Tag Archives: Vardag

Första inlägget från nya leksaken

Måste ju bara göra ett inlägg från min nya leksak. Laptop, 13″3 skärm. Peeerfekt storlek, varken för stor eller för liten. Väger dessutom runt 1,5 kg så det är väldigt lagom. Har lyckats få igång trådlöst internet, så det är ännu bättre. Tog en liten stund – först skulle jag inse att den trådlösa funktionen inte var igång på routern och sedan skulle allt funka. Därefter har jag försökt göra mitt nätverk så säkert som möjligt med olika lösenord och annat. Tur att det finns artiklar på internet som beskriver vad man bör göra.

Idag är det kommunikationsövning under eftermiddagen. Det innebär att vi sitter i basgrupp och ska filmas under tiden som vi löser ett problem. Mer än så har vi inte fått reda på, men vi skall väl reflektera över hur gruppen fungerar med gruppdynamik och roller och sådant.

I övrigt har vi för närvarande en del idiotiska uppgifter. En etikuppgift som jag inte är helt på det klara över vad det egentligen är vi ska göra (det är ingen annan i gruppen heller), och “förbättringsarbetet” som skall vara klart om två veckor. Mitt förbättringsarbete är att äta mindre godis och sött. Varför inte, liksom…

Däremot kommer det två roliga dagar nästa vecka – våra programspecifika dagar. Den ena dagen ska spenderas på en vårdcentral där vi får följa med en patient från början till slut (dvs antingen då denne går hem, eller då denne får remiss/blir inlagd). Den andra dagen ska vi spendera på akuten på sjukhuset och även där följa en patient. Det ska bli väldigt roligt – så skönt att slippa HEL i två dagar! I övrigt är det bara tre och en halv vecka kvar på HEL-kursen, så jag börjar se slutet… Whoo!

En underbar helg!

Världens bästa helg. Seriöst. Jag älskar mina föräldrar så att jag inte vet vart jag ska ta vägen :)

Vi har haft riktigt, riktigt trevligt. Mysigt, effektivt, kramigt, pratigt, underbart.

Effektiviteten består i färdigställandet av lägenheten. Mamma lånade en borr av en av sina kompisar som är snickare – en riktig slagborr, inte bara en borr med slagfunktion vilket är vad jag stått och försökt slå hål i väggarna med. Med denna riktiga borr tog det plötsligt åtta sekunder (jag räknade) att göra ett hål i väggen, istället för tio minuter att stå och hänga på borren och bara få ett fyra millimeter djupt hål. Med denna briljanta borr har vi nu satt upp allt möjligt – gardinstång i sovrummet som håller mörkläggningsgardiner, en helfigursspegel i hallen, hyllor i arbetsrummet, ett antal tavlor…

Började med ett besök på IKEA igår. Köpte lite av varje – ett soffbord (Lack), en sittpall (Kivik), en vas och fejkblommor. Fejkblommor är underbart bra, för de kan inte ens jag ta död på. Allt annat i växtväg, oavsett hur mycket folk påstår att det inte går att ha ihjäl, kan jag ta död på på imponerande kort tid. Hoppas jag har bättre lycka med levande människor, aka patienter, i framtiden ;)

Köpte också gardinstång på IKEA, och mörkläggningsgardinerna på Hemtex. Hemtex har för övrigt en av de fulaste och mest opraktiska loggor jag sett på länge numera.

Åt liten lunch – varma mackor – och fortsatte sedan runt om Tornby. Jämförde priser på laptops och dammsugare och diverse annat på Siba, OnOff och Expert, för att jämföra bör man, annars dör man annars får man inte alla rabatter man kan få.

Till slut var vi så slut i huvudet av all elektronik vi tittat på, alla människor runtomkring och alla ärenden vi uträttat att vi körde tillbaka hem. Väl hemma satte jag ihop mitt nya soffbord, mamma min nya sittpall och pappa skruvade upp spegeln i hallen. Sedan fixade Snickarna från Skåne upp gardinstången i sovrummet och mamma var magiskt snabb att sätta upp hissgardiner i såväl arbetsrum som vid köksbordet. Just nu är det inte heeelt uppenbart varför jag behöver hissgardiner – det är grågrågrått ute och har varit det i tre dagar – men när det är sol och ljust blir arbetsrummet annars så ljust att jag inte ser vad som pågår på datorskärmen, så det är tacksamt med gardiner.

