Hittills

Sista basgruppen för termin fyra slutförd. Gårdagen bjöd på sista föreläsningen (“Den sjuka leden”). Kvar framför oss breder tenta-P ut sig, så man är ju på inget sätt ledig, men ändå. All undervisning och alla basgrupper är färdiga.

Det är märkligt hur fort det går. Två år på läkarlinjen har gått, medan jag sitter här och kommer ihåg, så väldigt väl, hur det var att flytta hit och att på Bambi-ostadiga ben ta sig till Nationernas hus den där första dagen, när det stod en massa folk i blåa tröjor där och vi skulle stå i ring och lära oss varandras namn. Och sen var det information och information och lunch och information och Fadderi och MedSex och tusen nollningsaktiviteter och så var det plötsligt BVC och det kändes som att man skulle ta studenten när Generalen tillät oss ta av oss nollebrickorna och sen var det HEL i alldeles för många veckor tills jag trodde att jag skulle dö av tristess och så drog T1:B igång med apoptos och andra ord vi inte visste vad de betydde och sen var det Brasilien för min del med ett jäkla hallå om huruvida jag fick missa de två sista basgrupperna eller inte och sen var det tenta som jag klarade med nöd och näppe och T2 drog igång innan vi hunnit hämta andan även om vi hann iväg till Barcelona däremellan och T2 tror jag inte någon vill komma ihåg så mycket av även om det var så väldigt roligt och utvecklande för det var anatomi upp över öronen även om örats anatomi faktiskt inte ingick och så var det T2-tenta med massor av anatomi och så fick jag sommarjobb som personlig assistent och vid det laget hade jag träffat L och han var i Jönköping medan jag var här och vi firade min födelsedag i Barsebäck och så började T3 och det var ganska tråkigt med sjukdomsmekanismer och farmakologi men när hjärt- och lungsjukdomar började blev det kul igen och så var det tenta IGEN som jag trodde att jag kuggat och sen Egypten och T4 med obduktioner och jättebasgruppsfall om levern och endokrin och gyncancer och miljömedicins-FoF och så skrev jag 160 sidor om saken och nu är det tenta-P igen…

Frågor på det?

Nu ska jag ta min pärm och gå ut och lägga mig på gården. Man tar med sig en kudde, pärmen, en markeringspenna, och sedan läser man tills ögonen blöder. Imorgon blir det tentagrupp – E och jag printade tentafrågor i massor så att vi kommer ha gott om att göra…

För att få lite insyn i framtiden har jag idag också varit statist/låtsas-patient på T9:s OSCE-tenta. Det är en praktisk tenta där studenterna får gå mellan olika rum och i varje rum finns det en uppgift att lösa – ett EKG att tolka, en status att utföra, en patient som håller på att krascha på nåt sätt… och så vidare. Själv var jag statist för neuro, vilket innebar att få ögonen belysta tio gånger om och sedan följa fingrar hit och dit. Efter typ två patienter hade jag bättre koll på vad examinatorn ville ha ut, av uppenbara skäl, vilket var lite roligt. Har halvbra koll på ögonstatus nu, praktiskt inför hösten då det blir neuro för nästan hela slanten. OSCE-tentan verkar både rolig och skrämmande. De flesta verkar tycka att den var kul – i efterhand. Av de studenter jag mötte var de flesta för nervösa för att reflektera så mycket om det var roligt eller ej. Lustigt också att se skillnad mellan killar och tjejer och hur man uttrycker nervositet – killarna dolde sig mer bakom en skämtsam fasad, medan tjejerna var mer uppenbart nervösa.

Det är T9. Man skulle kunna tänka “låååångt in i framtiden”, men med tanke på ovanstående och hur fort det har gått så tror jag inte att jag säger att det är så långt tills dess trots allt.

Kommentera!

Post Navigation