Tag Archives: Sommar 2013

Roadtrip, del 2: La Verne och Disneyland

På lördagsmorgonen kände vi oss väldigt, väldigt färdiga med Las Vegas. Det är en energikrävande stad, det kom jag ihåg från förra gången jag var där, vilket var varför jag inte lagt mer tid där än två dagar. Staden – åtminstone det man besöker som turist, vilket är Strippen, i stort sett – känns väldigt fejk, en tillflyktsort för alla som vill slippa sina vanliga liv en stund.

Vi hämtade ut vår bil, en vit Chrysler convertible, från flygplatsen och körde västerut. Det var behagligt lite trafik – på en lördagsmorgon är det få som är på väg från Las Vegas. Själva bilfärden från Las Vegas till vårt mål i Pomona utanför Los Angeles tog således ca fyra timmar. Vi stannade på en outlet i Barstow på vägen och shoppade lite och åt, och var till slut i Pomona vid femtiden. En timme senare knackade vi på dörren hos min gamla värdfamilj från tiden då jag var utbytesstudent i USA, familjen Davis. Familjen består av mamma Cathy, pappa Carl, äldsta dottern Laura, sonen Colin och yngsta dottern Camille (kallad Cami). Mina två ”lillasystrar”, Laura och Camille, öppnade dörren och det var en ganska udda känsla av att komma tillbaka. De bor i samma hus fortfarande och mycket är sig likt – med undantaget för att alla blivit äldre, givetvis. Hade den trevliga upplevelsen med Laura, som var elva då jag bodde i USA, att vi i stort sett bara fortsatte där vi var sist (jag var i La Verne senast år 2007, då Laura tog studenten). Cami och Colin, som var två respektive fem när jag bodde där, har jag dock ingen relation till – av uppenbara skäl kommer de inte ihåg mig något särskilt.

Vi åt middag, grillat så klart, och hade det väldigt mysigt. Vi uppdaterade varandra om en del av det som skett de senaste tio åren. Vi avslutade med att åka till 21 Choices, ett ställe som serverar frozen yogurth. Det låter eventuellt hälsosamt, men allt hälsosamt går rakt ut genom dörren när man blandar i allt från kolasås, jordnötssmör och Nutella till cookie dough, choklad och strössel. (Det är väldigt gott.)

[soliloquy id=”3552″]

Vi sov på ett hotell i Pomona, Comfort Inn Near Fair Plex, som var helt okej. En helt okej säng och tyst och lugnt. Vi testade aldrig frukosten där eftersom vi åt frukost hos familjen Davis båda morgnarna. Där blev det waffles (amerikanska, tjocka våfflor) första dagen och pancakes (också tjocka, amerikanska sådana) andra dagen. Dessa serverades med ett val av smör, syrup, Nutella, banan, sylt eller jordnötssmör. Allra helst ska man ha en blandning av allt. Efter att ha ätit en med smör, syrup och jordnötssmör sa L att det var som att äta Snickers.

Efter frukosten satte jag, L, Laura och Cami oss i bilen mot LA och Hollywoodskylten. Trots att jag bott så nära – det tog kanske 45 minuter att köra – har jag aldrig varit där. Vi fick parkera bilen en bit bort från där promenadstråken började och sedan var det bara att börja gå. Vi gick i bergen i ungefär tre timmar. Det var gassande sol och drygt trettio grader varmt i skuggan, så det gick åt en del vatten. Eftersom det var i bergen sluttade det ju en hel del också vilket gjorde att det i omgångar var rejält jobbigt. En riktigt bra work-out och vi fick en massa bra bilder av Hollywoodskylten både uppifrån och nerifrån.

På vägen tillbaka besökte vi min gamla skola, Bonita High School. Mamma och jag har ju båda varit utbytesstudenter på samma skola och våra namn finns på plakat i marken, tack vare familjen Davis (hela klanen Davis har gått på Bonita, så alla deras namn finns givetvis också med).

På kvällen var det dags för en lite större get-together med fler ur Davis-klanen. Carls båda bröder med respektive fruar och ett urval av barn var där och det serverades tacos. Även det var en mysig kväll och väldigt skönt avslappnad och lugn efter Las Vegas.

Måndagen var schemalagd för Disney. Vad vi inte räknat med var att vi skulle bli bjudna på inträdet till Disneyland eftersom Carl jobbar där och han därför har ett helt gäng fria besök med några gäster varje år, så det var en väldigt glad överraskning. Efter pancakes till frukost åkte jag, L, Carl och Cathy därför ut till Anaheim och Disneyland. Så snart vi kommit in (och tagit ett par bilder) åkte vi tåget som går runt hela parken och Carl berättade om parken. Vi åkte också the Jungle Cruise, som är en av de attraktioner Carl jobbar med, och innan Carl och Cathy sedan lämnade oss ensamma i parken fick vi åka på the Lilly Belle, som är en vagn på parktåget som Walt Disney själv åkte i och hade som VIP-vagn. Det är fortfarande en VIP-vagn, så det var lite speciellt.

