En vecka på kirurgakuten

Det har varit helg igen, efter en vecka på kirurgakuten i Jönköping. Det har varit en fantastiskt rolig vecka. De senaste tre veckorna – två på vårdcentral, en på akuten – har varit så enormt lärorika att det känns som att hjärnan expanderar varenda dag med all ny kunskap som trycks in. Förhoppningsvis stannar kunskapen också kvar. I veckan har jag gjort uppemot trettio bukstatus, något jag knappt gjort tidigare (på vårdcentralen var det mest bara lite kläm-kläm-okej-klar), så det inbillar jag mig att jag blivit enormt mycket bättre på.

Började dock min bortavaro från Linköping med att ta tåget hela vägen ner till Maaalmoooeeee. K och hans sambo hade sin examens-/inflyttningsfest och jag tyckte att det ju kunde vara kul att åka iväg och träffa folk jag inte träffat på länge. Fick dessutom träffa lillebror igen, inte så länge sedan sist (Avicii i Stockholm), men ändå. Vi ses inte så ofta. Vi åt sen lunch när jag kom ner och sen var det fest på kvällen. Riktigt skoj att träffa alla igen.

På söndagseftermiddagen bar det av mot Jönköping med två tåg och en buss. Bor den här gången på sjukhusområdet, vilket är bra mycket trevligare än att bo på Råslätt. Dessutom slipper man buss på morgonen för att ta sig till praktiken, och kan istället gå i ca fem minuter så är man på plats. Också bra mycket trevligare denna rundan att det är ljust ute, och vädret har varit bra flera dagar. Förra gången (december) var det bara mörkt mest hela tiden.

Det var spännande att uppleva en annan akutmottagning än Linköping. Jönköping är annorlunda uppbyggt eftersom de inte använder sig av akutläkare, istället är det jouren som går på akuten. Jag har följt kirurgjouren, den kommande veckan kommer jag gå med medicinjouren. På plats finns även ortopedjour och barnjour. Patienterna sorteras i triagen till respektive jour, och man ser ingen av de andra patienterna, utom de få gånger patienterna blir “felsorterade” (när vi får en som sorterats som bukstatus men förstahandsproblemet visar sig vara en infektion, till exempel).

Jönköping har också ett helt annat platsläge om jag förstår det hela rätt. När man vill lägga in en patient i Jönköping så bara gör man det. Majoriteten av kirurgpatienter går ju till KAVA (kirurgisk akutvårdsavdelning) och det är inget problem – man bara lägger in. Annat är det i Linköping, där alldeles för mycket tid går åt till att försöka hitta sängplatser på ett överfullt sjukhus. Vårdkoordinatorerna sliter ju hur mycket som helst, och även läkarna får sitta och prata hur länge som helst med olika jourhavande för att till slut tvinga in patienterna någonstans. I Jönköping rapporterar inte läkaren ens patienten till avdelningen vid inläggningen, utan all rapport kommer vid överlämnandet när nästa jour går på. Det funkar ju, just eftersom den som är på akuten är knuten till den avdelning som de lägger in.

Jag gillar dock akutläkargrejen på många sätt bättre, eftersom variationen av patienter blir så mycket större. Jag hade blivit ganska trött på att bara ta kirurgpatienter eller bara ta medicin. L tycker inte riktigt likadant – om en vecka börjar han sin ST-akutplacering här i Linköping och då får han bara ortopediska patienter. Det kommer han trivas med.

Lite extra spännande blev det i torsdags då det brann i Råslätt. Fullt pådrag med stabsläge på sjukhuset (inga operationer startas, massor av medicinsk personal till akuten, mm) tills vi visste hur allvarligt skadeläget var. Det var inte så farligt som man först trodde – en patient hamnade på BRIVA i Linköping enligt tidningsartikeln, och vi fick väl in dussinet patienter med rökskador. Det är givetvis inte kul att sånt händer, men det är en spännande upplevelse att vara med om.

Siktar fortfarande på akutläkare. Tycker det är fantastiskt skoj. Ikväll bär det av mot Jönköping igen… andra och sista veckan den här terminen.

Kommentera!

Post Navigation