Tag Archives: Roligheter

Pic spam: Finsittning

Tack till M som tog bilder under kvällen igår!

Jag, K och E anländer till finsittningen

Innan vi sjungit startlåten får man inte sitta ner.

Förrätten - lax och philadelphiaost. Yummy!

Den manligare halvan av Superfaddrarna

...och Superfadder-flickorna!

Nollegruppen Neurologerna (aka min nollegrupp) gycklar! Vi var ganska duktiga, if I may say so myself ;)

Fortsatt middag.

Gyckel med den andra nollegruppen, Hematologerna. De vann pris för bästa gyckel av Fadderiet!

Fadderister i något annat än solglasögon och gröna frackar :)

Fadderiet gycklar!

Mer middag.

Killarna i MedSex gycklar. MedSex fick givetvis "det var det bästa, det bästa, det bästa vi har hört" sjunget för sig. För MedSex är bäst. Det ska de vara :)

Sen blev det kaffe och konjak och då blev jag lite uttråkad en stund. Fin bild dock :)

Fiiiiinsittning

Igår var det dags för höstens finsittning. Playing dressup! Mycket roligt. Att få klä sig fint och sminka sig och locka håret och sätta på sig skyhöga klackar (som gör en längre än de flesta, inklusive en stor andel av killarna…) – massa skoj.

Började dock dagen i mjukisbyxor och en t-shirt. Städade lägenheten och vid tolv-tiden kom min nollegrupp hit för att öva gyckel. Vi övade i fredags också, men behövde mer. Vi hade skrivit nya texter till två låtar, “Fattig bonddräng” och “Superstar”. Den förra handlade började med, “Jag är en fattig etta, går på bidrag och lån…” medan den andra handlade om hur tjejerna ville vara “kinky tjejer” och ligga med läkarkillar, för SG, MedBi och BMA får oss att somna. Mycket roligt hade vi när vi skrev texterna. Dessutom hade båda låtarna en del koreografi så att det skulle vara ännu snyggare.

När nollegruppen gått gjorde jag mig i ordning med locktång i högsta hugg. Det tar tre evigheter (läs: en timme) att locka hela mitt hår, så jag satte i en film samtidigt. Vid halv fem kom K hit och E en stund efter det, och så gjorde vi oss i ordning och blev givetvis übersnygga på alla sätt ^^

Sittningen hölls på Garnisonen, en byggnad på området Garnisonen (där jag bor) som ligger trehundra or so meter härifrån. Lagom avstånd att gå, framför allt senare, kl två på natten då det var riktigt, riktigt kallt. Byggnaden var fin – massa gamla tavlor av generaler och majorer och sånt där, och ett rum som jag snabbt kallade gubbrummet eftersom det var en hög läderfåtöljer och mängder med böcker i bokhyllor längs hela väggarna. Killarna satt med sina glas och såg ut som att de trillat in på 1930-talet, framför allt efter middagen då det serverades whiskey.

Vi hade bordsplacering och jag fick en av våra Fadderister till bordsherre, samt ett antal andra runt om från vår klass och T2 som jag inte pratat med något särskilt tidigare. Det blev helt okej mat – förrätten var bäst; rökt lax med Philadelphiaost – och sällskapet var trevligt. Som sig bör sjöngs det en hel massa. Temat för kvällen var “vårdyrke” eller något i den stilen; tempon var bland annat “mun-mot-mun-metoden”, och… hmh, jag borde minnas bättre, men det gör jag inte.

Min nollegrupp fick gyckla redan vid förrätten, efter att Superfaddrarna varit uppe och gjort sitt. Vårt framträdande gick helt okej och det blev en del jubel, även om det inte gick riktigt lika bra med “Superstar” som det gjorde på repetitionerna. Ironiskt nog var det en liten del av koreografin i “Fattig etta” som vi in i det sista funderade på att skippa, som fick mest skratt.

Utöver min nollegrupp och Superfaddrarna var det också gyckel av nollegruppen Hematologerna, samt Fadderiet och MedSex. Inte oväntat fick MedSex mest applåder, men så är de ju också gyckelexperterna, så livet var ju såsom det skulle vara.

När middagen var över blev det kaffe på ovanvåningen, och därefter dans i den lokal där vi åt middagen. Jag var inte överdrivet förtjust i DJ:n den här gången heller, men en del var kul att dansa till. Roligast var även den här gången när vi körde LÄK-dansen till Billy Jean, ett stående inslag på LÄK-sittningar.

Minglade en del och gick sedan hem mina trehundra meter och kollapsade i säng vid tvåtiden.

Bilder bör komma, ska bara få dem av tjejen som tog bilder under kvällen igår :)

Träningens ups and downs

Huuur kan träning variera så väldigt på roligt/inte-roligt-skalan? Seriöst.

Förra veckans judo var så väldigt väldigt rolig.

