Överraskningarnas vecka

Långt inlägg. Många bilder. Consider yourselves warned! :)

Det har varit en helt overklig vecka, och alla roligheter kan signeras av min make.

Har jag nämnt att jag är gift med världens bäste man? Det är jag.

Det var ju Stockholm tisdag till fredag. Jag ville inte vara ensam hemma på födelsedagen (torsdag) och därför tyckte jag att ett besök i huvudstaden med parenteserna blev lagom. Dessutom hade vi besök från USA, mina gamla värd-“föräldrar” från min tid i lilla La Verne under gymnasiet. Jag träffade dem senast förra året, när jag och L var på bröllopsresa i USA. Det var riktigt kul att träffa dem igen, prata minnen och en massa annat.

C, mom, C and me.

C, mom, C and me.

Shoppade lite med mamma, och hade det allmänt mysigt.

Och sedan kom torsdagen. Trettio, som påpekades i föregående blogginlägg. Lämnade tjugotalens ungdom och övergick i definitiv vuxenhet.

Vaknade kvart över åtta. Regn ute. Tydligen hade det åskat alldeles väldigt under tidiga morgonen, men med öronproppar instoppade var det inget jag hade märkt. Kom upp och blev gratulerad av mamma och pappa. De var dock inte först – L hade ringt precis vid midnatt för att vara säker på att vara den förste att gratulera. Men ändå. Vi började göra frukost och jag stod och stekte ägg och bacon när… När L traskar in och glatt annonserar sin närvaro med blommor och egenhändigt skapad tårta! Jag var överlycklig över att han var där, för jag ville verkligen ha honom där på min födelsedag. Så, lycka.

L och fina tårtan.

L och fina tårtan.

Vi åt frukost alla fyra, och sedan kom amerikanarna och vi gick ut en runda för att de skulle införskaffa diverse turistiga grejer att ha med sig hem till familjen i USA. Vädret hade då inordnat sig i regeln att det alltid är fint väder på min födelsedag, så varmt och soligt var det.

När jag kom hem fick jag nästa totala överraskning – helt plötsligt vandrade lillebror in genom dörren, lika självklar som L gjort några timmar tidigare.

Så, hela familjen samlad! Plötsligt var min födelsedag inte bra, utan fantastisk.

Vi åt lunch, plocklunch med räkor och rökt lax och grönsaker och kyckling och korv och alla fick ta vad de önskade och alla blev proppmätta. Och sedan åt vi tårta till efterrätt och jag kanske inte ska vara så katig över mina tårtor, för hans var jättefin och riktigt god.

Rosa smiley-tårta! Ljus!

Rosa smiley-tårta! Ljus!

På kvällen, när alla vilat en stund, gick vi till vattnet och tog en båt ut i skärgården. I sällskap av vackra miljöer och färgrik solnedgång åt vi trerättersmiddag och hade roligt. Det var en grymt bra födelsedag, tyckte jag. Och det hade verkligen räckt.

Hela familjen vid båten.

Hela familjen vid båten. Lyckliga jag som får kalla dessa min familj, och som dessutom fick ha dem med sig på sin 30-årsdag.

Lillebror och jag på båten.

Lillebror och jag på båten.

Vacker solnedgång.

Vacker solnedgång.

L körde hem på natten, åkte vid elvatiden och spillde kaffe i knät. Han skulle jobba dagen därpå, hette det. Sista dagen innan semestern, hette det.

Amerikanarna åkte hem på fredagen, och en timme efter att vi vinkat av dem åkte jag hem. Direkt iväg på massage, och sedan handlade jag och L, och städade. Det var viktigt att vi skulle städa, för att L ville börja semestern med ett rent hem, hette det.

Jag hade planerat att bada med E på lördagen, men fick messa återbud när L sa att han hade annat planerat för oss. Vi skulle iväg någonstans, någon hemlig stans. Han gjorde en räkröra och på lördagsmorgonen packade vi ner picknickgrejer. Ett kort stopp på XXL för att köpa ett fiskespö i födelsedagspresent till Ls systerson Z, och sedan skulle vi iväg.

Vi svängde in på Resecentrum och där kom mamma, pappa och lillebror gående. Jag fattade nada. Ungefär så som jag känt ganska mycket den här veckan. Och sedan bara log jag.

