Tag Archives: Bakning

T minus 13 timmar

Så var det dagen före tentan och finns det någon dag som simultant går långsammast i historien och snabbare än en rymdraket? Jagvillintejagvillintejagvill inte tävlar med jag vill göra det här NU så att jag får det överstökat och färdigt och jag kan ha SOMMARLOV. Just nu är det knut i magen och känsla av att inte kunna någonting och det mesta är jobbigt.

Avslutade tentagruppen mindre bra – vi gick igenom en extenta som gick helt åt helvete och jag hade inte koll på nästan någonting (omtentan för våren 2011; mycket om SIADH och annat jag har sjukt dålig koll på för att det var på några få slides under någon föreläsning och har inte alls varit fokus (men det står ändå med i kompendiet så jag har läst det ett par gånger i alla fall (men inte alls djupt nog (och nu får det vara nog med parenteser)))). Så, inte bra. Självförtroende shot to hell. Försöker trösta mig med att de flesta tentagrupperna gått jättebra i övrigt och E och jag har kommit hur bra överens som helst. Hon är lite (läs: mycket) positivare än jag och vi har mestadels legat på samma nivå. Vid ett par tillfällen har hon gett mig en menande blick och sagt, “Vi lär väl inte oss bara för tentan, eller hur?” när jag tycker att jag inte orkar lägga varenda jävla enzym på minne, men det har inte hänt så ofta.

Idag har jag lagt pussel, bakat tjugofyra muffins och ett par cookies, tränat hårdaste träningen på ett tag, ätit lunch med pojkvännen, sjungit under tiden jag bakat, och tittat på film. Imorse ögnade jag de sista sidorna i kompendiet som jag inte hann läsa en sista gång igår, men i övrigt har det varit en no-plugg-day. Både jobbigt och skönt. Tyvärr kan jag ju inte slappna av ändå.

L uppskattade bakningen. Han slutar på psyk imorgon efter tre ibland långa månader och han ska ha med bakverken dit. Vid det här laget finns bara tjugo muffinsar kvar (jag är nästan oskyldig, utom en liten tugga hallon-vit-choklad eftersom jag var väldigt nyfiken på hur de blev den här gången), men det får räcka. Eftersom L inte var hemma när jag bakade beordrade han att jag skulle spara lite smet också, så när han kom hem fanns det två små skålar med sparad muffinssmet, samt obakad cookie dough (som smakar ungefär som är i den som i Ben ‘n’ Jerry’s Cookie Dough). Han var väldigt nöjd. Det totala avsteget från LCHF skylls på att han om en vecka cyklar Vätternrundan och faktiskt kolhydratladdar nu. Att han sen borde äta helt andra saker än sötsaker… tja.

Hallon-vit-choklad-muffinsar och äpple-kanel-muffinsar och american cookies!

Var också inne om akuten och fick ett fint kuvert med namnskylt och papper och passerkort och grejer. Tihi. Akuten på måndag. 7:45 ska jag stå där, pigg och förväntansfull. Förväntansfull kommer inte vara något problem i alla fall.

Namnskylt för sommaren!

Jag är verkligen löjligt stolt över att ha fått jobbet på akuten. Framför allt eftersom det var sådär alldeles själv, utan att någon annan hjälpte till och fixade. Jag hoppas att det blir kul, jag tror att det kan bli det. Och lärorikt, så lärorikt. Men det kanske bästa av allt är att det är något annat än skola. Jag vet att jag vill bli läkare och jag kommer bli läkare och jag tycker om allt jag får läsa och lära mig på utbildningen, men det hindrar inte alls att jag just nu kräks på allt vad läkarutbildningen heter. Det blir så när man tentapluggar sju-åtta timmar om dagen i två veckor.

Nu ska jag lägga pussel en stund till.

Föräldraträff och praliner

Helg igen. Såväl lördagen som söndagen har bjudit på fantastiskt vackert väder, även om det helt klart är höst – temperaturen är högre än den varit i veckan men det är ändå svalt. Jag tycker om sommaren, ljus, värme och gröna träd och tanken på hösten med mörker och grått och kala grenar gör mig ganska nere. Man får njuta av dagar som dessa.