[soliloquy id=”3563″]

När Carl och Cathy sagt hej då tog jag och L nästan direkt monorailen till Downtown Disney, där vi åt lunch. En stor tallrik kycklingvingar och varsin hamburgare senare var vi mätta och belåtna och kunde fortsätta.

Under de första följande timmarna gick saker inte riktigt bra, med stängda rides och långa köer. Med utnyttjande av parkens Fast Pass började det dock vid 17-tiden flyta på. Vi gick på Animation Academy där vi fick lära oss rita Steamboat!Musse Pigg, vilket jag tyckte var kul (så klart). Sedan åkte vi Tower of Terror som jag tycker är helkul men som L verkligen inte tyckte om eftersom han inte gillar nedsläppsattraktioner. Vi fortsatte till stora berg-och-dalbanan California Screamin’ som vi åkte två gånger. Vi köpte ett karamelläpple (äpple doppat i kolasås och sedan choklad, i detta fall dekorerat som Musse med två chokladdoppade marshmallows som öron) och popcorn och åt det till middag. Nyttigt värre. Vi åkte Space Mountain och bilar och sedan Matterhorn. Blev således en del åkande, till slut.

[soliloquy id=”3572″]

Vi avslutade med ”It’s a small small world” där vi tack vare att vi hade våra ”Just married”-pins fick vår egen honeymoon-båt – vi åkte själva genom hela riden, vilket var gulligt. ”Just married”-pinsen gjorde för övrigt att vi hela dagen fick återkommande grattis från alla möjliga.

Till slut såg vi fyrverkerierna med musiken och Tingeling och Dumbo som båda kom flygandes från Matterhorn och allt var sött Disney och en fin avslutning på dagen. Vi gick till vårt hotell, Hotel Menage, som låg fem-sju minuters gångväg bort från Disneyland. Precis lagom. Ett överraskande tyst hotell trots att det låg precis vid en av motorvägarna.

Roadtrip, del 1: Las Vegas

Min reseberättelse är lååång (6 300 ord) så den kommer publiceras i bitar. Här är del ett.

Vår resa till USA påbörjades i Stockholm. Vi åkte upp på tisdagen den 23 juli, tre dagar efter vårt bröllop, och åt middag hos T på kvällen. Den 24 juli satte vi oss på flyget. Vi mellanlandade i Chicago och flög därifrån till Las Vegas.

När vi kom av i Las Vegas var det 42 grader varmt ute – och som alltid gäller den temperaturen för skuggan. I solen var det långt mycket varmare; det var som att stå i en bastu. Värmen var dock av den torra typen så på något sätt var den ganska hanterbar ändå. Vi var trötta efter resan och jetlaggade (Kalifornien och Las Vegas ligger nio timmar efter oss) men vi tog ett dopp i poolen – det enda pooldopp jag tog på hela resan – och sedan gick vi över gatan från hotellet till köpcentrat där det fanns en ”Food court”, dvs ansamling av snabbmatsställen. Vi valde tacos och så snart vi förtärt den var det dags för sängen.

I Las Vegas hade vi förbokat ett hotell, Trump International, för tre nätter. Det blev, ironiskt nog eftersom det var det finaste hotell vi bodde på under resan, ett av de billigaste hotellen. Vi bokade genom Hotels.com, och fortsatte göra det hela resan, något som funkade mestadels bra. På Trump hade vi en av deras mindre sviter eftersom det inte kostade nämnvärt mer än något av deras andra rum. Det fanns en king size-dubbelsäng, ett kök dit man kunde få vilka köksredskap man behövde (jag ringde upp en brödrost eftersom vi senare köpte bagels att äta till frukost), och ett stort badrum med både dusch och bubbelbad. Ett mycket trevligt rum.

På torsdagen vaknade vi av förståeliga skäl tidigt – jetlag gör det. Vid sjutiden var vi ute och letade efter frukost på The Strip. Redan då var det varmt som en bakugn. Vi tyckte att det var logiskt att det var varmt på dagen eftersom Las Vegas trots allt ligger mitt ute i Nevada-öknen, men det vi inte tyckte var logiskt var att det var lika varmt på natten då solen sedan länge gått ner, men så var det. Varmt dygnet runt. Frukost hittade vi i varje fall till slut i form av supermarketinköp, eftersom vi tyckte att Starbucks och liknandes sötsaker inte var någon vidare frukost. Det blev bagels för min del och yogurt och en wrap för Ls.

[soliloquy id=”3525″]

Vid tiotiden, efter på hotellrummet intagen frukost, var vi ute och gick igen. Vi tog en något närmare titt på shoppingmallen som låg över gatan (där vi ätit kvällen innan), och gick sedan nedför The Strip. Trump ligger i ena änden av The Strip, på en korsande gata. Helt okej läge för svenskar som inte har något emot att gå. Vi kom så långt som till The Venetian, ett med tanke på namnet inte helt otippat italiensk-inspirerat hotell som inkluderar en flod som löper runt och genom hotellet på vilken man kan åka gondol, och inne i hotellet finns ”shoppinggator” med kullersten och en fejkad blå himmel ovanför. På Venetian fångades vi in av löften om billiga biljetter till några av showerna i stan i utbyte mot att vi åkte på utflykt för att övertalas om att köpa in oss i time-shares. Vi tyckte att det var en god idé och bokade in oss på utflykten vid tvåtiden. Tiden fram tills dess spenderades med promenad vidare ner på Strippen till Caesar’s Palace, varsin Ben ’n’ Jerry’s-glass, och inköp av en blå Las Vegas-tröja till L (den syns senare på ett otal bilder).

