En veckas äventyr

För en dryg vecka sedan drog jag en högljutt protesterande E ur sängen bisarrt tidigt på morgonen och satte både henne och mig på ett första av två flyg för att ta oss till London. 5.15 körde L oss till Linköpings pyttelilla flygplats och vinkade av oss. E, som efter de initiala gallskriken över att bli väckt så ohuligans tidigt fått mat och blivit knasigt glad och nöjd, verkade tycka att det var ett mycket spännande äventyr och kunde inte sluta vrida huvudet hit och dit och fram och tillbaka för att ta in allting. Väl på flyget somnade hon dock gott, och sov till Köpenhamn.

I Köpenhamn tillbringade vi väldigt lite tid – vi landade 7.10, tog buss från flygplanet till själva flygplatsbyggnaden, och småsprang sedan genom passkontrollen till nästa gate för att direkt boarda flyget till London. Med liten bebis blir man Prioriterad med stort P, och får gå på först, vilket är trevligt för det tar trots allt lite mer tid än när man bara skulle plocka upp Ipaden ur väskan och sjunka ner i sätet.

Det var varmare i London (någon plusgrad) än i Linköping (-4) när vi landade, och molnen lättade så att solen trängde igenom när vi anlände till mammas och pappas lägenhet. Åt en välförtjänt frukost – klockan var inte mer än drygt tio (Londontid) om jag minns rätt – och sedan gjorde vi det man gör mest med mina föräldrar: gick ut på promenad. Mina föräldrar håller till i ett område i “stor-London” som heter Kew, och därifrån kan man gå till Richmond, vilket vi gjorde, och vidare till Richmond Park som är en stor park. Det var vid det laget strålande sol och eftersom Richmond Park ligger på en kulle hade vi fantastisk utsikt.

Utsikt från kullen vid Richmond Park.

Utsikt från kullen vid Richmond Park.

Vi åt fika på en liten “lodge”, vilket inte gör byggnaden rättvisa alls eftersom det var mer åt liten herrgård i stilen. Vi åt scones med sylt och clotted cream, och jag drack en varm choklad, och det var fullständigt onyttigt men ljuvligt gott. E, som är i den där fasen där allting ska in i munnen, åt sin mormors sjal istället, vilket hon var precis lika nöjd med som vi var över vår mat.

Scones, clotted cream, varm choklad och morotskaka. Yum!

Scones, clotted cream, varm choklad och morotskaka. Yum!

Därefter gick vi hemåt igen, och åt middag hemma i mina föräldrars trevliga lägenhet.

På söndagen blev det mer promenad, då gick vi istället till det mamma brukar kalla för sin trädgård – Kew Gardens. Det är också en enorm park, men allting där är välskött och planterat och klippt och snyggt, till skillnad från Richmond Park som är vildvuxen natur. Jag var senast i Kew Gardens i våras när L och jag hälsade på mamma och pappa, och det var lite skoj att ta med E till Rhododendron Valley och ta lite bilder, eftersom jag var gravid med henne i våras när jag och L tog bilder där.

Jag och L och bebis i magen i april, och nu E, i Rhododendron Valley.

Jag och L och bebis i magen i april, och nu E i november, i Rhododendron Valley.

Vi åt en mycket trevlig trerätterslunch på The Glasshouse, och E fick smaka pumpasoppa. De flesta saker hon dittills provat hade lett till ett ansiktsuttryck som om vi serverat henne citron, men pumpasoppa var på alla sätt jättegott och mer, tack. Finsmakare, min dotter. Senare fick vi klart för oss att även morotssoppa med vitlök, samt pesto är gott.

Pappa gick och jobbade på måndagen medan mamma och jag åkte till ett shoppingcentra (Westfield) och gjorde det man brukar göra på sådana ställen – shoppade. Trevligast var på Lindex (man åker till London och shoppar på Lindex… yeah…) där de delade ut £20-vouchers till alla som gick in, men dessa vouchers saknade krav på hur mycket man skulle köpa för, vilket ledde till att hela vårt inköp på en klänning till mig, och två bodys, ett par byxor och två par strumpor till E gick på £5.

Stolt mormor testade sjalen och tyckte den var kalasbra. E sov gott i den som vanligt.

Stolt mormor testade sjalen och tyckte den var kalasbra. E sov gott i den som vanligt.

På kvällen åt vi ytterligare en fantastiskt god middag, på Kew Grill. Olivbakad mozzarella, ljuvligt, liksom köttet till huvudrätt och chokladefterrätten.

Mamma, jag och E hann med ytterligare lite shopping dagen därpå, och min resväska som var ganska tom på vägen till London var minst sagt full när vi skulle åter igen. Mamma och pappa följde med på resan mot Sverige, eftersom vi alla skulle hem och fira lillebrors 30-årsdag. Vi flög till Köpenhamn och L (som åkt ner till Malmö för forskning på måndagskvällen och skulle på kurs under torsdagen och fredagen) hämtade oss sedan i Malmö för att köra ut till Barsebäck där mina föräldrar har sommarhus. Där stod den tårta jag förberett till lillebror (fylld med hallonmousse och Turkisk peppar-mousse, täckt med Ultimate chocolate frosting), den behövde bara täckas med svart marsipan och dekoreras med ett Batmanmärke. Slängde också ihop en Nutella cheesecake eftersom det är löjligt gott och jag hade sagt att jag skulle göra både och.

Nutella cheesecake.

Nutella cheesecake.

Båda tårtorna.

Båda tårtorna.

Na-na-na-na-na-na-na-na-na-na-na-naa Batman.

Na-na-na-na-na-na-na-na-na-na-na-naa Batman.

Lillebror gillar tårta.

Lillebror gillar tårta.

Lillebror med kompisar kom sedan ut till Barsebäck och åt en massa mat och det var allmänt väldigt trevligt. E fick se en brasa för första gången och tyckte att den var väldigt fascinerande.

Medan L roade sig med Spine Academy hade jag sedan två dagar till i Barsebäck, som försvann i lite mer shopping, god mat, trevliga samtal, häng med lillebror och fika med en gammal kompis.

På lördagsförmiddagen satte jag, L och E oss i bilen och körde mot Linköping igen, efter en hel veckas mysiga och trevliga äventyr.

Kommentera!

Post Navigation