Vid sjutiden eller möjligen något senare ansåg vi oss ha varit så duktiga att vi förtjänade middag. Skulle gått in till stan men det var råkallt, småregnade och blåste så vi tog bussen istället. Hittade en trevlig restaurang – Storan – och åt grymt god fisk där. Jag fick kräftstjärtar till förrätt, alltid yumyum!

Föräldrarna sov sedan i det otroligt praktiska övernattningsrummet här i huset. Väääldigt bra att ha.

Söndagen påbörjades med frukost och fortsatte med välbehövlig hårfärgning. Sedan var klockan elva och vi ansåg det okej att börja borra, och med den Magiska Borrens hjälp sa det vips – eller snarare ‘vrrrrrrrrrrrrr’ – och sedan var tre hyllor, en telefon och en anslagstavla uppsatta på väggarna i arbetsrummet. Det ser nu väldigt kontorsaktigt ut.

För att mamma och pappa skulle känna att de gjort något annat än lekt snickare, chaufförer och shopping-enablers under helgen gick vi en runda. Ner om sjukhuset, bort till Glasentrén, vidare till trädgårdsföreningen och sedan hem igen längs Tinnerbäcken. Mycket trevligt. Fortfarande väldigt mycket höst med grå himmel och ganska kallt ute, men inget regn. Jag märkte under promenaden hur mycket jag trivs med staden och hur positivt jag ser den; älskar att här är så mycket grönt och mysigt. Det enda som är lite negativt är alla jeffla backar… Neråt = kalas, uppåt = inte lika kalas. Men motion FTW.

Åkte ut till Tornby igen och började återigen på IKEA. Lämnade tillbaka några saker som vi inte behövde och gick sedan en runda till. Hittade en matta till arbetsrummet och diverse smått för att mjuka upp här – fler fejkblommor. Och lite annat.

Sedan var vi på OnOff och köpte lite teknik, och i en butik bredvid – Chilli – hittade jag en ny servis som jag tyckte var riktigt snygg. 400 kr var dessutom lagom pris för 8 stora, 8 små och 8 djupa tallrikar, samt 8 muggar. Mamma och pappa hittade en väggklocka med diameter 1 meter som var helcool, men som inte fanns i färgen de ville ha så därför skall jag försöka komma ihåg att köpa en nästa gång jag är på Tornby. Riktigt cool.

Åkte hem igen och mamma tog en kopp kaffe för att orka köra hem. La ut mattan i arbetsrummet för att se hur det blev – väldigt mycket mjukare, helt löjligt vilken effekt en matta kan ha – och sedan var det kramar och hejdå. Lite sorgligt att se dem gå, framför allt eftersom vi troligen inte ses igen förrän i december, då jag kommer hem för att åka på semester med dem. Men det har varit en riktigt, riktigt bra helg. Och här är såå fint.

Skall ta bilder och lägga upp vid tillfälle, lovar :)

Aktiviteter

Tänkte skriva “ny vecka”, men det var det ju igår, inte idag. Tiden försvinner iväg väldigt fort.

Ikväll var det IFMSA informationsmöte. IFMSA är en studentledd organisation som har diverse olika aktiviteter – Kärleksakuten (sexualundervisning för skolungdomar; högstadium och gymnasium), Nallesjukhuset (plåstrar om barns nallar för att få barn att bli mindre rädda för doktorn), B.ALL (Blodigt allvar, arbetar för att värva fler blodgivare), Papperslösas rätt till vård (precis vad det låter som, arbetar både nationellt och i mindre projekt), och några till som jag inte minns just nu.

Jag skrev upp mig på ett par – Kärleksakuten, Nallesjukhuset och B.ALL – som intresserar mig. Inte för att jag vet om jag orkar/hinner vara med i det, men för att jag kanske vill.

Det är mycket jag testar just nu som är sådant jag kanske vill.

Det är ganska tacksamt att veta att man är “fast” på ett ställe under flera år framöver. Det gör att jag inte känner någon större stress över att börja med en massa saker. T1 vill jag helst spendera på att komma in i studierna, hitta i stan, hitta lite vänner här och var… Att springa från aktivitet till aktivitet varje kväll känns inte högst prioriterat. Jag kan lägga på saker efter hand och det jag inte känner att jag vill lägga in i mitt schema den här terminen kan jag ta nästa. Eller T3. Eller T4. Där är liksom rätt många terminer.