Time-share-grejen bestod av en timmes presentation och därefter intensiva övertalningsförsök. Efter ett otal ’nej tack’ blev vi långt om länge ivägsläppta, då med våra showbiljetter. Vi släpptes av i andra änden av Strippen eftersom det var där vår första show skulle vara – strippshowen Fantasy. För att fördriva tiden till showstart (den började först kl 22) åt vi middag på ett steakhouse och besökte både CocaColas och M’n’Ms butiker. Vi spelade också bort ungefär $3 på slots – det tog en halvtimme.

Showen var helt okej, med tjejer som redan i första numret drog av sig sina bh:ar. Några nummer hade imponerande akrobatik. Däremot förstördes showen av någon irriterande snubbe som skulle vara komiker och som enbart körde amerikansk under-bältet humor.

[soliloquy id=”3521″]

Vi stupade i säng så snart vi kom hem, helt slut efter vår första, arton timmar långa dag. Vi sov sedan till åttatiden på morgonen och gjorde oss i ordning för vår inbokade helikoptertur. Vi hämtades 8.40 av limousine som tog oss till Sundance Helicopters lokaler. Där fick vi höra en del säkerhetsregler och liknande innan vi 9.45 lyfte. L och jag satt i baksätet och kunde både filma och fotografera en hel del. Vi fick en kort tur över Las Vegas och åkte sedan ut mot Grand Canyon, som var målet för resan. Vi fick en något för kort tur över Hoover Dam, och både L och jag tyckte att flygturen över själva Grand Canyon gjordes en aningen för högt upp, men det var helt klart en tur värd pengarna – inte minst med tanke på att detta totalt sett tog tre timmar, medan en busstur ut till Grand Canyon hade tagit totalt runt fjorton timmar.

Vi landade i Grand Canyon och fick äta picknick och ta en massa bilder där, innan det var dags att åka tillbaka igen. Vi fick kontinuerligt höra information i våra hörlurar i helikoptern, och bland det festligaste vi lärde oss var att Las Vegas från början grundades av mormoner. Undrar om de är nöjda med hur staden blev… På vägen tillbaka flög vi en fin tur över The Strip.

[soliloquy id=”3527″]

[soliloquy id=”3544″]

När vi körts tillbaka till hotellet gick vi över till mallen igen och shoppade väldigt lite. Senare på eftermiddagen, efter lite vila eftersom vi båda var ganska trötta, tog vi hotellets shuttle till Caesar’s Palace. Därifrån gick vi vidare bort till hotellet Monte Carlo, där vi skulle se The Blue Man Show. För alla fyra biljetterna – Fantasy och Blue Man Show – fick vi, tack vare time-share-grejen, betala bara $50. Vill man spara pengar är det således att rekommendera, eftersom motsvarande biljetter annars går på över $100/st.

Jag hade inga förväntningar på Blue Man Show – jag finner dem lite smått creepy – men de slog alla förväntningar jag eventuellt kunnat ha. Efter en något seg start hade de flera fantastiska nummer på rad, och det avslutades i en spektakulär final som jag sent kommer glömma. Helt galet och med underbar stämning.


Officiell trailer för Blue Man Group.

Efteråt spelade vi bort ytterligare $2 i slots och gick sedan hemåt. På vägen såg vi Bellagios vattenspel och sedan brottades vi med alla tusentals andra som gick på trottoarerna. Vi såg en gatuunderhållare som kunde vända axlar och armar bak-och-fram, ut-och-in, ungefär. Hade velat se de röntgenbilderna. Eller inte.

Vi skulle ätit men efter att ha suttit på restaurangen i fråga i tio minuter utan att någon tog vår beställning gick vi hem istället och tog ett bad i jaccuzzin.

Var börjar man?

När man varit borta från bloggen i tre veckor och på de där tre veckorna hunnit med både sitt drömbröllop och en underbart fantastisk bröllopsresa, var börjar man då när man ska börja uppdatera bloggen igen?

Jag har skrivit min bröllopsberättelse – den är 5 000 ord lång, nio sidor i Word. Delar av den lär hamna på bloggen, ihop med bilder efter hand som jag får dem. Vi väntar spänt på fotografens bilder. Om någon av våra gäster läser det här och har bilder (oavsett kvalitet) så tar jag mer än gärna emot dem.

Vi har också 670 bilder – och en hel del film – från våra äventyr i the US of A. Vår bröllopsresa blev över all förväntan – och de förväntningarna var trots allt ganska högt ställda. Vi landade i Las Vegas och spenderade två heldagar där, hämtade sedan ut bil och körde till La Verne och min gamla värdfamilj från tiden då jag var utbytesstudent i USA, vi besökte Disney och vi åkte till San Diego. Vi körde Highway 1 och åt middag i Carmel, vi körde tvärsöver Kalifornien till Yosemite (uttalas “Jossemitte”, inte “Josemajt”, fick jag lära mig) och sen till San Francisco och vi upplevde en sån massa saker att flera har frågat om vi faktiskt hann njuta. Det tror jag att vi hann. Vi var trötta så att vi stupade i säng varje kväll, men våra huvuden var fyllda – är fortfarande fyllda – av härliga upplevelser.

