Tag Archives: Judo

“Du är inte vitbälte egentligen, va?”

Idag var det judo igen. Jag skippade ju förra veckan på grund av skada, så det var två veckor sedan jag var där. Såg fram emot det, med en förhoppning om att det skulle vara bättre än förra gången. Det var det, mest bara för att jag fick en bättre träningspartner (samme kille som för… tre (?) veckor sedan). Allt blir så mycket roligare med en uke som dels vågar bli kasta och dels när han är tori också vågar kasta mig.

Efteråt frågade jag tränaren vad kravet var för att få vara med på passet innan, ett konditionspass för något högre graderade. “Att man kan falla utan att skada sig,” sa tränaren. Det kan jag, vilket jag också sa till honom, varpå han tittade på mig, ryckte på axlarna, och sa att jag var välkommen om jag ville. Så nästa vecka ska jag dit kl 19. Får se om det blir en timme eller två timmar då, men första timmen blir åtminstone roligare tekniker. De körde en kata guruma då en seio nage inte fungerade (om jag minns rätt), vilket var kul att se eftersom vi i jutsun bara har kata guruman mot strypgrepp och aldrig från någon form av grundfattning.

På n00b-passet körde vi fallteknik efter uppvärmningen, som vanligt. Även hjulningar och kullerbyttor. Det är mer fallteknik än på aikidon på Renshin, vilket nästan är imponerande. Nästan.

Sedan ne waza, först bara med visat kesa gatame och sedan lite faktisk mattbrottning. Motståndare nr 2 som jag körde med sa efter en minut, “Du är inte vitbälte egentligen, va?” Vilket jag tar som god kritik :)

Sedan lite stående tekniker – variant på o goshi och morote seio nage. Den senare begrep jag inte namngivningen på och läraren kunde inte svara på varför det hette så. Morote – med två händer, med båda händerna, dubbel. Ingenting i tekniken var dubbelt upp eller ens användning av båda händerna.

På det hela taget ett godkänt pass. Ska köra på torsdag också tänkte jag; då är det också ett sånt där konditionspass om jag minns rätt. Lite mer fysiskt krävande, vilket är bra för jag blir inte särskilt trött av nybörjarpassen.

Träningens ups and downs

Huuur kan träning variera så väldigt på roligt/inte-roligt-skalan? Seriöst.

Förra veckans judo var så väldigt väldigt rolig.

Dagens judo var så väldigt väldigt tråkig.

Förra gången fick jag köra tekniker mot orange med ett gulbälte som hade fallvana och lite teknikförståelse.

Idag fick jag köra n00b-tekniker med en nybörjare som varken hade fallvana eller teknikförståelse, för det har man inte som nybörjare. Inte som ny nybörjare, i alla fall. Jag är inte riktigt ny. Jag kan falla. På fler sätt än judomänniskorna kan falla, faktiskt.

Idag fick vi falla på stor mjuk matta. Ni vet, sån där man hade på gymnastiken i skolan, som är 30 cm hög och blå/röd och som man hade som fallyta när man hoppade höjdhopp och sånt. Den gjorde vi fallteknik på, för där “behöver man inte vara rädd”. Sen fick vi kasta så att uke landade på den också. I o goshi.

Suck.

Jag blev både svettigare och tröttare av att cykla hem (motvind + uppförsbacke) än av träningen i sig.

Det är ju dock inte första gången träning varierat kraftigt i rolighetsgrad. Aikidon förra året var faktiskt ganska mycket likadan. Medan ena passet kunde vara riktigt roligt var nästa det inte alls. Det beror på tränaren, tränarens humör för dagen, vem man tränar med och ens egen dagsform. Men den sista är faktiskt inte så avgörande som man kan tro. Jag har gått till pass och varit på riktigt dåligt humör men blivit på bra humör av endorfinerna och/eller av tränarens och ukes energi – och jag har varit som idag, på riktigt bra humör och sett fram emot träningen väldigt mycket, och bli fullständigt besviken och irriterad istället.

