Stadietentan (första rundan)

Tenta skriven. Andra tyckte att den var enkel, jag tyckte inte det, och jag är följaktligen ganska övertygad om att det hela gick åt skogen. Därmed är det mindre än en månad tills jag sätter mig i tentasalen igen (anmälde mig till omtentan igår. It felt like the thing to do.).

Två fall började med misstänkt UVI. Den första övergick till att bli en klamydiainfektion och följdes av att patienten fick reaktiv artrit, något jag inte läst en rad om på hela tenta-P (eller nån annan gång). Yay. Dessutom en fråga på hur man tolkar resultatet av en ledpunktion (lättflytande, grumlig, halmgul vätska – vad betyder det?) som jag inte hade mycket koll på. Har varit med vid en ledpunktion och minns att vätskan var klar och lätt gul, men vad det betyder när den inte är klar? Tja, vi gissar celler (det var rätt).

Andra fallet började med en kvinna som kom in med pneumoni, återkom någon vecka senare och mådde dåligt och plötsligt hade fått en primär binjurebarksinsufficiens (var det någon som tog den frågan? I så fall är jag sjukt imponerad.), något som det inte fanns minsta hint om i första anamnesen (annat än trötthet under ett par veckors tid, vilket man ju kunde tro hade mer med lunginflammationen att göra). Plötsligt var patienten dessutom hyperpigmenterad. Fick till och med en fin bild av hennes hand – “patientens hand idag” bredvid “patientens hand för fyra år sedan”, för att verkligen driva hem poängen med vad hyperpigmentering är. För att sedan avsluta detta fall hade den stackars påhittade patienten dessutom en fortsatt anemi som visade sig bero på B12-brist. Plötsligt hade patienten även någon typ av autoantikroppar mot H/K-pumpen i magen, som gjorde att parietalcellerna förstördes och de inte kunde utsöndra intrinsic factor, IF (antar jag, eftersom IF är nödvändigt för B12-upptaget). Stackars patient.

Sista fallet tyckte jag bäst om. Även det började med UVI, men övergick snabbt till ett diabetesfall. Det är trevligt och där tog jag de flesta av tentans poäng, skulle jag tro. Om de inte rättar konstigt. Missade en del ändå, men det gör man alltid. En av de sista frågorna var på de perifera pulsarna på fötterna, vilka kärl det är man känner efter (a. dorsalis pedis och a. tibialis posterior) och jag var nöjd med att jag kunde dem.

En del frågor var lite kluriga och när jag fick rätt på några av dem var jag väldigt nöjd. Det är mekanismfrågor, sånna där man tar sin kunskap och applicerar den på ett kliniskt problem. När man ska förklara varför patienten får ett visst symtom, till exempel. Det är kul när man inser att man fattar, och även om man inte har exakt koll på just den mekanismen så har man utifrån sina övriga kunskaper möjlighet att ändå hitta svaret.

Nu är det i alla fall tio arbetsdagar av ledighet, innan tentaresultaten kommer. Tentaresultatsångesten har redan börjat vandra genom mitt huvud, men jag har sagt till mig själv att jag inte ska plugga under den här tiden oavsett. Stadietentan rättas hårdare än de flesta andra tentor som jag förstått det, vilket gör att nä, jag får nog inte de där ca fem poängen jag saknar till godkänt. Egentligen kan jag ju släppa det hela redan :)

Jag behöver vara lite ledig. Strax kickar vi igång T6. Det ser jag fram emot.

Kommentera!

Post Navigation