Roadtrip, del 7: San Francisco

San Francisco var vår resas sista stopp. När vi vaknat satte vi oss i bilen och, efter ett snabbt stopp i mataffären tvärsöver gatan där vi bland annat köpte två kilo blåbär för $11, körsbär och yogurt, körde mot staden. Det tog drygt två timmar inklusive ett stopp på In ’n’ Out, en av hamburgerkedjorna i USA som L hört så mycket gott om att han var tvungen att prova deras burgare och pommes. De hade goda pommes som är gjorda på hel potatis – jag såg hur en av de som jobbade tog en hel, skalad potatis och tryckte den genom en skärare och ut kom pommes som sedan lades i fritösen. Det istället för potatismospommes var gott. Vi tog också med oss en jordgubbshake – med 590 kalorier och 67 g socker i 4,4 dl…

När vi kom till San Francisco körde vi direkt till Golden Gate-bron. Den korsades utan några problem och vi svängde av på utkiksplatsen på andra sidan. Det var väldigt blåsigt men vi fick några bra bilder framför den berömda bron.

Vi checkade in på vårt hotell, Orchard Hotel, och tog sedan bilen ut till flygplatsen för att lämna tillbaka den. Vi puttrade in på återlämningen på de sista decilitrarna bensin, tror jag – man skulle lämna den med så lite bensin som möjligt eftersom man inte fick nåt tillbaka för det som fanns kvar i tanken. Vi var lite nervösa att den inte skulle orka hela vägen till garaget, men allt gick bra. Tåg tillbaka till stan.

Vi gick ner till Fisherman’s Wharf och gick runt där – tittade på sjölejonen på Pier 39 och på den vackra solnedgången. Vi hittade en helt okej restaurang, Butterfly. När vi skulle hem var det kallt och regnigt så vi tog en taxi.

[soliloquy id=”3776″]

På onsdagen fyllde jag år. 29 år gammal blev jag uppvaktad i sängen med ”frukost” – blåbär och körsbär i ett glas och så ett ”ljus” i form av mobilen på ficklampefunktion. Mycket uppskattat. Vi gick sedan, utan att äta någon frukost, ner till Fisherman’s Wharf igen för att få tag på biljetter till Alcatraz. Det visade sig vara mycket svårare än väntat. Överallt där ordinarie biljetter såldes stod det ”SOLD OUT” och när vi frågade fanns det inte biljetter förrän i slutet av augusti. Tydligen är Alcatraz en sådan sak man ska köpa biljetter till via nätet i förväg, något ingen av oss hade haft en tanke på. Vi fick tipset att gå till en av de bås som sålde kombobiljetter för turistturer i buss ihop med Alcatrazbiljetter och med stor tur fick vi tag på vad som förmodligen var två av de sista biljetterna till Alcatraz den dagen i hela stan. Fick betala fyra gånger mer för biljetterna än de kostade, men vi ansåg det värt det – när kommer vi till San Francisco igen? Förmodligen inte på tio-femton år.

När vi väl fått biljetterna kunde vi slappna av och äta frukost. Det blev socker-frukost med scones och varm choklad. Problemet med den typen av frukost är att man inte blir mätt, utan så snart man ätit klart börjar man undra över vad man ska äta till lunch. Vi gick vidare längs Fisherman’s Wharf och köpte en söt body till Ls kommande brorson (på vilken det står ”I <3 my uncle”). Vi tittade också på en utställning av gamla skepp som låg vid en av pirerna. Därefter åt vi lunch.

Klockan 15.50 tog vi båten till Alcatraz. Vi var så glada över att få åka och det hela blev riktigt bra. Båtturen gav vackra fototillfällen av både San Francisco, Golden Gate och Alcatraz.  Väl på Alcatraz såg vi en kort film om öns historia och sedan gick vi audiotouren med massor av information och spännande berättelser så att man lärde sig. Dessutom en hel del fototillfällen, så klart.

[soliloquy id=”3799″]

Vi åkte tillbaka med båten vid sextiden och gick för att ta spårvagnen hem. Det var en kö på runt 40-45 minuter, men det var också något vi verkligen ville göra. På plats fick L den kompletta amerikanska upplevelsen med någon religiös knasboll som höll föredrag om Gud och George Washington och whatnot. Vi var glada när vi väl kom på spårvagnen och den började röra sig. Den stannade dessutom i stort sett precis bredvid hotellet.

Vi gick i stort sett direkt ut för att hitta middag. Det blev riktigt trevlig sushi och sashimi till födelsedagsmiddag och på ett 50-talsställe drack vi varsin milkshake till efterrätt. Mycket gott.

På torsdagen var det dags att åka hem. Mamma och pappa överraskade på min födelsedag med att ha uppgraderat oss från economy till businessclass på flyget med några av pappas många SAS-poäng, så hemresan blev bra mycket trevligare än den annars varit, med trerättersmiddag och stolar som kunde fällas till nästan helt liggande. Vi fick således sova ordentligt i sex-sju timmar.

Kommentera!

Post Navigation