Men tanken är att det ska komma en reseberättelse som är något mer utförlig än de Facebookuppdateringar vi gjort, och att åtminstone delar av bröllopsberättelsen ska upp. Jag ska bara orka. Man kanske skulle ta lite semester…

Snart…

Två dagar kvar. En och en halv, mer, egentligen. Den är snart här, verkligen snartsnartsnart. Bröllopsdagen. Jag blir fru.

Det har varit bråda dagar av skönhetsfix och sistaminutengrejer. Igår hade jag köpt Let’s Deal-deal på pedikyr för både mig och L. Det var trevligt, men inte ett ställe jag tyckte var så mysigt att jag kommer tillbaka till. JW Nagel & Vax kan jag däremot rekommendera för vaxning, likaså Salong Klara för ögonfransförlängning. Salong Klara gör ju min bruduppsättning också…

Fick fina naglar idag också. Blivande svägerskan D (Salong Blå) gjorde kalasfina naglar åt mig. Två timmars tjejsnack var inte utan att det var riktigt trevligt det också. Efteråt gick jag en runda med K, välbehövlig promenad.

L åkte hem till D och fick sina naglar gjorda efter att ha varit hos barberare och fått skägget ansat och håret uppe på huvudet klippt. Han är jättefin och tyckte att det var väldigt roligt med barberaren, så det ska han göra fler gånger. Själv gick jag hem efter att ha promenerat med K, och satte mig på soffan och tyckte att det var varmt och att jag var ganska trött. Det blir så. Det är så mycket att hålla reda på, så många saker vi planerat som jag hoppas blir rätt och fint och fantastiskt. Det är en dag vi lagt mer energi (och pengar) på än någon annan – jag vill att det blir underbart.

När L kom hem lastade vi in alla saker i bilen. Det är 100 liter alkoholfritt som vi handlade igår, det är 400 plastglas, det är 11 kilo godis, det är 45 festprogram och en hel massa andra saker. Imorgon blir det ytterligare grejer – blommor ska hämtas och medan jag pysslar på Bjärka-Säby åker L in och hämtar mamma, pappa och en hel massa alkohol. Massor av Champagne, vin och en hel del annat. Bilen kommer vara betydligt tyngre än vanligt…

Så imorgon blir det pynt.

Och sedan är det dags.

Dagen D.

Klänningsprovning i Stockholm

Det blev ytterligare en helg med en tur bort från Linköping. Jag jobbade på lördagen, ett jobbigt pass som följdes av en bättre kväll med middag ute med L och film på bio (World War Z – den var ganska bra, väldigt oblodig för att vara zombiefilm och lagom mycket edge-of-your-seat, men fånig premiss så klart). L gick på semester i fredags och eftersom han var för trött för att fira det i fredags blev det firande på lördagen istället.

På söndagsförmiddagen åkte vi sedan till Stockholm. Jag frågade precis innan vi åkte om det var något vi skulle ha med oss, utan att komma på att jag skulle ha en massa grejer med till klänningsprovningen. Det kom jag istället på ungefär när vi nått Södertälje. Vi orkade inte köra tillbaka igen, men mina bröllopsnerver blev definitivt söndertrasade. Det var skor som skulle has för att se så att klänningen är lagom lång, och min tiara, örhängen och armband för att se helheten. Well, not so much.

Vi kom upp till Stockholm på tidiga eftermiddagen och mamma gjorde lite mat, innan vi mumsade i oss lite nybakad chokladkaka. Alltid gott med mammas mat. Sen gick vi ut på promenad, för det är det vi alltid gör. Vädret var lite svalare än dagen innan då det var kalasvarmt i både huvudstaden och Linköping, men det var skönt. Det blev prat om bröllop och en hel massa annat också. Middag hemma på kvällen.

Jag, L och pappa.

Jag, L och pappa.

Igår var det dags för klänningsprovning. Det är eventuellt bröllopsnerver, men från och till är jag inte alls övertygad om mitt val av klänning. Jag hittade ju aldrig Klänningen med stort K. Denna var dock den bästa av de vi provade… Stod och tittade på mig själv i spegeln en bra stund för att övertyga mig själv om att jag är fin i den, vilket gick ganska bra. Jag vet inte hur många gånger mamma sa till mig att jag ser fantastisk ut i den.

Efteråt åt vi lunch med L, som fått roa sig på egen hand under de två timmar jag och mamma varit borta. Sedan var det dags att åka hemåt. Vi hämtade klänningen och den fick åka i baksätet hela vägen hem till Linköping. Vi stannade i Ljungsbro på Cloettas stora outlet och köpte nånstans runt elva kilo godis till bröllopet. Det är otroligt svårt att bedöma hur mycket det kan tänkas gå åt.