I fredags hade vi parmiddag här. Det var min första parmiddag, vilket kändes som ett par hundra vuxenpoäng att stoppa i bakfickan. L och jag bjöd på lax, potatis, sparris, tomatsallad och hollandaisesås. Det blev mumma. Sedan satt vi på vår eminenta balkong och pratade. Mycket medicinprat blev det, eftersom det andra paret bestod av ett stycke kurskamrat till L (tillika bästa kompis) och hans flickvän som är sjuksköterska. Men om alla närvarande trivs så varför inte? Helt klart ämnen som inte passat för alla till middagen, dock…

Efteråt var det inflyttningsfest hos K, så vi gick dit och åt vindruvor, muffins och Dumle och samtalade med några av mina kursare som var där. Av någon anledning blev det även där mycket medicinprat, även om det var mer utbildningsrelaterat.

I torsdags återvände jag med min gamla basgrupp till Finspång för Strimma. Jag fick i bilen ut reda på att det bestämts att jag var en av de som skulle ha samtal. Trevligt. Jag var, för första gången, knappt nervös. Det var däremot min patient till en början – men hon blev lugn efter en stund. Vid kritiken fick jag kommentaren av min läkarhandledare: “Förra gången hon kom hit var hon väldigt upprörd och ledsen när hon pratade om [sekretess], så hon hade behövt dig. Hon var trygg i ert samtal.” Vilket kändes väldigt bra. Således en bra första Strimma för terminen.

Idag träffade mina föräldrar Ls föräldrar för första gången. Det blev på “neutral mark” – vår lägenhet – och det bjöds på allehanda godsaker. Jag stod för fördrink och efterrätt, L för huvudrätten och allt blev fantastiskt. Jag spenderade delar av gårdagen, framför allt kvällen, med att tillverka praliner:

Lakritspraliner (salt ovanpå) och chokladtryfflar (citron ovanpå).

Lakritspraliner med flingsalt

200 g mörk choklad
1,5 dl vispgrädde
2 tsk honung
1,5 msk mortlad turkisk peppar
1 msk rumsvarmt smör

Garnering: 100 g mörk choklad och flingsalt

Klä en smord form, ca 18×8 cm, med bakplåtspapper. Hacka chokladen. Koka upp grädde, honung och lakrits i en kastrull. Dra kastrullen från plattan och rör ner chokladen. Vispa ihop till en slät och blank smet. Vispa ner smöret. Häll tryffelsmeten i formen och jämna till ytan. Ställ att stelna i kylen i minst 3 h (jag rekommenderar frysen en stund på slutet).

Lossa tryffeln ur formen och skär den i bitar i valfri storlek. Låt stelna i kyl/frys.

Garnering: Bryt den mörka chokladen i bitar och smält den försiktigt över vattenbad. Doppa tryffelbitarna i chokladen och lägg dem på en bricka med smörgåspapper. Strössla över flingsalt. Låt chokladen stelna.

Chokladtryfflar

250 g choklad
50 g smör
2/3 dl vispgrädde
(Nötter)

Hacka chokladen. Smält smöret i en kastrull, tillsätt grädden och koka upp under omrörning. Dra kastrullen av pannan och tillsätt chokladen. Låt chokladen smälta, rör om till slät tryffelsmet. I med nötter om så önskas. Lägg plastfolie i botten av en form/burk (ca 15×15 cm). Häll i smeten. Täck med lock eller plastfilm. Ställ chokladen i kylen för att stelna i minst 3 timmar. Stjälp upp tryffeln på en skärbräda. Skär den i bitar. Pudra över kakao eller florsocker, eller gör som jag och doppa i den överblivna chokladen från lakritspralinerna. Jag la också på några pyttebitar citron på. Förvara kallt i kyl eller frys.

