eget bevåg; ytterligare fem bytte senare). Efter 44 månader var lågkolhydratsgruppens vikt 93.1 ± 14.5 kg. Tidigare än så, efter sex månader 89.2 ± 14.3 kg (detta jämfört med tallriksmodellgruppen, som efter sex månader vägde 96.5 ± 19.4); man kan tänka sig att följsamheten blev sämre eftersom man normalt är bäst på att följa en ny kostplan första halvåret. Det står också i författarnas sammanfattning:

Weight increase has been preceded by an increased intake of carbohydrates in those cases where it has occurred. It is clear that the high-carbohydrate diet followed before the study has been an important, probably the central, contributing cause of their condition.

Men det var inte bara vikten som gick ner utan även de värden man använder för att kontrollera diabetes – HbA1C (som står för glykerat hemoglobin, något man om man är icke-diabetiker har under 5%; redan en höjning till 6% är en ganska kraftig riskökning) var 8.0 ± 1.5% – och som gick ner till 6.8 ± 1.3%, och blodglukoset som gick från 11.7 ± 3.3 mmol/l till 7.0 ± 1.4 mmol/l redan första veckan – vilket ledde till en sänkning i hur mycket medicin som behövdes.

Två av de som bytte till kolhydratfattig diet senare (efter sex månader) gick då ner tjugo kilo vardera och var efter två respektive tre år helt fria från diabetessymtom.

Så varför kvarstår de gamla kostråden? Tja, till stor del förmodligen för att det finns en hel läkemedelsindustri som är väldigt intresserad av att folk ska proppa i sig mediciner. De har inte minsta intresse av att diabetiker ska sluta äta socker och därmed slippa mediciner. De har heller inget intresse av att folk får ner sitt blodtryck eller att gå ner i vikt och bli friskare rent generellt. Lika litet intresse har sockerindustrin. Samt alla som gett och fortfarande ger råd om kolhydratrik och fettfattig kost till diabetiker, som inte kan erkänna att det där nog var fel och börja ge nya råd.

Mer från rapportens sammanfattning:

There is now little evidence for the claim that a fat-reduced diet for weight reduction has any particular value beyond caloric counting. On the other hand, six randomised studies have shown that carbohydrate restriction with ad-libitum energy intake confers a significant benefit with regard to weight loss in obese persons. The current study is consistent with these reports and suggests that high-starch, high-carbohydrate diets excessively stimulate appetite and disturb energy balance in patients with the metabolic syndrome and type 2 diabetes.

Jämför med Livsmedelsverkets rekommendationer till allmänheten som också gäller diabetiker, “eftersom det inte finns en tillräcklig vetenskaplig grund för att ställa särskilda krav på sammansättningen av livsmedel för diabetiker”, enligt deras hemsida.

  • Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. Det motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker.
  • Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
  • Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
  • Ät fisk ofta, gärna tre gånger i veckan.
  • Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

Sammantaget? Low fat, high carb. (Fisk är dock bra.) Massor med socker till folk som är sockerintoleranta. För vi brukar ju rekommendera att folk som är laktosintoleranta dricker gott om mjölk, att glutenintoleranta äter massor av vanligt bröd, och att folk som är pälsdjursallergiker gräver ner näsan i pälsen på hundar och katter.

Or not.

7 Thoughts on “Diabetes

  1. Liknande tankar snurrade i mitt huvud förra terminen när vi läste om diabetes. Behandlingsrekommendationerna behöver uppdateras! Jag var tidigare kritisk till LCHF, men efter termin 4 anser jag nu att konceptet inte är så dumt.

    Har dock inte köpt det helt så jag fortsätter med ungefär samma mat (inget uteslutande) men har ändrat förhållandet mellan fett, kolhydrater och protein. Extra mycket sallad också :)

    Skulle dock vilja läsa en lite större studie där man i detalj kikat på lipidnivåerna hos de som äter LCHF.

  2. admin on 9 February 2012 at 11:17 said:

    Andreas eenfeldts bok Matrevolutionen har en hel hög studier som han läst och jämfört, bla ang blodfetter. Det ska också kommanån större svensk studie på lchf-kost snart, men jag vet inte om den kollar blodfetter (man tycker ju att den borde göra det dock).

    Själv har jag efter en vecka gått ner 1,5 kg och min mage mår bättre än det nånsin gjort. Så jag fortsätter. :)

  3. Man kan med fog även trycka på skulden det du kallar “sockerindustrin” har. Coca Cola Inc och PepsiCo Inc representerar The Dark Side of food providers.
    Inte nog med att de lyckats göra det attraktivt att dricka socker (Fredagsmys!) De kompletterar sitt utbud med oändliga mängder chips och ägande av snabbmatställen (där utbudet gör att LCHF är rätt besvärligt att vidmakthålla…)

    Någon fettskatt á la Danmark behövs inte.
    Ej heller redovisning av antalet kalorier i matkomponenter.
    Men en rejäl straffskatt på socker – det vore något för folkhälsan med ty åtföljande lägre sjukvårdskostnader.
    P

  4. Mamma on 9 February 2012 at 16:34 said:

    När jag gick kostrådgivningskursen så var vi inne på varför dietister inte har kunskap om det tydliga sambandet mellan högt kolhydrat intag och för högt blodsocker! Dietisterna är som din bok om diabetes. Ibland tror jag att de är köpta av läkemedelsindustrin också
    merförsäljning av läkemedel istället för att patienterna blir friska genom att ändra kosthållning. Hoppas det går lika bra för L med viktnedgång.

  5. admin on 9 February 2012 at 22:48 said:

    P: En fettskatt skulle vara direkt förstörande. Som du säger, inför en sockerskatt istället – det skulle vara effektivt. Och ja, även CocaCola och Pepsi, liksom McDonalds, Burger King, m fl ligger bakom epidemin.

    Mamma: Dietisterna hävdar envetet att deras kostråd är baserade i forskning. Men be någon ta fram en artikel som visat att högkolhydratskost är bra för diabetiker så blir jag väldigt, väldigt imponerad. Framför allt om en sådan artikel handlar om låg- mot högkolhydratskost.

  6. Har precis lånat boken av en kompis, ska bli intressant läsning och se vilka studier han refererar till.
    Kul att dieten verkar funka för dig! Blir inspirerad att testa lite mer seriöst än innan. Gick upp några kilon då min sköldkörtel bestämde sig för att inte fungera optimalt (hypotyreos).

    Problemet är att jag inte tål att äta för fet mat, men man behöver ju inte äta fettindränkt bacon varje dag ;)

  7. admin on 14 February 2012 at 15:02 said:

    Om man inte tål att äta för fet mat är det kanske inte världens bästa mathållning :) Men man kan ju ändå välja att dra ner på kolhydrater, om inte varje dag så ibland i a f. Ha så trevligt med boken, den är väldigt intressant. Visst lägger han mer tyngd vid de studier som stödjer hans teorier än vid de som inte gör det, men på det stora hela är det en tankeställare.

    Har nu själv lånat “Forskningsfusket!“, den ska bli spännande att läsa.

Kommentera!

Post Navigation