Aikidon blev roligare vad det led; när man gått lite längre och fattat lite mer (påstår inte att jag fattade mycket i slutet, men jag fattade mer än när jag började) blir det per automatik roligare. Men det fanns fortfarande ett gäng pass jag inte var överdrivet begeistrad i.

Men jag ska fortsätta på judon. Har nu betalt medlemsavgiften, så om inget annat så för det. Men jag hoppas att tränaren från förra veckan kommer tillbaka (hon hade migrän idag). Eller att tränare nummer två som inte sa så mycket idag, tar över istället. Han verkar inte vara så mycket barninstruktör. Avskyr att bli instruerad som om jag vore tre år gammal. Ugh.

I helt andra nyheter (som gör att det här inlägget taggas “roligheter”), även om jag inte tror att pojkarna läser min blogg längre (det kanske finns någon som läser, som kan poängtera det för dem… or not). Anyway. Länkade från min LiveJournal till fotoinlägget för flytten och fick kommentaren, “Oh, and the guys aren’t bad to look at either..LOL..”.

Heh.

Träning i olika varianter!

När jag gick upp imorse såg det ut så här utanför fönstret:

Viiiiiiiiitt

Termomentern stod på 0,6 grader. Jag trodde att den skämtade. Inte då. När jag kom ner till cykeln var sadeln täckt av is. Usch, inte redan i september! Galet!

Sedan försvann den vita sörjan (man ska väl i alla fall vara glad så länge den vita sörjan är dis och inte snö) och det har varit strålande sol resten av dagen. Riktigt bländande, men härligt.

Den här veckan har jag sett till att gå och träna annat än bara crosstrainer. I tisdags blev det judo igen, första gången sedan augusti. Det var riktigt roligt. För första gången sedan jag började där (om man nu kan säga att jag verkligen börjat, när jag bara närvarat tre gånger) blev det på en perfekt lagom nivå. Allra första gången var det för enkelt, andra gången var det… inte för svårt egentligen, men med för högt graderade motparter (grönt och uppåt). Denna gång var vi fem elever, vitt till gult bälte. Tre instruktörer. Delades in så att den helt nya nybörjaren fick en instruktör, tjejen med gul markering och killen med vitt fick en instruktör, och jag fick vara med gulbältet och köra tekniker mot orange markering. Det var väldigt lagom, killen var lätt att kasta, och timmen försvann väldigt fort.

Fick med mig ett blad med vad jag behöver kunna till gul markering, så får jag väl se hur snabbt jag kan få lov att gradera. Mycket av det är väldigt likt jutsu, uppenbarligen, även om man utgår från lite andra grepp och positioner, och har lite annorlunda detaljer.

Väldigt roligt, hur som helst.

Idag skippade jag judon för att gå på Korpens “temakväll” istället. De hade danstema: först 45 min dansaerobic, därefter 30 min Zumba. Jag gick på båda. Folket som gick på dansaerobicen var väl inte direkt vana vid aerobic, än mindre dansaerobic, men instruktören var väldigt bra på att få med sig folk. Så trots att folk i stor utsträckning inte hängde med stannade de ändå kvar, vilket är ett väldigt gott betyg. Själv fann jag inte koreografin särskilt svår, utan mest bara rolig. Det är så skönt att dansa av sig ibland.

Efter passet pratade jag kort med tjejen i receptionen som stått och tittat på under passet – och hon frågade om jag var intresserad av att jobba som instruktör hos dem. Varför inte, sa jag. För varför inte? Jag gick en aerobicledarutbildning för många år sedan och varför inte faktiskt använda den? Jag har inte möjlighet att ha något återkommande pass, men att undervisa på “temakvällar” och sånt – det hade varit helskoj. Så nu blir det till att sätta ihop något pass så att jag har något om de ringer.

