Tag Archives: Sommar 2013

Midsommar i Barsebäck

Efter att ha arbetat under de två senaste midsomrarna blev det detta år dags att faktiskt vara ledig denna trevliga helg. På det sättet är det väldigt skönt med ett “nio-till-fem-jobb” som labbjobbet är. L och jag hinner träffas något mer denna sommar än förra, då vi i mångt och mycket arbetade om varandra när vi båda jobbade på akuten.

I torsdags tog jag ledigt från labbandet för att inte riskera att körandet av plattorna skulle dra ut på tiden så att vi inte kom i väg i tid. L slutade jobba som vanligt någonstans vid fyra och när han kom hem packade han snabbt och sedan satte vi oss i bilen. Vi stannade till i Gränna och köpte sötsaker att ha till alla vi skulle hälsa på. Populärast, utan tvekan, är salmiakchokladkolorna och vi konstaterade att nästa gång vi ska köpa godis i Gränna så hoppar vi polkagrisarna och tar bara dessa kolor (allt vi handlar gör vi på Polkapojkarna, eftersom L jobbat där).

Efter Gränna stannade vi i Jönköping och hälsade på Ls föräldrar. Det blev middag och trevligt sällskap, ett lagom stopp innan vi fortsatte de tre timmarna ner till Barsebäck. Där väntade mamma och pappa med kvällsfika.

På fredagen sov vi så länge vi behagade och gick sedan en promenad med föräldrarna. Eftersom det var riktigt varmt ute tog vi också oss ett dopp i golfklubbens pool.

Pappa och L.

Pappa och L.

Mamma är som vanligt jääääättebrun.

Mamma är som vanligt jääääättebrun.

Därefter tog jag och L bilen till Malmö där lillebror och K befann sig. Lillebror har ju lyckats med konststycket att slita av hälsenan, så han har gips och kryckor och därför blev det inga promenader i Malmö. Vi höll oss i lägenheten och på dess balkong tills dess att det var dags att åka utåt Limhamn och C&Cs midsommarfirande. Vi var runt tio pers där och det grillades mängder av kött. Trots hot från meteorologerna om regn och åska blev det inget av det (finns det någon annan yrkeskategori som får ha fel så ofta som meteorologer har?) och vi kunde njuta av middagen utomhus. Till jordgubbarna flyttade vi dock in, men då var klockan uppemot elva på kvällen.

Jag och C.

Jag och C.

Jag och K.

Jag och K.

Det hela blev en ganska lugn tillställning. Vid tvåtiden körde jag hem oss och jag och L snodde Hs säng från honom. Vi sov gott och på lördagen tog vi efter frukost bilen ut till Barsebäck igen. Mamma hade bakat chokladkaka inför fika med L&R, föräldrar till det ena av C:na vi var hos på fredagen. C&C och L&R är bjudna på bröllopet och således tyckte jag och L att det var en god idé om L träffat dem åtminstone någon gång på förhand. Vi har försökt beta av de flesta av gästerna så att det inte är så många som är nya ansikten. Det blev hursomhaver en trevlig fika.

Efter fikan gav jag mamma och pappa de presenter jag jobbat på sedan ett och ett halvt år tillbaka – fotoböcker som täcker 1956 (då mamma föddes) till 1999. Två rejäla fotoböcker, runt 100 sidor vardera, med några hundra bilder av alla de som tagits av familjen under min uppväxt. Jag tog med mig alla albumen förra året någon gång och roade mig med att scanna runt tusentalet av bilderna. De har sedan redigerats (färgkorrigering och sånt) och satts ihop till böcker. De var mycket uppskattade.

Pappa, jag och L tog en promenad i det vackra landskapet och sedan åt vi middag på altanen allihopa. Eftersom H är toastmaster och mamma och pappa är värdpar blev det ett alldeles utmärkt tillfälle att prata igenom upplägget för bröllopet så att det är ganska klart.

L och jag.

L och jag…

På promenad.

…på promenad!

L och lillebror äter middag.

L och lillebror äter middag.

Mer promenad, för det är det man gör i Barsebäck (dock gör vi det utan klubbor och boll).

Mer promenad, för det är det man gör i Barsebäck (dock gör vi det utan klubbor och boll).

På söndagen tog L och jag en promenad med mamma en stund innan det åter var dags att sätta sig i bilen och köra hemåt. Det var mycket trafik på vägarna, men det gick smidigt att köra ändå och vi var tillbaka i Linköping på kvällen. Vi gjorde en snabbvisit hos familjen S där Ls föräldrar också höll till, och sedan körde vi hem och kollapsade i soffan, lagom trötta.

Det var vår trevliga midsommarhelg :)

Upptagna veckor

Så var midsommar plötsligt här. Det blir åka iväg – ikväll kör vi söderut mot Barsebäck och Malmö. Midsommar kommer firas med mina gamla vänner, en del jag inte träffat på väldigt länge eftersom jag inte bor i trakten längre. Det ska bli riktigt roligt att träffa dem.