Idag har jag varit hos frisören x 2. Först hos min vanliga frisör för att färga håret och därefter hos min bruduppsättningsfrisör, som gjort en provuppsättning. Kände mig sådär prinsesslik som jag vill känna mig.

Ikväll ska vi på Stångs. Det är veckan innan bröllopet och vi behöver lite lugn och ro – vilket bättre sätt, än en sexrätters avsmakningsmeny på stans bästa restaurang? Imorgon blir det varsin timmes pedikyr och på torsdag ska L till barberare och sedan ska vi båda få naglarna gjorda av D. Vi måste ju vara så fina det bara går på lördag…

I veckan fick vi förresten post från USA. Min gamla värdfamilj skickade bröllopspresent till oss:

Fina hattar från Disney :) Det står våra namn på baksidorna av dem...

Fina hattar från Disney :) Det står våra namn på baksidorna av dem…

Mer bröllopsförberedelser… och tårta

Det drar ihop sig. Imorgon är det en enda liten fjuttig vecka kvar till Den Stora Dagen. Bröllop. Ingång av äktenskap. Det känns… fantastiskt. Jag ser fram emot det så enormt mycket. Kollar klart.se och hoppas intensivt på att deras nuvarande prognos håller i sig – klockan 14 blir det i så fall molnigt och 20 grader varmt. Är det så under vigseln kommer det bli riktigt bra. För varmt så kommer ju alla stå och svettas som galningar (framför allt alla herrar i sina många lager kläder), är det för kallt fryser damerna och regnar det blir jag ledsen för då kan vi inte vara ute alls.

Oavsett vad är det inte mycket annat att göra än att gilla läget, dock. De flesta saker som finns kvar att vara nervös för är sådant vi inte kan påverka – att jag och L håller oss friska och hela, att vädret är bra, att alla andra håller sig friska och hela, att inte barnen får spatt mitt under vigseln… Typ så. I övrigt har de flesta koll. Vi har delat ut en del uppgifter och jag tvivlar inte ett ögonblick på att alla kommer göra sitt yttersta för att hjälpa oss till en underbar dag.

Igår var jag på stan och fixade en del småsaker – lämnade in ringen för putsning, köpte en korg att ha såpbubbelflaskorna i (fem kronor på Myrorna, lagom), köpte pennor så att folk kan skriva gästbok… Småsaker, men det behövde göras.

På eftermiddagen gjorde jag tårta. L kom i onsdags och sa att han tyckte att det skulle vara trevligt att ha med sig något idag eftersom det är hans sista dag innan semestern och jag tyckte att det var ett utmärkt tillfälle att få göra en ny tårta. På onsdagskvällen gjorde jag basen – sockerkaksbotten, fylld med blåbärsmousse och vaniljkräm. Den fick ligga till sig över natten och igår eftermiddag gjorde jag pyntet. Täckte den med blå marsipan (L ville ha den blå igen) och efter mammas förslag gjorde jag den till en svensk flagga, och så lite vita blommor på det. Roligt :) Den blev tydligen uppskattad också, fick mess från L nu på morgonen om att den ätits till förmiddagsfikan.

Glad sommar-tårta!

Glad sommar-tårta!

Hade tänkt skriva på den också, men jag hann inte för på kvällen skulle vi iväg till L&D på grillning. En riktigt trevlig kväll i ljuvligt väder. Gott med grillat och en massa prat om bröllop och bebisar – jag gifter mig, D får snart barn. Killarna fick nog ibland och började prata snabba bilar. L vill fortfarande ha en Mazerati sedan han var ute och åkte coola bilar i söndags.

Göteborg och lyxbilsåk

En ganska stor andel av våra helger denna sommar är uppbokade (uppbokningen om två veckor är viktigast…), och så var även den gångna helgen. Denna gång styrdes kosan – eller bilnosen – mot Göteborg och en överraskningsfest för Ls tidigare kurskamrat N. N och hans blivande fru är bjudna på vårt bröllop och vi på deras, så det kändes som en god idé att ha träffat dem någon gång innan de två bröllopen. Jag visste inte att det var en överraskningsfest, men med tanke på hur chockad N blev då vi klev in på deras innergård blev det snart uppenbart. Det var härligt att se.

Följde gjorde grillat och en massa trevligt folk och det var varmt nog att sitta ute ett tag. Senare tryckte vi in oss i N och Es vardagsrum och det serverades tårta och god stämning. Sängen blev det inte förrän klockan tre på natten. Dagen därpå (lördag) var jag inte den piggaste av människor efter en natt på en lite för kort soffa, men det serverades frukost ute på innergården så vem piggnar inte till av det? Solen strålade och det var allmänt fantastiskt väder. Jag, L, N och E gick på promenad.

L och N visar sin kärlek till varandra.

L och N visar sin kärlek till varandra.

Vid ett-tiden sa jag och L farväl till N, körde E till jobb, och körde sedan hemåt igen.

Som för två år sedan, då jag och L varit på fin fest i Göteborg vid ungefär samma tid på året, stannade vi till i Ulricehamn på vägen hem. Det blev varsin glass och vi svalkade fötterna i sjön. Denna gång var det en massa folk och ungar överallt. Trots det en riktigt skön paus.