Dagens judo var så väldigt väldigt tråkig.

Förra gången fick jag köra tekniker mot orange med ett gulbälte som hade fallvana och lite teknikförståelse.

Idag fick jag köra n00b-tekniker med en nybörjare som varken hade fallvana eller teknikförståelse, för det har man inte som nybörjare. Inte som ny nybörjare, i alla fall. Jag är inte riktigt ny. Jag kan falla. På fler sätt än judomänniskorna kan falla, faktiskt.

Idag fick vi falla på stor mjuk matta. Ni vet, sån där man hade på gymnastiken i skolan, som är 30 cm hög och blå/röd och som man hade som fallyta när man hoppade höjdhopp och sånt. Den gjorde vi fallteknik på, för där “behöver man inte vara rädd”. Sen fick vi kasta så att uke landade på den också. I o goshi.

Suck.

Jag blev både svettigare och tröttare av att cykla hem (motvind + uppförsbacke) än av träningen i sig.

Det är ju dock inte första gången träning varierat kraftigt i rolighetsgrad. Aikidon förra året var faktiskt ganska mycket likadan. Medan ena passet kunde vara riktigt roligt var nästa det inte alls. Det beror på tränaren, tränarens humör för dagen, vem man tränar med och ens egen dagsform. Men den sista är faktiskt inte så avgörande som man kan tro. Jag har gått till pass och varit på riktigt dåligt humör men blivit på bra humör av endorfinerna och/eller av tränarens och ukes energi – och jag har varit som idag, på riktigt bra humör och sett fram emot träningen väldigt mycket, och bli fullständigt besviken och irriterad istället.

Aikidon blev roligare vad det led; när man gått lite längre och fattat lite mer (påstår inte att jag fattade mycket i slutet, men jag fattade mer än när jag började) blir det per automatik roligare. Men det fanns fortfarande ett gäng pass jag inte var överdrivet begeistrad i.

Men jag ska fortsätta på judon. Har nu betalt medlemsavgiften, så om inget annat så för det. Men jag hoppas att tränaren från förra veckan kommer tillbaka (hon hade migrän idag). Eller att tränare nummer två som inte sa så mycket idag, tar över istället. Han verkar inte vara så mycket barninstruktör. Avskyr att bli instruerad som om jag vore tre år gammal. Ugh.

I helt andra nyheter (som gör att det här inlägget taggas “roligheter”), även om jag inte tror att pojkarna läser min blogg längre (det kanske finns någon som läser, som kan poängtera det för dem… or not). Anyway. Länkade från min LiveJournal till fotoinlägget för flytten och fick kommentaren, “Oh, and the guys aren’t bad to look at either..LOL..”.

Heh.

Pic spam: Mer lägenhet!

Bilder från helgen!

Arbetsrummet - numera med hyllor och anslagstavla på väggarna, och matta på golvet. Dessutom satte pappa upp min telefon på väggen, vilket ser sååå proffsigt ut :) Det skall också noteras att sedan bilden togs har flyttkartongen som står närmast i bilden tömts och flyttats bort.

Nya soffbordet Lack och nya sittpallen Kivik, vilken Angel genast adopterade. Precis som pappa konstaterade hon att det var lägenhetens bästa plats. Smart katt.

Blommor FTW för att få det lite mjukare och finare. Sten i vasen för att få den att stå stabilt - fyra kilo, bör utgöra åtminstone lite motstånd när kisarna får kattspatt.

Snickar-- jag menar, pappa och jag :)

Mamma och jag :) Mamma är också snickare. Eller var i ett tidigare liv. Och hon fick låna en kalasbra borr av en riktig snickare, så att vi kunde borra i väggarna... yay!

Bröllop igen :)

För sommarens andra bröllop gick färden till Dalarna, närmare bestämt Falun. Jag har aldrig varit där förr – inte en åttatimmars bilresa man gör överdrivet gärna, känner jag, men bröllop händer jämförelsevis sällan, så varför inte? Det visade sig vara ett klokt beslut, då jag fick vara med på ett otroligt vackert bröllop i underskön natur, träffa nya människor, äta god middag och dansa loss.

Vi anlände till Falun dagen före bröllopet, i fredags. Vi kom sent eftersom vi började resan ganska sent och det är, som konstaterat ovan, en väldigt lång bilresa. M och jag hade dock väldigt trevligt i bilen. Massor av tjejsnack. Väl i Falun hade vi vissa problem att hitta eftersom bruden inte var överdrivet bra på att förklara vart vi skulle, men långt om länge hittade vi till huset. Där blev vi inackorderade i gästhuset och somnade ganska omgående.