Veckan har gått i en rasande hastighet med mer labbarbete. Plötsligt har jag gjort sju av elva plattor och jag bör således vara klar någon gång i nästa vecka. Har verkligen fått snurr på det nu – när jag kör ihop med H klarar jag av två plattor på en dag. Det behövs hjälp på förmiddagen då proverna ska blandas och pipetteras, och sen får hon gå hem innan lunch. Det är kalas. Och allt eftersom vi finjusterar metoden blir resultaten allt bättre. Den ena plattan vi gjorde igår gick igenom helt felfritt.

I övrigt händer det inte så mycket. Det är mycket jobb för både mig och L och det lämnas oss ganska trötta om kvällarna. I måndags kväll hade L sin första tur på Jourcentralen, med allt vad stress det innebär – det är en patient var femtonde minut. På den tiden ska allt hinnas med, från anamnestagande till undersökning till hänvisning till journalskrivning. Det är kort om tid och L vad ganska slut när han kom hem. Själv jobbade jag i tisdags en tiotimmarsdag – började halv åtta och var klar halv sex med sista plattan.

Det ska bli skönt med ledighet.

Sydda sår och reponerade tår

Som omväxling mot labbjobb har det blivit två pass på akuten under fredag och lördag. På fredagen i min sedvanliga uska-roll, och igår kväll som läkarkandidat. Jag trivs bra i båda rollerna, men det är givetvis en större utmaning att vara kandis. Man får göra en massa nya saker, framför allt som doktor Ds kandis. Han säger bara “Gör det!” och så gör man det.

Passet igår gav mig möjlighet att göra saker som att reponera en klämd nagel till sin rätta position under nagelbädden och sy fast den på plats, dra tillbaka en bruten tå på plats, suturera ett finger och göra mina första journaler.

Jag har sytt en patient tidigare, men det var på operation och patienten var nedsövd. Nagelsuturen var den första på en vaken patient. Lite senare kom patienten med det skadade fingret in och då fick jag sy mitt första egna sår. Fem stygn på ett lite större sår och två på ett lite mindre. Det blev så fint så. Doktor D stod över axeln och kollade så att det blev bra. Kände mig sjukt stolt.

Sydd tumme. By Dr Cosmic. :)

Sytt finger. By Dr Cosmic. :)

Patienten med den brutna lilltån var en patient som var typisk för hur man kan bota ortopediska patienter – jag drog tån rätt och det tog en sekund och sedan var patienten bra igen. Vi tejpade lilltån till fjärde tån och patienten fick gå hem. Det hela tog under fem minuter. Jag fick diktera journalen och sen var allt klart. Detta i jämförelse med de oklara buksmärtorna folk kan komma in med, som tar år och dag att reda ut och som i många fall aldrig får någon lösning utan ett svar som “kom tillbaka om det blir värre”. Ortopedi är väldigt konkret. Det är det L alltid har sagt att han tycker om med sin kommande specialitet.

Fick bedöma två patienter själv och sedan konsultera doktor D, som tyckte motsatt mig i båda fallen – det ena tyckte jag inte behövde röntgas men det tyckte han, och det andra tvärtom (men det senare gjorde vi en genomlysning på). Det förra visade sig ha bara en stukning, det senare greenstickfrakturer på båda benen i underarmen. Så, yay me och vad jag tyckte. Fast jag hade nog gjort en röntgen om jag var den som var ansvarig doktor på den första patienten också… would suck to miss something.

Avslutade kvällen med att punktera ett knä. För det är sånt man får göra halv ett på en lördagsnatt på akuten. Om ens några av passen som kandis under klinterminerna är hälften så lärorika som ett sånt här pass så kommer jag verkligen att lära mig hur mycket som helst.

Första dagen på nytt jobb

Första riktiga dagen på årets sommarjobb idag. Ska analysera 740-ish prover med Eliza-analys. Jag och E sorterade alla proverna för någon vecka sedan, bara det tog ju några dagar. Nu är de fint uppradade i sina boxar och väntar på att pipetteras upp och blötas i diverse substanser för att vi i slutändan ska kunna mäta mängderna av vissa ämnen i serum – leptin, adiponektin, FGF, MMP-nånting, tror jag det var, och tre andra.

Idag gjorde vi första plattan. Jag får hjälp av H, T8:a som gjort denna typ av analyser förra året, nu i början. Det är väldigt bra, eftersom min labberfarenhet är ytterst begränsad än så länge. Vi började klockan nio på morgonen efter att jag varit på KlinFys och hämtat “kiten”, i vilka alla substanser och plattor och annat finns. Dagens övningar tog givetvis ganska lång tid, eftersom vi båda behövde läsa allt både två och tre gånger innan vi gjorde något, och dessutom jobbade vi inte samtidigt utan den ene (H) höll koll på den andre (mig). Först vid tolvtiden var det dags för första pausen, då plattan skulle stå på skakmaskinen och skakas i två timmar. Vi gick och åt lunch och förberedde sedan nya plattor för kommande dagar.