Pralinerna med turkisk peppar i var, inte överraskande, mest populära. De andra gjorde jag mest för att jag hade grädde kvar från första omgången. Varför man ska ha bakplåtspapper i den ena och plast i den andra, varför chokladen ska hackas fint i den ena och inte i den andra, är för mig obegripligt, men efter test kan jag konstatera att det räcker att hacka chokladen grovt och bakplåtspapper är bättre än plast. Man kan också ta lite mer turkisk peppar om man vill. Bara smaka av smeten efter hand.

L gjorde ugnsbakad aubergine med tomat och ost, serverades med pastasallad med parmaskinka, samt bröd. Mycket uppskattat.

På det hela taget en bra dag. Och det kan ju inte sägas annat än att det är bra med föräldrar som kommer på besök, om inte annat så för att lägenheten får sig en ordentlig rengöring. Trots det hittade mamma saker att anmärka på. Så klart…

Bakning och höstintåg

Fredag igen; vecka två av läkarprogrammets tredje termin är till ända. Det har inte på något sätt varit en betungande skolvecka – idag är andra dagen jag ska dit. Givetvis har det pluggats hemma, men tack vare att vi gjorde vår labb förra veckan och övriga basgrupper har haft sina labbar den här veckan, har det för min del bara varit basgrupper och labbrapportsskrivande nu.

Igår var, trots ledigheten, en väldigt effektiv dag. Det hanns med städning, matshopping på Coop, plugg till basgruppsfallet, bakning, tillagning av middag, besök, och ytterligare en del småsaker.

Middagen var på recept från Coop: Rörpasta med mozzarella, tomater och oliver. Vilket inte alls var ett bra namn eftersom jag inte hade rörpasta, mozzarella eller oliver. Tomatsåsen med en hint av vitt vin var dock löjligt enkel att göra och riktigt god. Istället för mozzarella blev det parmesan. Pastan blev fjärilar och sen stoppade jag i lite av varje i grönsaksväg: svamp, broccoli, tomat, morot. Man kan, konstaterade jag och L, koka pastan kortare tid än den egentligen behöver eftersom den ändå kokas vidare i tomatsåsen i ugnen.

Riktigt gott och rekommenderas oavsett.

Bakningen bestod av golfbollar som är förvirrande lika chokladbollar men som inte alls smakar som chokladbollar. Således blev varningen till L innan han stoppade munnen full, “Förvänta dig inte chokladbollar.” Golfbollarna – recept fått av mamma – är väldigt goda snacks som inte är i närheten så onyttiga som chokladbollar. De innehåller inget socker (däremot honung och lite choklad och kakao) och en hel massa gott att tugga i form av nötter, aprikoser och russin.

Golfbollar

GOLFBOLLAR (1,8 kg – en halv golfsäsong)

180 g smält Marabou mörk choklad
120 g mandel
120 g nötter
100 g aprikoser
120 g russin
2 msk flytande honung
3 msk kakao
2 krm salt
2 dl kaffe
5 dl vatten
400 g fiberhavregryn

Hacka och blanda samman allt till en kletig deg (låt vila en liten stund). Klicka ner i en tallrik med riven kokos. Rulla till bollar i handen, lägg i kyl, förvara sedan i frys.

Jag gjorde en halv sats den här gången. Det kändes ganska vettigt mycket… :)

Eftersom jag ändå var igång ville jag baka mer. Då blev det matmuffinsar med blåbärssmak igen. De är riktigt goda, framför allt om man har Philadelphia eller Brie eller någon annan god ost till. Det blir ett utmärkt komplement till sötman i muffinsarna.

Helgen blir ganska mycket att göra och sedan på söndag åker L iväg till Jönköping för första rundan av praktik för terminen, vilket är ett stort suck eftersom jag tycker om att ha honom hemma. Men vad gör man.

Utanför fönstret verkar hösten ha börjat dra sig över oss. Imorse när jag gick upp stod termometern på 9 grader. Långbyxor och tjock tröja eller lättare jacka gäller. Träden börjar skifta i guld. Men än så länge är det den vackra sortens höst, istället för den där mörka oktober-november-hösten som sedan följer. Tur man trivs med livet i övrigt, för den mörka hösten är verkligen inte min favoritårstid.