Vi hade sagt till Ls föräldrar att vi skulle komma till dem och grilla vid femtiden men anlände till Jönköping lite väl tidigt, så vi ställde bilen och gick en promenad längs Vätterns strand och genom stan. Det var matmarknad som man kunde plocka åt sig lite smakbitar från, alltid roligt och oftast gott. Köpte dessutom sommarens hittills bästa jordgubbar.

Hos Ls föräldrar blev det grillat. L styrde över grillandet medan Ls mamma stod för mumsiga tillbehör, och själv var jag trött och somnade på en filt i trädgården. Man ska göra det man är bra på. Ls faster och hennes sambo kom också och jag fick träffa dem för första gången, också bra inför bröllopet. L och jag har försökt checka av att vi ska ha träffat så många från den andres lista av gäster som möjligt. Blir nog roligare då.

Vid middagen.

Vid middagen.

På vägen hem tog vi “the scenic route” och körde via Gränna och de mindre landsvägarna som går där. Vädret var fantastiskt med klar himmel och det blåste inte, så Vättern låg alldeles spegelblank på vår vänstersida. Vi stannade vid en utkiks-/rastplats och bara njöt av den totala tystnaden och den undersköna vyn.

Vackert...

Vackert…

Vi stannade också till vid Alvastra klosterruiner bara för att vi råkade vara där och vi hade tid. Det är alltid spännande att vandra runt i gamla ruiner och försöka tänka sig hur det var att leva där, en gång för längesedan (Alvastra är från 1100-talet).

Idag har varit en mycket lugnare dag för min del – den har till större delen spenderats med en bok (Eld) på gräsmattan utanför huset. Vädret har varit alldeles ljuvligt även idag och jag har försökt få en lite lagom solbränna så att jag inte är lika blek som min brudklänning.

L har haft en mer exciting dag. Han fick ju ett presentkort i födelsedagspresent – på en “Road tour” där han skulle få köra diverse ascoola bilar. Idag var det så dags. Jag följde inte med, så vill ni ha någon detaljerad berättelse om upplevelsen – med kommentarer om exakt känsla om hur bilarna slickar vägarna och hur de rör sig när man växlar – får ni fråga honom. Vad jag vet är att jag fick ett alldeles lyckligt sms med kommentaren “FI FAAAN :D” halvvägs igenom tiden han skulle vara ute och köra, och när han kom hem var han fortfarande uppspelt av glädje. Favoriten blev en Mazerati och jag fick förklarat för mig att man kunde bli ägare av en begagnad sådan i gott skick för bara 1,1 miljoner. Vilket kap.

Men han är nöjd, så jag är väldigt glad. Tror bara inte att jag kommer kunna toppa den födelsedagspresenten utan att faktiskt köpa en Mazerati eller Porsche till honom…

Om bara två veckor…

Nu är vi på slutspurten inför bröllopet. Två veckor och två dagar kvar. Man hoppas innerligt att man inte glömt något vitalt som måste försöka fixas på denna korta tid.

Saker som är klara? Mycket.

Vigselns upplägg gjorde vi klart med vigselförrättaren igår, det känns som ett upplägg som är lätt, ganska kort och förhoppningsvis blir fint. Vi håller alla tummar vi har för att det blir fint väder så att vi kan vara nere vid vattnet, men skulle det inte bli så finns det en backupplan med vigsel inomhus. Alla kommer få stå upp genom vigseln oavsett om vi är inom- eller utomhus så därför håller vi det ganska kort.

Vi hoppas att vi nu har en slutlig gästlista och att det inte inkommer fler sena avbokningar. Förutom att bordsplaceringen då blir screwed up igen är det ju framför allt tråkigt. Vi har ett ganska litet bröllop med bara de vi absolut vill ha närvarande, så varje avhopp är ju ett avhopp av någon vi verkligen hoppades skulle vilja dela denna dag med oss. Men folk får sista-minuten-förhinder och det är inte så mycket att göra åt saken.

Catering, boende, tårta, DJ, med mera är allt klart. Alla involverade har jobbat med bröllop tidigare och förutom vår fotograf har alla som ska vara med och jobba på Bjärka-Säby varit där och organiserat bröllop tidigare (och fotografen har ju gjort en massa bröllop tidigare och ska mest följa efter oss, så lokalen spelar inte så stor roll för henne). Det är således bara jag och L som är newbies på det hela, och det känns väldigt skönt.

Nu återstår småsaker: printa och fixa ihop festprogram, bestämma slutlig dukning, och att köpa in färskvarorna som behövs, såsom alkoholfri dricka (för dels oss som håller oss alkoholfria och dels för att blanda med redan inköpt alkohol…), godis och vickning. Sedan börjar de fysiska förberedelserna med att prova klänningen en gång till, göra provuppsättning hos frisören, få naglarna fixade, och slutligen att dagen innan bröllopet dekorera hela lokalen med allt vad pyssel vi har.