Zumban var rolig. En gång åtminstone. Tveksamt om jag hade tyckt att det var kul flera gånger – det är alldeles för enkelt. Men kul musik och lätta steg, med en jobbighetsgrad som beror på hur hårt man kör.

Lite random bilder:

Varför jag ville ha gardiner i arbetsrummet - det blir så extremt ljust där när solen står på att hissgardinerna är kalas. Min nya leksak, laptopen jag just nu skriver på, syns förresten där också :) Och ja, jag vet att det ser ut som oordning på skrivbordet. Men det är organiserat kaos, lovar... typ.

Angel vilar på soffan. Man ska göra det man är bra på. Och varför matte ska ta bilder är oooobegripligt. Sluta störa!

Cosmic: judoka

Lite skojigt på något sätt är det att den första budo jag kör här som nybliven Linköpingsbo inte är ju-jutsu, utan judo. Ikväll testade jag denna budoform på Linköping Judo. Det var helt okej, om än väldigt nybörjar-igt. Av förklarliga skäl. Men judon ligger så nära ju-jutsu kai (eller tvärtom; ju-jutsu kai har lånat så mycket från judon?) att det inte var något nytt. De har detaljer som skiljer sig – de använder det gamla greppet som startposition eftersom judo är tävling istället för grepp i ärmen som ju-jutsu kai bytte till i 2005 års revidering – men det var inte stora nog att jag riktigt kunde avgöra om jag gillade judo eller inte.

Det tog judo-folket i runda slängar tio minuter (varav fem uppvärmning bestående av att springa) innan de insåg att jag nog hade någon ganska hög grad i nåt annat system. Vi började nämligen med fallteknik och om det är något jag blivit ganska bra på det senaste året (tack vare aikidon) är det fallteknik.

“Det där har du gjort förr, eller hur?” kommenterade blåbältesinstruktören när vi började med framåtfall.

“Ett par gånger,” svarade jag.

Resterande delen av dagen har jag fortsatt göra i ordning i lägenheten. Alla taklampor sitter nu snyggt (behöver dock köpa en lampa till sovrummet också), med sladdarna fint undanstoppade i lister i taket. Köket börjar komma i ordning, liksom vardagsrummet. Till badrummet behöver jag köpa nån sorts boxar att förvara saker i, men sen blir det bra.

Hittade Coop Extra vilket ligger nära och bra, men det är nedför en rejäl backe. Helt okej på ena hållet, mindre okej när man ska hem igen och då dessutom har lastat tre ton matvaror på cykeln. Jag börjar för övrigt redan bli riktigt bra på att lasta grejer på cykeln (igår: två skoställ, en stor (tom) verktygslåda, ovannämnda lister till taket, och ett gäng mindre grejer; idag: matvaror i mängder).

Backen är ganska typisk Linköping, känner jag. Det är hemskt backigt här, vilket är väldigt trevligt på ena hållet men… ja. Området där jag bor ligger på en kulle, och för att komma till centrum behöver man cykla över kullen på vilken sjukhuset ligger. Jag kan rulla till skolan utan att alls ta i (förutom sista biten, inne på sjukhusområdet, där det sluttar upp igen), men hem igen är desto värre. Den workout jag tidigare fick från att springa uppför fyra våningar trappor kan jag nu konstateras få genom att cykla överallt. Riktigt bra träning för benen.

Morgondagen skall innehålla ett storkok av diverse maträtter, så att jag har gott om att välja mellan när jag börjar skolan och inte orkar laga mat varenda dag. Köttfärssås, fläskfilé i basilikasås, kycklingwok med chili och cashewnötter, kycklingwok med kokosmjölk och lax med pesto/parmesan/cashew-täcke. Vissa jag testat tidigare, andra inte. Den sistnämnda är mammas recept, förutom att jag lägger i cashewnötter också eftersom det är gott.

Morgondagen bör också innehålla ju-jutsu på kvällen. Det ska bli skoj.

Bilder bör komma upp imorgon. Har lagt över bilderna på datorn, men jag är för trött för att lägga upp dem nu.