På lördagen väcktes jag eftersom M och jag fått i uppdrag att åka och hämta bröllopstårtan på konditoriet i Borlänge. Det skulle vara gjort senast halv elva, så därmed fick jag dra mig ur sängen. Väl vid konditoriet upptäckte vi att det var stängt, vilket ledde till diverse tankar om hur man skulle kunna hinna göra någon sorts ersättningstårta till 80 pers på några timmar, ända tills vi fick veta att det fanns en ingång baktill på huset där det faktiskt var öppet. Fick sju fina tårtpaket att ta hem och de klarade sig faktiskt helt oskadda. Tur att man inte lever i en komedifilm där alltihopa hade blivit gegga på trettio sekunder.

För att fördriva tiden fram till bröllopet blev det sedan en tur in till centrala Falun, vilket föreföll bestå av ett varuhus med diverse butiker (exakt samma sortiment som finns över hela Sverige: H&M, Stadium, Lindex, KappAhl, osv). Jag köpte en bikini, och något hårspänne att ha på bröllopet, samt två par solglasögon. Rea är bra.

På vägen tillbaka stannade vi vid en sjö och beundrade naturen och tog en bild eller fyra.

Vacker natur i Falun

Därefter var det faktiskt tid att göra sig i ordning för bröllopet. Eftersom mitt briljanta jag lämnat klänningen jag använde på förra bröllopet i Linköping senast jag var där, med motiveringen “den behöver jag ju inte igen förrän jag flyttar hit”, blev det en annan klänning, som nog passade det här bröllopet bättre.

Bröllopsfixad :)

Vid fyratiden hade folk samlats på backen och gick ned till sjön, där vigseln skulle ske. Alltid intressant att vara på bröllop där man knappt känner någon – man hälsar på folk, presenterar sig med hur man känner brudparet, och går sedan till nästa och repeterar proceduren. Eftersom det strax framkom att jag och E varit studiekamrater blev den naturliga följdfrågan huruvida jag numera jobbar. På, “Nej, jag ska plugga vidare,” blev det givetvis ytterligare följdfrågor om vad, vilket nog fick till slutgiltig följd att folk generellt tyckte jag var lätt vrickad, som planerar att gå på universitetet i ytterligare nästan sex år. Det är ju inte en helt felaktig uppfattning; vrickad är nog ungefär vad jag är :)

Brudparet anlände i häst-och-vagn, vilket passade omgivningen alldeles förträffligt. Bruden lyste såsom brudar skall lysa, och brudgummen kunde knappt slita blicken från henne.

Fantastiskt vacker plats för vigsel

Brudpar som lyser av lycka :)

Sång, tal och vigsel följde, allt lika vackert som omgivningen. Tal om att en bra relation, ett bra äktenskap, ger utrymme för båda parter att växa som människor. Ett äktenskap innebär ett partnerskap, där man skall vara varandras bundsförvanter, där man talar om allt. (Ett tal under middagen läste dock upp några regler som vid något tillfälle präntats ner av några elvaåringar, där en av reglerna var “Ljug bara när du måste” *s*).

Sång för brudparet

Riskastning på brudparet, vilket ledde till att bruden kunde plocka ris från håret resten av kvällen... :)

Nyblivet äkta par!

Mer pussande, för om det är något brudpar gör så är det kysser varandra...

Toastmaster H och toastmadame M

Då vigseln var över ledde brudparet vägen tillbaka till huset, där alla gästerna fick krama om och lyckönska dem. Därefter började alkoholen serveras, tillsammans med snittar för att hela sällskapet inte skulle bli omedelbart berusade (det kom ju senare ändå, som sig bör på bröllop, vad jag förstått). Efter mingel blev det dags för middag, och vi gick in i “tältet” (läs: paviljong, visserligen inte permanent, men inte det minsta tältlikt). Där väntade en bröllopsbuffé. Denna varvades givetvis med tal och sång. Utdragna middagar som ideligen avbryts av sång och tal kommer för alltid att för mig förknippas med lundensiska sittningar. Maten här var dock betydligt bättre.

Bröllopsbuffé

Även bröllopstårta – de sju tårtor vi hämtat tidigare på dagen – serverades och var utomordentligt goda.

Film från brudgummens svensexa visades, till allmänt skratt och jubel.

När middagen var över plockades borden undan och ett dansgolv skapades. Ett liveband spelade musik och jag blev till och med uppbjuden till dans – mer än en gång! Aldrig varit med om maken :) När middagen var över kunde toastmaster H dessutom slappna av något, vilket var roligare. Dans följde, och även kallt bad där jag gav upp efter fem minuter eftersom jag hackade tänder. Folk med mer alkohol i blodet verkade mindre brydda över temperaturen.