Recept: American cookies och jättenyttigt bröd

För närvarande är det fullt hus här hemma, vilket känns ovant men väldigt trevligt. K sover här ett par dagar för omtentans skull och L är så klart här. Så det är mysigt.

Igår fick jag och K för oss att baka. Vi började med American cookies och när vi var klara med det var min baksugenhet inte riktigt tillfredsställd, så då försökte jag mig på “svärmors” recept på kalasgott jättenyttigt bröd. Och tänk, det gick vägen (även om jag är i stort behov av riktiga brödformar).

American cookies

American cookies, med deg som smakar precis som den i Ben 'n' Jerry's cookie dough-glass. Mums!

American cookies

Ingredienser 
3 dl mjöl
80 g smör
1 dl farinsocker
1 tsk bakpulver
1 ägg
100 g choklad/M&Ms/nötter/vad man nu vill ha i

Gör så här: Arbeta ihop mjöl, smör, farinsocker och bakpulver. Tillsätt ägget och rör ihop till en deg. Arbeta ner choklad/nötter. Forma till en stor rulle och vira in den i plastfolie. Lägg i kylen och låt vila i en halvtimme eller så.

(Smaka på degen. Bestäm dig om du vill grädda den alls, eller äta den ogräddad.)

Sätt ugnen på 175 grader. Skär skivor av rullarna, lägg på bakplåtspapper och banka eventuellt ut dem lite (de smälter inte ut särskilt mycket) och baka i ca 15 minuter. Tid beror på hur tjocka bitar du skurit.

Ät och njut :)

Jättenyttigt bröd! Här med Brie och paprika och apelsinjuice :)

 Jättenyttigt bröd
2 st

Ingredienser
Totalt ca 3 dl linfrön, sesamfrön, pumpakärnor, solrosfrön eller andra frön of choice. Jag hade också i russin och gojibär.
1 msk honung
2 msk vitvinsvinäger
1 msk salt
0,5 l ljummet vatten
50 g jäst
8 dl dinkelmjöl, fullkorn
Smör och mjöl till formarna

Gör så här:

1. Hacka fröna i en mixer.

2. Blanda honung, vinäger, salt och vatten i en skål, tillsätt jästen och lös upp den. Tillsätt mjöl och fröna.

3. Bearbeta degen för hand eller med maskin. Knåda ihop till smidig men ganska lös deg.

4. Smörj och mjöla form. Låt degen vila i tio minuter.

5. Ställ formarna på ett galler i nedre delen av ugnen. Sätt ugnen på 200 grader och låt formarna stå inne i ca 1 timme.

6. Ta ut bröden ur formarna och ställ in dem på gallret igen. Stäng av ugnen och låt dem stå i 10 min.

7. Ta-daaaaa!

Matmuffinsar med blåbärssmak

I förrgår blev det i baktagen igen. Har prenumererat lite på Laga Lätt, vilket är en väldigt trevlig tidning. Istället för hälsofreakshysteriska I Form, som bara tycker att man ska vara ute och jogga hela tiden, är Laga Lätt en tidning som gillar mat – men all mat i den är enkel (max 30 min) och nyttig. I senaste numret jag fick hem fanns “Äppel- och blåbärsbröd med valnötter”. Vilket lät och såg otroligt gott ut. Och i muffinsformar kunde jag ju bara inte låta bli. Att jag sen inte följde receptet gjorde ingenting, de blev kalasgoda ändå.

Mattmuffins med blåbärssmak och nötter

Jag gjorde halv sats, vilket var enligt följande:

Ca 9 st

Muffins
2 dl vetemjöl
2 dl fint rågmjöl
1 dl dinkelmjöl fullkorn
0,75 msk bikarbonat
0,75 msk bakpulver
0,5 msk salt
0,5 liter filmjölk med blåbärssmak
1 dl sirap (egentligen mörk men jag hade bara ljus hemma. Effekt: sötare muffins)

Fyllning
1 dl hallon/blåbär/nåt annat som passar (jag tog hallon)
1 dl blandade nötter (jag tog cashew och valnötter)

Gör så här
1. Sätt ugnen på 175 grader.
2. Blanda alla torra ingredienser. Tillsätt fil och sirap och rör/vispa till en jämn smet.
3. Grovhacka nötter. Tillsätt nötter och hallon i smeten.
4. Fördela smeten i formarna.
5. Grädda i ca 25 min. Ta ut och låt vila.
6. Servera med philadelphiaost. Mums!