Men det är kul att testa och få information om saker. Om ridning, om IFMSA, om kör, om annat. Om sittningar som är inplanerade – en finsittning som kommer i september, den tänker jag gå på framför allt eftersom jag och min nollegrupp blev utvalda att gyckla på den. Vi skrev första låttexten idag. Skall skriva två till. Totalt blir det fyra låtar, eftersom vi också ombetts köra vår version av “Barbie girl” som vi gjorde på tackkvällen för faddrarna och BVC:n. Den blev väldigt populär.

Det är också en bal inplanerad, någon gång i november. Jag vill gärna veta när eftersom jag blivit inbjuden att instruera på bältesläger och vill veta om jag kan säga ja eller inte till den. Bal har jag inte varit på sedan high school i USA, så den är prioriterad.

Massa, massa, massa aktiviteter. Det är skönt att träna själv då, som jag konstaterat tidigare. 40 min crosstrainer när man kan förlora sig i någon TV-serie eller film, och inte behöver tänka det minsta på att vara glad och trevlig eller något annat. Fast jag tänker faktiskt inte så mycket på det annars heller – jag trivs med de flesta jag umgås med nu.

En förhäxad basgrupp

Basgruppen jag går i förefaller vara under en förbannelse. Eller något. Den bestod från början av åtta personer från olika program.

Idag var vi fyra.

Förra veckan, på torsdagen respektive fredagen, hoppade två personer av. Den andre fick vi veta precis innan storgruppsseminariet där vi skulle hålla en presentation, men som jag skrev i fredags blev det okej med lite improvisation.

Nu är en person på semester i en dryg vecka, så hon missar tre tillfällen, och idag var ytterligare en sjuk. Så, fyra. Vår basgruppshandledare såg inte helt nöjd ut över detta faktum, även om vi gör det bästa av situationen. Det går av förklarliga skäl snabbare att arbeta igenom scenarion när man är färre – det är helt enkelt färre personer som skall ha åsikter om allting. Idag när det handlade om etik i allmänhet och dödshjälp i synnerhet var det extra skönt att inte vara åtta personer som skulle debattera det.

Efter basgruppsarbetet satt vi fyra i basgruppen kvar, sans handledare, för att diskutera vårt ämne inför fredagens storgruppsseminarium. Det skall handla om hälsa. Ämne får vi välja själva. Efter en ganska lång diskussion där diverse småtråkiga ämnen föreslogs och kastades bort landade vi till slut på alkohol och dess hälsoeffekter, vilket vi hoppas kan göras som en intressant presentation. I fredags fick vi lite kritik för att vi var för tråkiga (vi hade ingen sketch eller liknande i vår pres, vilket alla andra hade).

Tagit det lugnt under eftermiddagen. Börjat titta på en Blueray-spelare eftersom min DVD-spelare tydligen inte överlevde resan upp; den totalvägrar att spela skivor alls och står bara och burrar. Den andra DVD-spelaren jag har är jag dels oförtjust i eftersom den inte spelar DVD:er från alla regioner och dels eftersom för att få ljud i den måste jag koppla in en massa sladdar till förbannelse och det vill jag inte ha. Tittade på ett antal 2.1-hemmabiosystem – två högtalare istället för fem verkar såå mycket mer lagom. Och en Blueray istället för DVD-spelare är mest eftersom det inte skiljer särskilt mycket i pris och förr eller senare lär även jag övergå till Blueray. Men vi får se. Jag tittar inte på film så mycket att det är hysteriskt viktigt, men det hade varit trevligt att kunna titta på mina DVD:er…

Har kommit igång med lite löpbandsträning nu. Sprang faktiskt ordentligt ungefär 1/3 av tiden jag stod på bandet idag. Resten av tiden gick jag i bra tempo med ganska okej lutning på bandet. Yay me. Samtidigt är det en udda känsla när jag kommer ut från gymmet. Eftersom det ligger smack i mitten av sjukhuset så går jag ju automatiskt genom sjukhuset på ett eller annat sätt för att komma därifrån. Det känns så skumt att komma som nytränad och kärnfrisk, när man ser människor överallt som inte alls är friska. Men det gör mig mest bara mer tacksam över min kropp och min hälsa.

Rabattkuponger FTW

Mamma borde vara stolt över mig. Rabatter FTW.

Stadium skickade ut ett erbjudande om 30% rabatt på allt man köper på Stadium.com, vilket ju är trevligt. Men jag tycker inte om att köpa saker utan att testa. Igår eftermiddag, när skolan var slut för dagen och jag ändå skulle till stan, gick jag in om Stadium och provade lite kläder (majoriteten av de 3/4-byxor jag använder vid träning börjar bli mer grå än svarta av total urtvättning; det blir så när man tränar mer eller mindre varje dag). Hittade saker jag ville ha… och gick hem och beställde det idag. Dessutom hade nätet fler erbjudanden som gjorde att man fick ännu mer rabatt. För två tröjor som vardera kostat 179 kr i originalpris betalade jag istället 69,50 kr/st…

Mycket trevligt.