Bröllopsparet försvann någonstans vid halv två-tiden tror jag till sitt hotellrum i stada, och vi andra fortsatte ett tag till. Vid fyra kollapsade jag till slut i säng. Klockan fem blev jag väckt av toastmastern som tyckte att jag skulle önska honom god natt, vilket jag gjorde och sedan fick jag somna om igen. Klockan halv nio tyckte M att vi skulle förbereda hemfärd, så då fick jag inte somna om trots att det var alldeles för lite sömn för min del. Hemfärden påbörjades vid 10.20 och var avklarad vid sjutiden på kvällen. Nu har jag bara en sista lååång biltur kvar den här sommaren och därefter blir det inte mycket bil alls. Ska bli ganska skönt.

Tack till E och N (samt deras familjer som utan tvekan stod för stora delar av organiseringen) för ett fantastiskt vackert bröllop och en riktigt rolig fest. Lycka till med ert äktenskap :)

Födelsedag på Liseberg!

Igår var det födelsedag, min tjugosjätte i ordningen. Den firades med roadtrip till Göteborg och nio timmar på Liseberg med vänner och lillebror. Helskoj dag. Påhittet Quick Pass, tydligen nytt för i år på Liseberg, är ett otroligt bra påhitt – genom att köpa biljetter via nätet fick vi också boka tid på de fem största attraktionerna (däribland Balder och Kanonen), och när vi kom till attraktionerna på den utsatta tiden var det bara att gå förbi hela kön. Sparade gott och väl två timmar i kö på Quick Pass.

Vinnaren för dagen var andra åket i Flume Riden. Då pressade vi ner alla fem i en liten båt och stackars S höll på att krossas längst bak när vi drogs uppför backarna. Killarna satt framtill, för att det skulle bli så framtungt som möjligt och därmed så blött som möjligt. Det blev det. Vi blev absolut dyblöta, från insidan av skorna upp till håret.

Dyblöta efter Flume Ride

Kanonen är annars att rekommendera för alla som gillar berg-och-dalbanor. Fantastiskt kul, även om vi nog är lite åt det vrickade hållet när vi står i kö i nästan en timme i regn för att åka en attraktion som varar i trettio sekunder. Men kul var det. Första gången åkte vi längst bak, andra gången längst fram. Längst fram är att rekommendera i just den berg-och-dalbanan (jag brukar annars föredra längst bak).

Sämsta riden var Kållerado, där det inte hände särskilt mycket. Man förväntade sig att bli väldigt blöt men det blev man inte.

Lisebergsbanan var en av de mysigare berg-och-dalbanor jag åkt :) Balder var riktigt, riktigt skoj men den hanns bara med en gång.

Dagens första åk, i Balder!

I Kållerado :)

Framför allt var det en riktigt underbar dag med nära och kära. Radiobilar med kompisar är väldigt roligt – vad annars när man får smasha rakt in i någons sida? Fantastiskt påfund! Men bara att gå omkring – eller att roadtrippa och lyssna på musik från 90-talet (det blev Cotton Eye Joe två gånger och det dansades vilt i baksätet till denna låt på vägen hem, och det blev även en del Aqua… bland annat) – det spelar ingen större roll vad man gör, så länge man gör det med människor man tycker om.

Tack till lillebror, S, J och K för en riktigt underbar födelsedag!

I väntan på radiobilarna...

Bröllop och läger!

Nu sitter jag i Oxelösund och har lyckats få tag på en dator som faktiskt har internet – yay me! Jag tycker om att ha internet…

Det är lite kontrast mot för en vecka sedan. Igår var jag på bröllop med väldigt mycket gala (fantastiskt fin och framför allt rolig vigsel, vilket var ett skönt ombyte från det väldigt allvarliga jag annars föreställer mig att vigslar tenderar att bli). Bruden var givetvis mycket vacker och själv trippade jag omkring i skor som är bra mycket högre än något jag normalt går i. Aj mina fötter, ja… Men vill man vara fin får man lida pin.

Fin, pin, aj skor men jag kände mig snygg iaf! :)

Jämför det med att sitta i Ghana och äta chokladkex som “fest” förra veckan…

Idag har jag spenderat större delen av tiden på tåg och buss. Gick upp 7.10 (läs: alldeles för tidigt) och satt på bussen till Göteborgs central kl 7.50. 8.45 gick första tåget och sen var det till Stockholm och med buss och sen ytterligare en buss innan jag kom till Oxelösund kl 14.40 ungefär. Direkt till skolan där lägret hålls och byta om – och sen dess har allt gått i ett, med två pass undervisade redan (med tanke på att jag ska hålla tio totalt har jag alltså redan gjort en femtedel).

Men det har varit enormt roligt så här långt och det blir förhoppningsvis en riktigt rolig vecka, även om jag har en liiiiten önskan om att vara stugsittare och vara hemma istället. Den här sommaren verkar inte erbjuda så mycket i form av att få vara hemma. Efter lägret har jag nästan tre veckor hemma, så det är iaf nice.

Bilder från bröllop och läger och sånt kommer nog sen. Här!

Vackert bröllop :)

Bröllopshångel!