Nu ska jag ta med sagda muffins till Stångån och ha picknick med pojkvännen, hans syster och systerbarn. Det är jättevarmt så det ska bli väldigt skönt.

Semester FTW.

Tillbaka till vardagen…

Onsdagsmorgonen gryr. Lite svalare än det varit de senaste otroligt härliga dagarna. Påsken var helt fantastisk, jag har till och med fått färg. Det var med visst missnöje jag drog mig ur sängen alldeles för tidigt igår morse för att börja skolan klockan åtta och vara instängd i salar utan fönster fram till klockan tre. Efteråt tog jag och K dock tillfället i akt och gick ut på stan en runda, vilket alla andra människor också tyckte var en bra idé, men det var väldigt skönt ändå. Och när man sedan kan gå och träna och efteråt gå hem utan att byta något annat än skor – och det för att mina träningsskor är inneskor – då njuter jag av livet fullt ut.

Jag har ju längtat så efter det gröna utanför fönstret. Nu är det riktig vår, alla träd slår ut och det är bara vackert - till och med en morgon då det regnat under natten och himlen inte är klarblå.

Håller för närvarande på med neuro-sinne-psyke-rörelse-temat. Anatomi. Anatomi, anatomi, anatomi. Igår hade vi som sagt föreläsning. Handen ur klinisk och funktionell synvinkel. Vilket var en bra föreläsning med en bra handkirurg till föreläsare. Hade dock varit ännu bättre om hon kommit i tid, snarare än att komma först då vi ringt vår kurssekreterare som fått ringa henne och påpeka att hon hade föreläsning klockan åtta.

Jag blir lite trött på att vara elev i fall som dessa. Läraren kommer in, häver ur sig ett snabbt “Ursäkta att jag är sen, det var inte riktigt mitt fel av en eller annan anledning” (igår var det “Jag hade skrivit 10 i schemat, men det kanske det inte var” – nä, tror du?) och sedan kör de sin föreläsning. Där är inte fler konsekvenser. Vilket måste vara skönt för dem, men irriterande för oss. Varför är vår tid så lätt att kasta bort? Kommer man sent till ett möte eller liknande och missar totalt var man ska vara och när, då får det i de flesta andra fall konsekvenser. Så inte för lärare. I början av terminen hade vi hjärtkirurgen som helt missade att vi hade föreläsning två dagar i rad. När föreläsningarna schemalades på nytt kom han femton minuter för sent. Ett snabbt mumlat, “Ja, sorry att jag inte kom – jag hade inte skrivit upp det”, och sen inte fler konsekvenser.

Aja.

Pratade en massa med K istället, vilket var trevligt efter hela påskhelgen på varsitt håll. Jag körde lugnt påskläger – tränade ytterligare ett pass för Tony Hansson, då vi körde liggande tekniker och jag tränade med J igen, och ett halvt pass för Ola Johansson innan mina armleder la av. De är inte vad de borde efter tio år på jutsu. Att köra transportgrepp som går ut på smärta i en timme är inte min grej. Så jag gick av efter halva och lyssnade istället. När det är Ola finns det alltid mycket att lyssna på.

Måndagen var en av de skönaste, lugnaste, varmaste dagarna i närliggande minne. Bra dag.

Idag blir det plugg. How unusual, no?

Just det, bakade igen. Chokladmuffins FTW. De blev ganska perfekta… Lite mindre socker än förra gången (2,5 dl istället för 3 dl).

Nya kakburken från Estockholmo. Den är, som jag trodde när jag såg den, alldeles förträffligt perfekt för muffins... :)

Anatomi, vår, muffins!

