Muffinstoppar i flygplansstolar

Fortsätter på temat fetma, eftersom det blir mer och mer aktuellt för varje dag som går. I en ny OECD-rapport framgår att svenskarna blir allt fetare – men är inte fetast. USA “vinner”, inte på något sätt oväntat, denna föga ärofyllda titel som fetast i världen. 34% av alla amerikanare är överviktiga.

Andelen feta svenskar har nästan fördubblats på tjugo år. Igår hade vi föreläsning med Fredrik Nyström om blodtryck och han sa att vi ligger ungefär tio år efter amerikanarna i överviktsutvecklingen, och de flesta förstår nog att det inte är en bra grej. Med viktuppgång kommer sjukdomar, problem att arbeta, och för tidig död.

Jag vänder mig dock emot slutsatsen som fetmaforskaren i artikeln säger: att vi bör lägga på en “fettskatt” på uppemot 30-40%. Jag tror inte det skulle fungera – det har inte fungerat i t ex Danmark, där det infördes för något år sedan. Folk betalar det dyrare priset, oavsett. Istället bör man fortsätta med friskvårdssubventioner för arbetsgivare – vilket fungerar, eftersom folk som rör sig blir mindre sjuka – som 2009 utnyttjades av 57% av svenskarna i åldern 20-64 år. Man behöver få det att nå ut till ännu fler. Kanske lite utbildning om kost på grundskolan också? Jag kan inte minnas att jag lärde mig mycket om nutrition där. Hemkunskap en gång i veckan där vi lärde oss tvätta ylletröjor och laga pannkakor var inte helt givande på den fronten. Dessutom bör man fortsätta arbeta med att göra maten i skolan så nyttig – och kanske lite mer estetiskt tilltalande? – som möjligt.

K och jag var ute och gick för någon vecka sedan och konstaterade med varsin menande blick att utanför varje grund- och gymnasieskola ligger minst en kiosk inom två minuters gångavstånd. Det är inte nyttigt, men det är inte mycket man kan göra åt det. Själv brukade jag hellre gå hungrig i skolan när jag inte kunde förmå mig själv att äta sörjan till mat.

OECD-rapporten säger att läsk är en av de stora bidragande faktorerna till fetmaepidemin. Det kan jag mycket väl tänka mig. Den 17:e november i skrevs det om en ny rapport om tonåringars läskdrickande. 167 liter läsk om året, minst, för 18-19-åriga “storkonsumenter”; den som drack mest drack 25 liter i veckan. Bland 13-14-åringarna drack storkonsumenterna ett genomsnitt på 72 liter läsk per år. Den sammanlagda effekten av kalorierna i läsken plus den enorma mängden socker (30 sockerbitar/liter läsk) är inte bra någonstans – det blir frätskador på tänderna, ett högt kaloriintag och en enorm sockermängd.

Slutligen en länk till ett av de många, något mer bisarra problem som uppstår på grund av allt fetare människor: flygplansstolarna räcker inte till. En passagerare fick en 182-kiloskoloss bredvid sig på en flygning till USA. Den tunge mannen svällde givetvis över stolskanterna som en muffinstopp och då fick passageraren bredvid stå större delen av resan, eftersom han inte fick plats i sätet. Detta uttalande fick mig att stirra på skärmen:

Liz Landau, talesperson för US Airways, säger till msnbc att det var mannens eget val att stå upp.

– Medpassageraren hade samma rätt att sitta som han hade. Om man vill vara säker på att få en ledig plats bredvid sig får man köpa två biljetter, eller en biljett i första klass, säger hon.

Så… det är mitt ansvar – och min kostnad – att köpa två säten för att vara säker på att det inte kommer någon extremtjockis som borde vara med i Biggest Loser och tar upp halva mitt säte? Hur är det rättvist eller ens logiskt? Nej, om man är så fet att man tar upp mer än en flygstol då bör det ligga på den personen att vara tvungen att köpa två säten. Och nej, jag bryr mig inte det minsta om det är “diskriminerande”. Varje människa har ansvar för sig själv.

En vän har skrivit ett intelligent inlägg om hur man går ner i vikt på Familjeliv.se. Kortfattat: mer kalorier ut än in = viktminskning. Det går att gå ner i vikt och hålla vikten – jag har själv gjort det…

Kommentera!

Post Navigation