Idag har jag varit en effektiv liten arbetsmyra. Sov inte särskilt länge och kunde således gå upp och börja jobba ganska tidigt. Gjorde en del jobb innan frukost. Har fått ett intressant uppdrag där jag ska göra om en bild till en “tusch-känsla”. Bara enkla penseldrag. Började på den i Illustrator och får nu se om kunden är åt det nöjda hållet, eller om jag är helt fel ute. Roligt uppdrag iaf.

Sedan har jag även suttit på biblioteket i 1,5 timme och läst om etik. Fortsatt intresse av dödshjälpsfrågan och eftersom vår basgrupp för närvarande hanterar ett scenario om just dödshjälp är det faktiskt studieaktuellt den här gången. Har anteckningar nog för ett eller två inlägg till här också och det skall bli intressant att höra min basgrupp argumentera om dödshjälp på måndag.

Därefter träning. Gymmet är otroligt lugn och skönt på alla tider som inte är direkt passanknutna eller direkt när många slutar jobba vid 17-tiden. Udda tider som fredag kväll, lördag eftermiddag eller… tja, alla andra tider som inte är de ovanstående, är där nästan inget folk.

Får gå och handla (även där rabattkupong :)) om en liten stund och sedan blir det ytterligare en lugn kväll. Mys.

Knackande på dörrar

Tre veckor i skolan. Fyra veckor som Linköpingsbo. Snart nog kommer jag tappa räkningen – redan idag fick jag fundera på hur länge vi gått i skolan och enda anledningen till att jag fortfarande har koll på hur länge jag bott här är för att jag flyttade upp en vecka innan skolan började.

Tiden flyger förbi. Två veckor med HEL är redan till ända (tack och lov) och vi hade vårt första storgruppsseminarium idag. Drygt tre timmar av presentationer om olika saker som har med lärande att göra – whoopee. Vår grupp var dessutom lite lätt osammanhängande, eftersom vi på två dagar – igår och idag – blivit av med två gruppmedlemmar som bestämt sig för att hoppa av sina respektive utbildningar. Men det gick bra ändå.

Har någon udda förväntning av att det ska knacka på dörren här. Fyra veckor och det har inte knackat på alls. Det är en udda förväntning eftersom det inte är någon som kommer knacka på. Dels är det knappt någon som har koll på vart jag bor (adressen kanske de har, men att hitta hit är en helt annan sak) och än färre som har portkoden, så även om de befunnit sig i Linköping hade de fått ringa för att komma in. Dels för att det är ingen som är i Linköping och av de nya vännerna (läs: kursare) som bor här så är det ingen som kommer komma och knacka på här bara sådär. Och inte heller de vet vad min portkod är.

Men ändå. Hemma i Malmö knackade det på dörren relativt ofta; lillebror som behövde bilnyckeln, kompisar som kom förbi för att gå till stan och fika, föräldrar som skulle hämta eller lämna något.

Här är väldigt tyst.

Ingen som knackar på dörren. Ingen som ringer på telefonen. Förutom Skype med jämna mellanrum; praktiskt att kunna se sina föräldrar trots att de är flera timmar bort.

Tur att jag har katterna. Det konstaterar jag igen och igen. Ja, de hårar ner och får ibland kattspatt mitt i natten så att de väcker mig, men de håller mig sällskap och gosar och myser.

Nu ska jag snart gå och träna. Himlen är både blå och grå och det har växlat mellan strålande sol och ösregn. Vädergudarna kan verkligen inte bestämma sig…

Orbitaler och annat man inte behöver kunna

Klippt mig idag. Tio, femton centimeter. Och betydligt mer än så på sina ställen – jag har snedlugg. Lång sådan, men kort nog att det inte räcker att sätta bakom örat som jag föredrar att kunna göra. Frisören hade klippt resten, tog tag i den främre biten av hår och sa, “Jag tänker klippa snedlugg. Det blir sexigt!” varpå jag mest ryckte på axlarna och tänkte, jaja, det växer ut igen om det inte alls blir bra.

Jag är väldigt nöjd. Bra pris, liten tidsåtgång (en dryg halvtimme) och mycket bra resultat.

