Cirque du Soleil

Solen sjunker precis bortom horisonten när vi kommer inom dörren efter en helg i Stockholm. Klockan är 17.40 och jag ser fortfarande det sista av solen – våren kanske kommer även denna gång? Inte för att det märks i temperaturen, för både här och i huvudstaden är det isande vindar och minusgrader som gäller. Men ändå. Det går mot ljusare tider.

Vi åkte till Stockholm i fredags kväll. Jag spenderade både torsdag och fredag som markör på ATLS-kursen som gick (advanced trauma life support, en utbildning för läkare om hur man ska omhänderta traumapatienter). Det är en gång per termin och det är alltid lärorikt att vara med, även om man själv bara ska vara skadad och tas omhand. Som någon som har alla planer på att gå den där kursen om ett par år så känns det roligt att lära sig lite redan nu och se vad det handlar om.

Tåget till Stockholm var i tid, vilket L som vanligt knappt ville tro på trots att han var med. Pappa väntade (mamma är i Kina och tittar på nån stor mur de visst har där) och vi gick ut och åt på en restaurang, Story Hotel. Hotell, nattklubb och mycket trevlig restaurang i ett, dessutom till ett bra pris (395 kr för en hel trerätters). God mat; för egen del blev det sotad pilgrimsmussla till förrätt, bakad torsk till huvudrätt, och deras “Story mess” med chokladkräm, blåbär och maräng till efterrätt. Lite för hög musik, men förutom det utmärkt.

På lördagen hade jag ett litet affärsmöte med en kund, innan vi gick ut på promenad. Middag lagades av L, en underbar (och dessutom LCHF-korrekt) oxfilé med kryddsmör, bearnaisesås och sallad. Därefter tog vi oss ut till Globen där Cirque du Soleil väntade.

Sådär ska man inte kunna göra...

Sådär ska man inte kunna göra… Bild av Mookychick.

Jag har velat se denna cirkus ett tag – har hört väldigt gott om dem – och de gjorde mig inte besviken. Det var asiatiska tjejer som kunde böja sig på håll som kroppar definitivt inte borde kunna böja sig (åtminstone inte mer än en gång), det var styrke- och smidighetsuppvisningar i världsklass, och givetvis även några hisnande äventyr i trapetser och med eld. Ett utav de coolaste numren var dock akrobaterna som hoppade på studsmatta. Tolv personer som hoppade frivolter fram och tillbaka, helt flödande fram och tillbaka, kors och tvärs över scenen. Fantastiskt häftigt.

Videon är gammal (2007) men innehållet i showen är ungefär likadant idag, men med nya människor. Man fick, av säkerhetsskäl för artisterna, inte filma eller fotografera under showen, därav länkar till YouTube.

Clownerna i showen var över all förväntan. Jag tycker att clowner har en tendens att bli forcerade, men humorn i dessa clowners uppträdanden var riktigt intelligent och oerhört välgjord (precis som allt annat i showen).

Det enda jag saknade var en röd tråd genom showen. Som den är är det, trots sina fantastiska förmågor, bara en lång rad uppträdanden, paketerat i barockinspirerande outfits och mycket pengar. Det hade behövts lite mer story.

Idag sov jag och L lääänge (halv elva). Det var så skönt. En lugn frukost följdes av en milslång promenad med pappa och sedan en kort fika innan det var dags att ta tåget hem.

3 Thoughts on “Cirque du Soleil

  1. Elin on 10 March 2013 at 18:25 said:

    Vi var också och såg Alegria igår! Fast jag är ganska säker på att det bara var en ormtjej på den föreställningen vi såg – klockan 15.30.

  2. admin on 10 March 2013 at 18:42 said:

    Vi var på den 19.30, då var de två som ringlade och kringlade sig om varandra… De kanske byter lite? Vi funderade på om det saknades någon akt i vår föreställning, för det kändes som att rundorna med clownerna ibland var väääldigt långa.

  3. Elin on 13 March 2013 at 14:25 said:

    Mycket möjligt. I DN-recensionen pratade de om en tjej med ett band på en pinne också – och hon var inte heller med i vår föreställning.

Kommentera!

Post Navigation