Ghana-funderingar

Idag blev det lite funderingar kring Ghana igen. Dels för att jag omgående måste se till så att det kommer in pengar till Bebe så att hon kan börja skolan till hösten – och att skicka pengar till Ghana är precis så svårt som det låter – och dels för att jag snubblade över en annan läkarstudents blogg, Ebbevi.se. Kille, går på Karolinska. Var i sommar på en resa som i mångt och mycket liknar den resa jag gjorde.

Pratade med Alwin, föreståndaren för vårt barnhem, idag. Bara kort per telefon, och det kändes ganska overkligt även om det mesta var rakt av business och därmed gick enklare. Det är en helt annan värld, den i Ghana. Ingenting är som här. Jag kommer flytta över runt 1500 svenska kronor för Bebe, och det kommer täcka skolavgift, mat, husrum, kläder, hälsointyg och allt annat hon behöver för ett helt år. 1500. Ettusenfemhundra kronor. För ett år. För att ge ett barn utbildning, vilket är det absolut enda sättet att utveckla ett land. Hur många har spenderat mer än så på en kväll på krogen? Hur många lägger det och många gånger mer på kläder och skor varje månad?

Man kommer onekligen in i sitt eget liv väldigt snabbt igen, även när man varit med om en så omskakande resa. Man blir van vid att lägga 35 kr på en varm choklad, och vid att bli stressad och störd över att bussen kommer sent. När jag åkte från Göteborg till sommarlägret i Oxelösund för några veckor sedan blev jag irriterad på en halvtimmes väntan mellan en buss och nästa. Hela resan tog sex timmar, en oändlighet – trots att vi ryckte på axlarna åt alla resor som var under fyra timmar i Ghana. När vi åkte hem från Green Turtle Lodge var vi på resande fot, större delen av tiden i fallfärdiga tro-tros, från klockan sju på morgonen till fyra på eftermiddagen – och vi brydde oss inte nämnvärt. Jag satt och stirrade ut genom fönstret på tro-tron. Tänkte på livet. Jag var smutsig, svettig, och helt obrydd.

Samtidigt som jag satt och läste Ebbevis blogg gick MTVs “Cribs” i bakgrunden. Så på ena hållet läste jag om den totala misären som råder på många av Ugandas sjukhus, och åt andra hållet visade nån kändis sin egna privata bowlinghall som han hade i sitt hus. Kontrast x 1000.

Har ni inget att göra och tyckte att min blogg från Ghana var intressant, läs Ebbevis blogg om Uganda. Välskrivet, intressant och verklighetsspeglande.

Två verkligheter: Att hämta vatten från brunnen och att bo i lyxigt överflöd där vatten förbrukas utan att användas.

Kommentera!

Post Navigation