Flera har på sistone frågat om jag börjat bli nervös än – eller för den delen om jag ångrat mig. Det senare var något mer skämtsamt, men det förra är en bra fråga. Jag har inte blivit nervös inför tanken på bröllop som sådant, eller på faktumet att jag ingår äktenskap och allt det där. Jag vet att det är rätt, vet att jag vill, har ingen tvekan om den saken. Det jag är nervös för är ju snarare att allt ska bli så bra som jag hoppas. Att saker och ting ska klaffa, att folk ska trivas. När man jobbat med något i nästan ett helt år har förväntningarna givetvis byggts upp och jag vill att de ska infrias. Det viktigaste – att vi blir gifta – kommer ju ske oavsett, men jag vill gärna att allting blir så fint som möjligt också.

Så det kan sammanfattas med: åh, vad jag hoppas att det blir bra, och åh, vad jag längtar!

Möhippa!

I helgen hade L bokat segelflygning för oss. Det var åtminstone vad han sa till mig. Det visade sig vara en sanning med modifikation, eftersom segelflygning visserligen var bokad, men bara för honom.

L väckte mig alldeles för tidigt – verkligen, han hade glömt sätta klockan rätt så vi vaknade en timme tidigare än vi behövde, närmare bestämt kvart över sex. Det tog oss ett tag att inse, då Ls andra väckarklocka/snooze stod på korrekt tid, halv åtta. Nåväl. Vi halvsov den tid som var kvar. Därefter klädde vi oss och körde till Scandic, där L tyckte att vi skulle äta hotellfrukost. Varför inte – saker som inte är vardag uppskattas alltid. Så där satt vi och L verkade inte vilja gå därifrån. Tro det – plötsligt kom det fem tjejer och tyckte att jag skulle följa med dem igen. Det var Ls två systrar, Ls brors sambo, samt mina bästa kompisar K och E. L var väldigt nöjd med att jag inte anat något och när han tagit en bild av oss tog han bilen till Finspång för sitt segelflygande.

Precis blivit överraskad...!

Precis blivit överraskad…!

Jag fick ett trollspö i handen och ett diadem med en vit blomma på huvudet (tillhörande Ds ena fyraåriga dotter; hon kallar det sin blomkruka). Vi traskade iväg och jag hade ingen aning om vad som väntade. När vi hamnade i byggnaden där jag vet att Ls bror har sin replokal för sitt band steg förhoppningen om att jag skulle få sjunga in någon låt – och det visade sig vara precis det! Tre låtar hade valts ut (K hade bett L hjälpa henne med saken, och han känner ju mig och mina favoritlåtar ganska väl). Jag fick hörlurar och stå vid mikrofon och allt kändes alldeles väldigt proffsigt, förutom jag som var ganska nervös. Rösten håller inte riktigt lika bra då – men roligt var det ändå. Övriga konstaterade att hade de fått detta som överraskning på sin möhippa hade de vägrat att sjunga. Jag och K diskuterade dock för längesedan vad vi skulle kunna tänkas vilja göra på våra möhippor, och jag nämnde sjungande…

Egentligen skulle det bara vara en eller två låtar man hann med, men eftersom jag gjorde två av låtarna på två försök eller något i den stilen blev det alla tre. Det var udda att höra sig själv, men kul! Och till bröllopet kommer alla gäster att få höra min underbara skönsång de också…

Lycklig :)

Lycklig :)

Efter att de tre låtarna var klara gick vi till K, som bor nära. Det hade förberetts mat för att picknicka ute, men eftersom det omväxlande regnade och haglade tyckte vi att vi lika gärna kunde stanna inne, så att det inte blev soppa av all mat. Det var precis lika trevligt som att sitta i gräset, det är jag helt övertygad om. Det blev kycklingspett, paj och sallad. Riktigt mumsigt. Därefter LCHF-vänlig och otroligt god chokladmousse som jag ska göra själv vid tillfälle. Massor av prat och skratt och alldeles väldigt mysigt. De hade också ett gäng frågor som jag fick svara på, om L och vårt förhållande.

När vi var färdigätna lastade vi in oss i Vs bil och körde till nästa stopp på möhippan – LaserDome! Det var åratal sedan sist, men det är ju så roligt. Man får utlopp för sina mordiska sidor, som V uttryckte det. Jag fick dock inte gå in bara sådär, utan fick valet mellan en kanindräkt och en kycklingdräkt. Kanin kändes mer lockande än en knallgul kyckling, så det blev vitt fluff. Det var ju ganska varmt redan till att börja med i lokalerna och det var minst sagt svettigt i kanindräkt och väst och dessutom springa hit och dit inne på banan. Vi körde två rundor, en då vi hade alla mot alla då jag vann (whoo!) och en med två lag då mitt lag inte vann (och jag kom trea i poängligan). Det var fasligt roligt och de flesta var överens om att vi ville göra det fler gånger. Några hade ju inte gjort det tidigare, så positivt att alla tyckte om det!

Kaninbruden. Passar bra med kobrudgummen (en av Ls svensexeutklädnader)...