Det är en fin solnedgång utanför fönstret! Massor av färger, rosa och lila och blått och orange. Det har inte varit en vacker solnedgång här på länge, så jag bara njuter. Likadant njöt jag tidigare idag av den klarblåa himlen och den varma solen – det känns nästan som vår. Sakta men säkert försvinner snöhögarna bort från vägkanterna och blottar soggigt gräs. Det börjar till och med synas skott på träden!

Jag roar mig med anatomi. Och blod. Ungefär lika stora delar av varje. De senaste basgruppsfallen har handlat om blod på olika sätt – hemostas, hematom, trombocyter, koagulation… spännande och ganska överskådligt. Kommer dock svära högt över alla faktorer som har med koagulationen att göra när det är dags för tenta-p och man ska lära sig det utantill – det är ju inte så enkelt som att faktor I aktiverar faktor II som aktiverar faktor III, utan istället börjar det med faktor XII som aktiverar faktor XI som aktiverar faktor IX… och så vidare. Dessutom är det bara en av två aktiveringsvägar. Givetvis.

Koagulationskaskaden!

Anatomi kör jag mest med mina Thieme’s Flash Cards (finns på Lycknis, billigast där, men jag orkar inte leta upp dem där; korkad hemsida – ska ni köpa så kolla ISBN-numret [9781604062151] så att det är rätt). De är helt enkelt bäst i världen. Har de delar vi hittills gått igenom trädda på den praktiska ringen man får med korten, så att man inte behöver ha dem liggande fritt.

Min grund för att lära mig anatomin den här terminen.

Vi har gått igenom skuldra, arm, hand, höft och lår. Underarmen har alldeles för många muskler (19 st) och handen är mest bara jobbig även om jag faktiskt lyckas trycka in skelettdelarnas namn i huvudet. Jag är inte bra på glosor och det är det det här känns som, även om det finns logik och system. Trapezoideum må betyda trapetsliknande för att benet är just trapetsliknande, men det hjälper inte mig särskilt mycket. I just don’t see it.

Jag har satt i system – i två dagar i alla fall och tänkte fortsätta med det, nu när det är ljust nog ute att kunna se vad det står på korten – att plugga anatomi när jag går till och från skolan. Det innebär någonstans mellan 20 och 30 min anatomiplugg per dag. Vilket ju känns bra. Produktivt. Och nödvändigt. Och dessutom är det ganska kul när jag känner att det går framåt.

Den andra boken jag har för anatomiplugg, som syns på bilden, är Rörelseapparatens anatomi. Dyr men bra och dessutom på svenska, vilket man inte är bortskämd med.

I andra nyheter roar jag mig i köket. För att göra något icke-muffinsaktigt testade jag ett recept på sötpotatissoppa häromdagen. Det är lågt GI och jag har velat testa det ett tag. Var väldigt enkelt och blev riktigt gott! Receptboken heter Klaras goda GI-dagar och innehåller en hel hög GI-vänliga recept.

Sötpotatissoppa med lax.

Och så gjorde jag så klart muffins också. Den här gången blev det chokladmuffins med choklad. Har lite problem med hur länge de ska vara i ugnen; första gången var det precis över 14 minuter och då blev kanterna stenhårda men mitten ganska lagom geggig, andra gången på 12 minuter var toppen bra men resten typ smet fortfarande… Så, 13 minuter nästa gång. Oavsett vad är de fullt ätliga, måste jag säga. J proppade i sig fem på en kväll, plus den äpple-kanel-muffin som var kvar från förra baket. Chokladmuffinsarna var också populära vid fredagens basgrupp.

Chokladmuffins!

I övrigt tränar jag och har en generellt mycket bättre vecka den här veckan än förra. Har börjat kolla på en ny TV-serie, Mr Sunshine, som är Matthew Perrys nya komediserie. Pappa, eventuellt passar den dig. Och alla andra som gillar Matthew Perry som… sig själv, typ. Jag antar att han spelar sig själv mer eller mindre, för han spelar alltid ungefär samma roll. Så alla som gillade honom i Vänner kan kolla på den. Där är lite festliga karaktärer – kanske framför allt Allison Janney som konstant påtänd chef. Mycket underhållande med tanke på att min främsta association gällande henne är som extremkapabla CJ Cregg i The West Wing.

