Adaption

När jag cyklade hem från träningen, likaledes skolan, idag, insåg jag att jag imorgon faktiskt bott här i tre veckor. Och precis som allting så börjar det här sakta men säkert bli vardag.

Människan är förunderligt bra på att adaptera till nya miljöer. Det går löjligt snabbt att komma in i nya rutiner och vanor.

Det skall dock sägas att det bara gäller under vissa förutsättningar, i alla fall för min del. Ghana var ett bevis på att det inte går att vänja sig vid vad som helst hur snabbt som helst. Grundläggande likheter med det gamla livet måste finnas. Det var det som var mest problematiskt med Ghana-vistelsen; där var inga likheter, vare sig grundläggande eller andra.

Men tre veckor här. Det känns på en och samma gång som så mycket längre tid, och så mycket kortare. Jag har hunnit med en hel massa, samtidigt som det mesta jag hunnit med är vardag och då känns det som att jag gjort det under lång tid.

Om jag ser tillbaka så flög nog sommaren förbi snabbare. Det var så lite vardag under sommaren att det liksom hoppade från ett event till nästa (Ghana-bröllop-sommarläger-Stockholm-Linköping-Liseberg-bröllop-flytta). Och när man hoppar innebär det att man skippar vissa saker, så en del dagar försvann i lite lagom med sol, värme, träning och vänner. Tur att man har dagbok så att man minns vad man gjorde alla de där andra dagarna, som inte var utsmyckade på olika sätt.

Ikväll är det tackkväll för superfaddrarna. Några i vår grupp har fixat mat och sånt; vi ska vara hemma hos någon (jag har ännu inte koll på vem, men jag hoppas på att få en adress innan jag ska vara där…) och äta och ha nån aktivitet. Jag valde att gå på biblioteksorientering (bibliotekarie visade oss runt och förklarade saker) och läste sedan i tre timmar. Gillar biblioteket. Alltid gillat bibliotek. Och här är ett heeelt bibliotek med bara medicinlitteratur. Score!

Me likes this place.

Kommentera!

Post Navigation