Kommer mamma och pappa upp nästa helg, så får mor min äran att färga mitt hår också. Det behövs.

Igår hade vi första föreläsningen på Cellstrimman, vår intro-kurs i cellbiologi. Föreläsaren, en ung tjej som nog inte spenderat överdrivet mycket tid som föreläsare med tanken på hennes tveksamma pedagogik och det generella tempot med vilket hon gick igenom allt, sade precis då hon började, “Det här kommer vara en repetition av det ni läst på gymnasiet.”

Därefter gick hon rakt på och pratade om orbitaler, som vi aldrig pratat om på gymnasiet. När rasten kom stod alla lätt småskrattandes och konstaterade att ingen någonsin läst om orbitaler. Undantaget var en tjej som inte gått på svenskt gymnasium.

Resterande föreläsning var en väldigt, väldigt snabb genomgång av Kemi B från gymnasiet. Bindningar, periodiska systemet, elektronegativitet… Minns det. Tycker om det. Faktiskt.

Skulle träna på Korpen direkt efter föreläsningen (föreläsningen var 16-18, så det var sedvanlig kvällsträning) varpå jag stötte på en av killarna som var Superfadder åt oss. Pratade lite kort och han kunde konstatera att orbitaler definitivt inte är något vi behöver kunna, eller alls stöter på igen. Det är mer en grej för de som är extra intresserade av att förstå placeringen av elektroner runt atomkärnan. Riktigt intresserad är jag inte.

Imorgon är det storseminarium. Vår grupp kommer presentera PBL och vad det innebär. Kan inte påstå att jag ser fram emot att lyssna på presentationer i 3,5 timme om ämnen jag bara knappt intresserar mig av, men måste man så måste man. Förr eller senare (mer exakt i oktober) kommer jag ju till de delar jag faktiskt är intresserad av.

Pratade med en kursare och konstaterade att ingen av oss förstår varför de lägger HEL som det absolut första momentet. Jaja, jättebra med samarbete med de andra linjerna, men… Vi har kommit in på en linje och är riktigt intresserade och motiverade att plugga. Alla kastar sig som gamar över cellbiologin, bara för att den har med det vi verkligen vill läsa att göra. Då sätter de oss att flumma runt med lärande, etik och hälsa? Why? Min motivation försvinner bort och irritationen växer. Hade det inte varit mycket vettigare att ha det efter en halv termin på T2, då anatomin står oss upp i halsen och vi behöver en paus?

Meh. Utvärderingen kommer väl inte vara överväldigande positiv om man säger så.

Hann dessutom med att rösta idag. Väldigt praktiskt – röstade på sjukhuset. Så det kunde fixas utan problem innan jag började med basgruppsmötet imorse. Har därmed gjort vad man bör i en demokrati :)

Fortsatt flum

Jag är rätt säker på att någonstans i antagningsprocessen till läkarprogrammet finns det en selektion på utseende. Det är inte möjligt att ett program får så väldigt många väldigt söta tjejer på en och samma utbildning annars. Unga, söta, intelligenta, peppiga. K, you’d have a field day sorting through them.

Igår började Cellstrimman. Det är vår repetitionskurs i cellbiologi. Den är frivillig, men rekommenderas ändå, framför allt för dem som inte kommer direkt från gymnasiet. Jag kommer tekniskt sett direkt från gymnasiet (basåret är ju motsvarande gymnasiet), men jag tycker att den repetition kan vara bra ändå. Man skall vänja sig vid engelsk litteratur, vilket jag inte är främmande efter all psykologi (juridiken var dock nästan uteslutande svensk), och man ska komma ihåg vad kolhydrater är uppbyggt av. Och sånt.

Efter det fullständiga flummet på HEL var det ganska skönt att göra något som kändes lite naturvetenskapligt. Dock var det mest en fråga om att luta sig tillbaka och lyssna på övriga i basgruppen, för ja jefflar vi har A-människor på läk. Inte det minsta oväntat, men ändå. Wow.

Idag blir det grupparbete. Vi skall fortsätta med flummet på HEL och på fredag blir det storgruppspresentation varvid vi skall hålla ett föredrag på någonstans runt 20 min. Föredraget får gärna vara ett skådespel eller något liknande… Cellstrimman skall examineras på samma sätt om ett antal veckor. Ja, det är lite dagisfasoner över det hela. Men det kanske är roligare än att lyssna på vanliga presentationer?

