Artärblodgas och annat roligt

Sista nattpasset är över och nu är det dags att återgå till normal dygnsrytm. L väckte mig klockan ett idag. Det kändes som att jag bara precis slutit ögonen och det kan väl tyckas att 4,5 timmes sömn är ungefär det – sluta ögonen en liten stund. Tror inte att det blir något större problem att somna ikväll; det har blivit alltför få timmars sömn de senaste nätterna.

Natt har varit riktigt skoj att jobba, mestadels. I natt tyckte jag att vi hade precis lagom mycket att göra – ett ganska konstant flöde av patienter och en del att fixa med var och en av dem. Nattpasset är kul framför allt för att teamet blir väldigt tight – det är lite mindre att göra och man kan då interagera mer, både inom och mellan professionerna. Vi hade riktigt trevliga och kunniga läkare som jag vid femtiden på morgonen fick öva att ta venprov på. Den ene läkaren tyckte nämligen att, “Vi har ju inte låtit dig sticka så många patienter, så nu får du sticka mig” och den andra tyckte att, “Tja, då kan du ju sticka mig med.” Det gick alldeles utmärkt. Fick sticka tre patienter också, varav en gick på första försöket och de andra två behövde lite mixtrande innan det gick. De flesta ska dock ha infarter och dem får jag ju inte sätta, så vi får se hur mycket venprover det blir. Men jag blir bättre på det.

Tidigt på morgonen tyckte samme läkare som initierade venprovtagningen att jag kunde få testa att ta en artärblodgas. “Du är ju läkarstudent, och jag handleder dig,” sa han (undersköterskor tar inte artärblodgaser, det gör läkare). Det gick inte så bra på grund av aterosklerotiska, rullande kärl, men det var ändå kul att få testa. Dessutom tyckte läkaren också att det var trixigt, och det tog honom en stund innan han lyckades, så det kändes okej för min del att inte ha lyckats.

I övrigt har det varit buksmärtor i stor utstäckning, både mag-tarm och gynpatienter (till den grad att gynjouren var mindre glad när vi ringde för fjärde gången), vilket inneburit analys av ett antal urinstickor och några grav-test, och så har det varit städ och plock och assistans vid kateterinsättning och sondinsättning och allt möjligt. Middag vid halv tre på natten och denna gång inte så mycket sittandes och inget sovande alls, vilket gjorde att jag var piggare när passet var slut än igår (då jag fick sova i två timmar mellan fem och sju).

Nu har jag ledigt imorgon och jobbar sedan kvällspass på onsdag och torsdag och sedan är min introduktion slut. Det känns spännande och lite nervöst att jag ska bli släppt själv, men allt eftersom introduktionen varat har jag ju fått göra mer och mer själv. Prata med patienter, ta EKG, ta vitalparametrar, med mera är nu saker jag får göra på egen hand. Svåraste uppgiften är att “ligga steget före” som min handledare säger att man bör göra. Själv tänker jag att om jag håller jämna steg så är jag ganska nöjd.

Kul är det i vart fall fortfarande.

Kommentera!

Post Navigation