Imorgon är det stadietenta – vilket innebär att försöka leta upp svaret på en fråga man inte är särskilt eller alls intresserad av genom sökningar på PubMed och andra håll; det lär vara svårt att kugga denna stadietenta, till skillnad från Stadie II-tentan – men lite tråkigheter får man ta. På torsdag ska jag få vara med på operation, om allt går som det ska! En av våra basgruppshandledare är kirurg och vi ska få vara med och titta på. Givetvis inte göra något, men det är ju coolt nog att få kolla på :)

På lördag är det Goldfever 2011, en av MedSex organiserad kravall. 70-talstema. Ska bli riktigt roligt!

Tänkte skriva om Tangled här, men det får bli ett eget inlägg. Alldeles för långt här redan. Avslutar med mys!Tara:

 

How you doin'?

Baka baka liten kaka

Har kommit fram till att det är väldigt roligt att baka och försöker mig således på både det ena och det andra. Häromdagen blev det scones. De enda förändringarna jag gjorde mot receptet var att byta ut mjölet mot dinkelmjöl (nyttigare), dra ner på mängden salt (för vi har nyss lärt oss i skolan att vi i västvärlden äter alltför mycket salt och borde dra ner på det en bra bit) och att lägga på pumpakärnor och solrosfrön ovanpå innan jag gräddade dem i ugnen. Blev alldeles utmärkta. Åt med Philadelphiaost, yum!

Scones

Igår kväll kände jag för att baka muffins. Eftersom J inte är hemma valde jag att låta bli att göra chokladmuffins – det får vänta till nästa helg, då han kan få dem nygräddade. Istället gjorde jag äpple-kanel-muffins eftersom de är på delad förstaplats över mina favoritmuffins. De ska helst smaka som mammas mjuka äppelkaka med kanel och det visade de här muffinsarna göra. Originalreceptet finns här, men jag ändrade lite:

Äpple-kanel-muffins
12 små muffins

Muffinssmet:
3 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
125 g osaltat smör, rumstempererat
1 3/4 dl strösocker
2 ägg
1 1/4 dl mjölk
2 tsk vaniljsocker
1 eller 2 äpplen, beror på storlek

Kanelfyllning:
1 1/4 dl vetemjöl
3/4 dl strösocker
60 g smält smör
2 msk malen kanel

Blanda alla ingredienserna till kanelfyllningen och ställ åt sidan. Skala äpplet/äpplena, skär dem i klyftor och dela klyftorna på mitten. Vänd bitarna i lite socker och kanel.

Vispa smör och socker pösigt med en elvisp och tillsätt äggen, ett i taget. Blanda i mjölken, vaniljen och de övriga torra ingredienserna i äggblandningen. Ös i kanelfyllningen i blandningen, blanda ordentligt. Fyll pappersklädda formar med smeten, nästan upp till kanten. Tryck ner äppelklyftorna i smeten, gärna många. Strö över rikligt med malen kanel och grädda sedan 25 min i 175°C.

Jag rekommenderar varmt användningen av muffinsplåtar i silikon. Det är bäst. Sätt i muffinsformar i plåtarna så slipper man dessutom rester i någon större utsträckning. Mitt resultat av ovanstående recept:

Äpple-kanel-muffins

Som synes håller snön på att försvinna här. Jag håller alla tummar som finns för att det inte kommer mer vitt jox nu, det här har varit alldeles tillräckligt många månader med snö och is. Just nu står termometern på 6 grader, vilket är mycket trevligt.

På tal om tummar som är ett finger så har fingrar och händer och underarmar alldeles, alldeles, alldeles för många muskler. Jag vet inte hur jag ska kunna komma ihåg dem. Överarm och axel var rena lågstadienivån i jämförelse. Än är det i alla fall långt tills vi ska tentas på det, men tiden rusar förbi – och det är när man tänker efter bara typ elva veckor till tenta-p eller något i den stilen, som en av mina kursare så snällt påpekade. Jag vill helst inte tänka på det.