14 nya FB-vänner på en dag

Så var nollningen verkligen helt slut och över på alla sätt. Den var väl det igår, egentligen, i och med BVC:n, men idag var det “mysstund och avslutning” med film i Berzeliussalen. Det blev också en titt på de bilder som tagits under nollningen; en del roliga minnen att påminnas om.

Måste säga att det varit en riktigt bra nollning. All heder åt T2:orna som ordnat alltihopa – det har tveklöst tagit mängder med tid och energi i anspråk. Så, ett enormt tack till Superfaddrar, hjälpfaddrar, fejknollor, och givetvis Fadderiet. Har säkert glömt någon. Därför sammanfattar vi det som, Alla T2:or som var involverade. Och eventuellt T3:or, för där var några sådana också.

Jag har varit med på i runda slängar hälften av nollningen (vilket var precis så mycket jag sa i nolleenkäten som skickades in i somras att jag skulle vara med), vilket känts ganska lagom. Jag har säkerligen missat vissa roligheter, men så har jag en gräns för hur social jag orkar vara. Det har varit otroligt skönt att kunna åka hem och sätta sig vid datorn och vara helt ensam, istället för att hela tiden vara omringad av människor. Och dessutom har jag hunnit träna, vilket definitivt är prioriterat, framför allt om man suttit ner hela dagen på föreläsningar och liknande.

Idag har vi kursare, förutom att titta på Avatar (tredje gången, fortfarande bra men hade kunnat klippas lite kortare och jag tycker fortfarande att Bad Guy är lite väl lik Governor Ratcliffe i Disneys Pocahontas och redan Ratcliffe är alldeles för karikatyraktig för att kännas mänsklig – men det är väl inte utan att det påpekats ett antal gånger att hela Avatar är en underbar kombo av just Pocahontas och Fern Gully (den senare en sån där sockersöt barnfilm som jag älskade som liten)) i föreläsningssalen, varit sociala på nätet också. Jag har definitivt aldrig fått så många nya friend requests på en enda dag som jag fått idag. Väldigt roligt. Och då har jag ändå något sorts urvalskriterium om att jag åtminstone skall ha pratat med människan någon gång för att jag skall godkänna denne som vän. Fjorton nya har det blivit.

Bott i Linköping i lite över tre veckor.

Gått på läkarprogrammet i två veckor.

Tvåhundraarton veckor kvar… Typ.

Me still likes. Mamma och pappa konstaterar var och varannan gång vi Skypar att jag bara ler mig igenom hela samtalen. Så jag får nog sägas trivas här alldeles enormt väl.

Adaption

När jag cyklade hem från träningen, likaledes skolan, idag, insåg jag att jag imorgon faktiskt bott här i tre veckor. Och precis som allting så börjar det här sakta men säkert bli vardag.

Människan är förunderligt bra på att adaptera till nya miljöer. Det går löjligt snabbt att komma in i nya rutiner och vanor.

Det skall dock sägas att det bara gäller under vissa förutsättningar, i alla fall för min del. Ghana var ett bevis på att det inte går att vänja sig vid vad som helst hur snabbt som helst. Grundläggande likheter med det gamla livet måste finnas. Det var det som var mest problematiskt med Ghana-vistelsen; där var inga likheter, vare sig grundläggande eller andra.

Men tre veckor här. Det känns på en och samma gång som så mycket längre tid, och så mycket kortare. Jag har hunnit med en hel massa, samtidigt som det mesta jag hunnit med är vardag och då känns det som att jag gjort det under lång tid.

Om jag ser tillbaka så flög nog sommaren förbi snabbare. Det var så lite vardag under sommaren att det liksom hoppade från ett event till nästa (Ghana-bröllop-sommarläger-Stockholm-Linköping-Liseberg-bröllop-flytta). Och när man hoppar innebär det att man skippar vissa saker, så en del dagar försvann i lite lagom med sol, värme, träning och vänner. Tur att man har dagbok så att man minns vad man gjorde alla de där andra dagarna, som inte var utsmyckade på olika sätt.

Ikväll är det tackkväll för superfaddrarna. Några i vår grupp har fixat mat och sånt; vi ska vara hemma hos någon (jag har ännu inte koll på vem, men jag hoppas på att få en adress innan jag ska vara där…) och äta och ha nån aktivitet. Jag valde att gå på biblioteksorientering (bibliotekarie visade oss runt och förklarade saker) och läste sedan i tre timmar. Gillar biblioteket. Alltid gillat bibliotek. Och här är ett heeelt bibliotek med bara medicinlitteratur. Score!

Me likes this place.