Kaninbruden. Passar bra med kobrudgummen (en av Ls svensexeutklädnader)…

Eftersom vi efter LaserDome var drypande svettiga var det sedan lite paus i möhippan. Alla fick åka hem och duscha och byta om och göra sig fina. Jag kördes hem och L var hemma efter sitt segelflygsäventyr, som han tyckte var riktigt trevligt.

Kvart i åtta hämtades jag igen och vi körde till stan och restaurangen Olympia. Grekiskt på menyn, alltså. Jag delade en grilltallrik med K och det blev en massa mer prat, så klart. Sex tjejer, vad annars? Jag fick också höra Ls svar på samma frågor som jag fått på eftermiddagen – jag fick först svara vad jag trodde att han svarade. Vi var väldigt överens om det mesta.

Vi avslutade kvällen med drinkar på Storans uteservering. Gott och mer mysigt.

Det hela blev en för mig perfekt möhippa. Jag gillar inte hela skämma-ut-så-mycket-som-möjligt-grejen och jag dricker inte alkohol, så jag är otroligt tacksam att mina vänner respekterade det och valde saker som jag skulle tycka om. Dagen genomsyrades av mysighet med många trevliga diskussioner och roliga aktiviteter. Jag kunde inte önskat mig något bättre.

Sommarjobbsslut, bok och bröllopsfix

Sommarjobbet är slutfört. Det var 760 + 54 (dvs 815) prover som skulle analyseras och nu är de analyserade. 78 prov per platta, så sammanlagt elva plattor (plus en blev det faktiskt, för den gick åt skogen och jag fick börja om). Det har, som saker brukar göra eftersom övning ger färdighet, gått bättre och bättre. Den första plattan gjordes enligt instruktionerna men efterhand fick vi tips på förbättringar och från att datorkörningen av den första plattan tog två timmar, var jag igår nere på 38 minuter. Datorns analystid är ju beroende av hur välgjorda proverna är, att de är korrekt centrifugerade, vortexade, skakade och spädda. Det blev mer och mer rätt.

Har haft god hjälp av H, som gjorde liknande analyser förra året för sitt T6-arbete. Utan henne hade det inte alls funkat. Det är inte så svårt egentligen, men det behövs definitivt att någon visar och instruerar på förhand.

Nu har jag i alla fall pipetteringsvana. Minst sagt.

Läste en bok under inkubationstiderna för proverna. Carrie, av Stephen King. Inte läst Stephen King innan – är inte särskilt intresserad av skräckgenren. Såg dock en trailer för en ny filmversion av boken och blev nyfiken. Inte så mycket för att trailern är något fantastiskt, men de brukar massakrera böcker när de ska göra film av dem och jag blev intresserad av boken bakom trailern. Köpte boken och läste den. Jag vet inte riktigt vad med den som gör den bra, men det var den.

Som alltid blir jag illamående vid läsning om barn som mobbas. Någonstans känns boken som den hämnd mobbade barn drömmer om, att få kunna ge igen – i denna bok får mobboffret verkligen ge igen. Tragedin blir omfattande. King lyckas bygga upp boken så att man hela tiden väntar på det man vet redan från början ska komma (vårbalen) och det är väl det enda jag fann lite sämre med boken – det kändes något som ett antiklimax. Det var samma tempo genom hela boken, där jag hade velat ha ett snabbare tempo mot slutet.

Boken är från början av 70-talet, men det märks knappt, annat än på väldigt små detaljer som lätt kan ignoreras. King lyckas skriva så att berättelsen inte är tidsbunden eller knappt ens platsbunden, trots att det finns en åh så amerikansk bal som klimaxets skådeplats.

Det är inte heller så att jag egentligen skulle vilja kalla genren för skräck. Fantasy eller science fiction, ja – telekinesi kan ju inte klassas som något annat än övernaturligt – men skräck tycker jag knappast. Hungerspelen, framför allt tredje delen av triologin, hade värre beskrivningar av vidrigheter. Det som gör denna bok otäck är inte vårbalen och allt som händer därefter, utan hur elaka människor kan vara mot varandra. Den handlar om utanförskap, önskan om att passa in, och om varför vi människor utvecklas och blir som vi blir.

Boken är klart läsvärd.

I övrigt är det bröllopsplanering som gäller. Jag har gjort ett utkast för festprogrammet och det ska nog bli hur fint som helst när vi slutligt bestämt oss. Jag vill få dem gjorda någon gång i nästa vecka. Det vore väldigt skönt att bli klar med dem, för det är det riktigt stora projekt som är kvar på to-do-listan inför bröllopet.

Vi har bestämt oss för att åka till Stockholm helgen innan bröllopet. Vi tar bilen upp, så ska jag hämta hem min brudklänning (efter att först ha testat den så att den sitter perfekt). Mamma skulle annars tagit den på tåget när hon kommer till Linköping på fredagen, men det blir bättre så här. Enklare för alla.

Tusen småsaker att fixa, men allt det stora har fallit på plats. Vi vet hur dagen ska se ut, från morgon till kväll. Allt är bokat från frisör till vigselförrättare, från catering till DJ. Det har alla förutsättningar för att bli en väldigt bra fest och jag hoppas innerligt att det blir så. Det har ju trots allt lagts ner en hel del tid på saken.