Vi åkte till Söderköping och stod 20 min i kö för att få beställa in världens största glassar. Fem olika, och alla smakade av alla, även om man riskerade handen om man tog av lillebror. Lillebror does not share food. Men det var väldigt gott och väldigt kul och jag har aldrig sett mamma äta så mycket glass på en gång.

Mamma och glassen.

Mamma och glassen.

Alla glassar och glada grabbar.

Alla glassar och glada grabbar.

Min lakritsglass.

Min lakritsglass.

Lillebror vs glassen. Glassen förlorade.

Lillebror vs glassen. Glassen förlorade.

Vi gick en runda längs Göta kanal, och sedan gick vi upp på berget/kullen som ligger precis vid floden, och tittade på utsikten. Jag, lillebror och pappa låtsades trilla/hoppa/flyga ut för att skrämma mamma. Vi är inte helt snälla mot henne alltid. L höll henne sällskap längre in, för han är en bättre människa än vi…

Högt upp!

Högt upp!

Gick ner, åt picknick och alla tyckte att Ls räkröra var barnsligt god, till och med lillebror som ogillar räkor och alla andra skaldjur efter att han fiskade kräftor för ett antal år sedan.

När alla var mätta och belåtna och mamma nästan hade somnat på picknickfilten satte vi oss i bilen tillbaka igen. När vi svängde av från vägen hem undrade jag om vi skulle nån annanstans än hem trots allt, och L sa att det fick jag väl se. Det fick jag. Vi körde till familjen S, vars son Z fyllde år, och stannade bilen. Jag tänkte att vi skulle lämna över Zs present.

Det var mer än så.

Jag kom in och där fanns kompisar och familj samlade för en överraskningsfest! Jag tror inte att jag slutade le på hela kvällen, eller hela dagen för den delen. Vilken dag. Det serverades tillräckligt med mat för att mätta ett kompani, och jag fick träffa kompisar jag inte sett på hela sommaren. Dessutom var det fiskedamm! L hade fixat allt. Maten var mumsig och vi hade massor av kul. Sedan bar L fram tre tårtor, även de sådana han gjort själv. De var tre ballonger, och han hade lagt ett snöre till var och en av dem. Vilken fantasi min man har, helt oanat! Och dessutom goda.

Jag håller i snörena till mina fina ballongtårtor!

Jag håller i snörena till mina fina ballongtårtor!

M, jag och lillebror efter lyckad fiskedamm. Vilken fångst!

M, jag och lillebror efter lyckad fiskedamm. Vilken fångst!

E och jag, inte setts på hela sommaren.

E och jag, inte setts på hela sommaren.

Sedan avslutade han med att ge mig något helt enormt: min bok, inbunden och klar. Det är en helt galen känsla att hålla sin bok, som man skrivit och skrivit om i två år, i handen. Den ligger bredvid mig när jag skriver det här, och jag har fortfarande svårt att förstå det. Snygg är den också, med ormskinnsomslag. L tyckte att det passade, eftersom det finns både en drake och en sjöjungfru i min story, så det ska symbolisera deras fjäll. Jag är helt såld på idén.

Lycka!

Lycka! (L sitter så klart bredvid)

Min bok!

Min bok!

Fick andra jättetrevliga presenter också, men jag måste ju säga att hela festen var det bästa nånsin. Jättemysig och med en massa människor jag tycker så mycket om.

Så, världens bästa vecka, courtesy of my husband. Och nä, ni kan inte få honom.

Och alla de där “hette det” – L har haft “semester” i en vecka. Det är bara det att han ägnat all sin tid åt att planera överraskningar till sin fru. Fyra tårtor, massor av mat, monterat tält, sovit alldeles för få timmar på natten för att både hinna gratulera frun vid midnatt och vakna för att förhoppningsvis hinna överraska med tårta på sängen innan frun vaknade (jag vaknade för tidigt…), och natten efter sovit alldeles för få timmar igen för att han körde hem mitt i natten och var hemma halv två, och sen skulle montera det där tältet. Och städningen var ju för att mamma, pappa och lillebror skulle komma på besök.

Så, man kan väl säga att han jobbat ändå. Och att han är en jäkel på att överraska.

Kommentera!

Post Navigation