Efter tvåtimmarsinkubationen var det dags för ytterligare tillsatta ämnen och sedan en timme till på skaken, och då gick vi faktiskt ut och njöt av solen istället för att sitta instängda på Farmakologen. Sedan ytterligare ämnen tillsatta, en halvtimme inkubationstid, och så var det färdigt. Klockan var vid det laget närmare halv fem, och jag gick upp till datorn och maskinen som skulle göra analyserna. Det såg till en början ut att gå snabbt – “Det här tar nog inte mer än 45 minuter”, sa hon som handlett mig i programmet – och sedan satt jag där i två timmar. Suck. Tog en evig tid.

Jag har inte en aning om vad proverna faktiskt visade. När körningen till slut var klar sparade jag det hela, körde tvätt-grejen i maskinen, och sedan gick jag hem så snart det bara gick.

L väntade på mig när jag kom ut i solen. Vi gick ut på en promenad (tanken var från början en joggingtur men vi orkade bara inte) och sedan var klockan halv nio, ungefär, så vi fick fixa lite middag och nu är klockan snart dags att sova.

Så får man en dag att bara försvinna.

Löpturer, grillning och strandhäng

Hela veckan har det kommit statusuppdateringar från olika håll om folk som tagit examen. Några av de som tar examen nu är de som började plugga på Hälsouniversitetets andra utbildningar samtidigt som jag började plugga läk där – deras utbildningar är ju hälften så långa, så de är klara nu. Själv har man två och ett halvt år kvar. Vilket ärligt talat inte är särskilt mycket. Det går ju så fort.

Det har varit trevliga dagar på sistone.

L bestämde ju sig för en vecka sedan för att han ska utmana sig själv – med Stockholm Marathon 2014. Han gillar inte att springa, men ska man utmana sig så ska man, tydligen. Själv blev jag dock inspirerad och det, i kombination med att vädret varit så fantastiskt att man verkligen inte kunnat låsa in sig själv på Korpen med gott samvete, har lett till att jag varit ute på egna joggingturer två gånger om denna vecka. Jag är inte snabb – gårdagens runda blev 3,3 km på 21 minuter – men det har varit ganska mysigt. Solen har strålat och Eklandskapet visat upp sig från sin allra bästa sida. Då är det härligt att vara ute.

I torsdags var det nationaldag. Det var inget vi firade något särskilt, men L var ju ledig från jobb så han var ute och cyklade. När han var klar med cyklandet var klockan sen eftermiddag men det var fortfarande ljuvligt varmt väder och jag hade varit på Coop och handlat picknickmat. Så vi tog en filt och maten och gick ut och satte oss i en av Eklandskapets hagar. Rostbiff, salami, körsbärstomater, egengjord aioli, en god gegga med turkisk yogurt och fetaost, en grillad kyckling… och lite blåbär till efterrätt. Mums. Helt underbart.

Fredagen spenderades däremot inomhus. Det var dags för termin tvås praktiska tenta och jag var en av tentatorerna. På vår station tenterades de i spirometri/lungfunktion, med lite varierande framgång men många var väldigt duktiga. Vi fick också höra, åtskilliga gånger, om att T2:s tenta hade bestått, till 40 av ca 100 poäng, av statistikfrågor. Vilket jag tycker är ett ganska märkligt sätt att tentera T2. Visst är statistik bra att kunna, och hur man lägger upp studier, och terminsledningen påpekar alltid att det är “stickprovstentor” – men ändå. 40% statistik? Är det verkligen det viktigaste vi ska kunna efter termin två?

Efter att alla hade tentats gick jag ut och fikade med K och strövade omkring lite. När K gått hem mötte jag upp med L och vi tog bilder för våra internationella körkort, som behövs för bröllopsresan. På kvällen bjöd Ls kompis S in till grillning. Det blev grymt goda hamburgare (med min aioli och Ls BBQ-sås) och en riktigt trevlig kväll. Vi kom inte hem förrän någonstans runt midnatt.

Igår informerades vi på morgonen om att lille Z skulle spela fotboll i Johannelund, och att hans mor och tvillingarna också således skulle hålla till där. Vi tog cyklarna och åkte dit. Zs lag vann den match vi såg, och därefter var det “strandhäng” vid Stångån. Riktigt skönt även det. På eftermiddagen åkte L iväg och badade på annat håll med S, medan jag tog mig ut på joggingtur.

Imorgon börjar sommarjobbet med två timmars instruktion i datorprogram och sådant och på tisdag drar vi sedan igång ordentligt med att göra den första plattan. Växlar mellan oro för hur det hela ska gå, och att se fram emot det.

Och om sex veckor är jag gift.