Vit-choklad-och-hallon-muffins!

Idag har det varit njurplugg för hela slanten, liksom igår. För 45 minuter sedan tog jag dock paus, för jag tyckte att jag förtjänade det efter att ha suttit sen halv 11. Har visserligen en bra bit kvar – två kapitel i Guyton där ett kapitel idag tog mig just fyra timmar – men ändå. Paus är bra och att baka är trevligt.

Fick i veckan för mig att jag skulle testa att baka muffins. Detta efter att jag blivit tillsagd att det var 7-åringsnivå på att göra chokladbollar (vilka jag gjorde två gånger i den gångna veckan och tog med mig till skolan) – då var jag ju tvungen att testa något lite svårare. På informationssökningen, en tvåtimmarslektion i biblioteket då man lär sig söka i olika databaser och som är precis så kul som det låter, roade jag mig således med att leta upp muffinsrecept. Bland andra hittade jag detta enkla recept på vit-choklad-och-hallon-muffins på dagensmuffin.se, en härlig liten site med ett par hundra muffinsrecept.

Skulle egentligen bakat igår, men jag pluggade njuren till sent istället och spenderade min tid på att göra lax med fetaost till middag istället för att baka. Och när klockan blev halv tio flippade jag mellan Miss Congeniality och Notting Hill, två av mina favoritfilmer, som båda gick på TV. Mysig kväll!

Men här är resultatet av dagens bak. Har smakat en, de är mycket goda. Nästa gång blir det mörk choklad-muffins istället.

Muffins i ugnen...

...blir färdiga muffins!

Köpte muffinsformar i silikon på Clas Ohlson, vilket jag tror var ett väldigt bra köp för att få muffinsarna att få bra form. Silikonformarna är dessutom lätta att hantera och lätta att få ur muffinsarna ur. Rekommenderas :)

Cookies och terminslut

Igår blev en mysig kväll. Efter total lathet hela dagen gick jag och K och tränade. När jag inte har gjort något på hela dagen har jag mycket energi blir det bra träning, för då har jag massor av energi… och med ett bra The Mentalist-avsnitt i podden kan man stå på crosstrainern en stund.

När vi varit duktiga gick vi och handlade och sen gick vi hem och bakade kaloribomber till cookies. Närmare bestämt chocolate-chip-vit-choklad-m’n’m-cookies. Det stod att det skulle vara något av det i kakorna och vi var duktiga med de första fyra-fem vi gjorde, med bara en sak i varje – men sen var vi överens om att vi inte visste vilket som var godast, så då var det ju säkrast att lägga i allt i alla, eller hur? In i ugnen i tio minuter och vips, cookies! Yum.

Cookies!

Sedan såg vi “The Notebook”, vilken var mysig men lite för lång i slutet. Sockersött om kärlek.

Idag är det absolut strålande sol. Jag vill ut och gå, får se om jag hittar någon att gå med. Måste dock även plugga, för det har kan det ju inte påstås att jag gjort något särskilt den här helgen. I fredags tog vi en lång fika och det var så skönt att inte prata eller tänka på plugg en stund. Veckan som kommer är ganska lugn vad gäller föreläsningar, så då går det att fortsätta med tenta-p schemat, vilket är skönt. Förutsatt att vi inte får något gigant-basgruppsfall – förhoppningsvis inte, även om det bara är en dryg vecka kvar tills terminen är slut.

Terminen är slut.

Vart tog den vägen? Känns som igår jag gick till NH med spänd förväntan inför vad livet här skulle erbjuda. Vi pratar om Nolle-P för nya nollorna som kommer i januari och vi pratar om vår egen nollning. Känns som att det var både igår och en evighet sedan. Jag kände ju ingen då, så många härliga människor jag aldrig pratat med. Så många upplevelser jag inte ännu haft, så många saker jag ännu inte lärt mig. Och framför mig breder många fler terminer ut sig, så många upplevelser och så många, många saker att lära sig.

Alla säger att läkarutbildningen flyger förbi och jag kan inte annat än att tro dem, med tanke på hur fort det här har gått.