Tillbaka till vardagen…

Onsdagsmorgonen gryr. Lite svalare än det varit de senaste otroligt härliga dagarna. Påsken var helt fantastisk, jag har till och med fått färg. Det var med visst missnöje jag drog mig ur sängen alldeles för tidigt igår morse för att börja skolan klockan åtta och vara instängd i salar utan fönster fram till klockan tre. Efteråt tog jag och K dock tillfället i akt och gick ut på stan en runda, vilket alla andra människor också tyckte var en bra idé, men det var väldigt skönt ändå. Och när man sedan kan gå och träna och efteråt gå hem utan att byta något annat än skor – och det för att mina träningsskor är inneskor – då njuter jag av livet fullt ut.

Jag har ju längtat så efter det gröna utanför fönstret. Nu är det riktig vår, alla träd slår ut och det är bara vackert - till och med en morgon då det regnat under natten och himlen inte är klarblå.

Håller för närvarande på med neuro-sinne-psyke-rörelse-temat. Anatomi. Anatomi, anatomi, anatomi. Igår hade vi som sagt föreläsning. Handen ur klinisk och funktionell synvinkel. Vilket var en bra föreläsning med en bra handkirurg till föreläsare. Hade dock varit ännu bättre om hon kommit i tid, snarare än att komma först då vi ringt vår kurssekreterare som fått ringa henne och påpeka att hon hade föreläsning klockan åtta.

Jag blir lite trött på att vara elev i fall som dessa. Läraren kommer in, häver ur sig ett snabbt “Ursäkta att jag är sen, det var inte riktigt mitt fel av en eller annan anledning” (igår var det “Jag hade skrivit 10 i schemat, men det kanske det inte var” – nä, tror du?) och sedan kör de sin föreläsning. Där är inte fler konsekvenser. Vilket måste vara skönt för dem, men irriterande för oss. Varför är vår tid så lätt att kasta bort? Kommer man sent till ett möte eller liknande och missar totalt var man ska vara och när, då får det i de flesta andra fall konsekvenser. Så inte för lärare. I början av terminen hade vi hjärtkirurgen som helt missade att vi hade föreläsning två dagar i rad. När föreläsningarna schemalades på nytt kom han femton minuter för sent. Ett snabbt mumlat, “Ja, sorry att jag inte kom – jag hade inte skrivit upp det”, och sen inte fler konsekvenser.

Aja.

Pratade en massa med K istället, vilket var trevligt efter hela påskhelgen på varsitt håll. Jag körde lugnt påskläger – tränade ytterligare ett pass för Tony Hansson, då vi körde liggande tekniker och jag tränade med J igen, och ett halvt pass för Ola Johansson innan mina armleder la av. De är inte vad de borde efter tio år på jutsu. Att köra transportgrepp som går ut på smärta i en timme är inte min grej. Så jag gick av efter halva och lyssnade istället. När det är Ola finns det alltid mycket att lyssna på.

Måndagen var en av de skönaste, lugnaste, varmaste dagarna i närliggande minne. Bra dag.

Idag blir det plugg. How unusual, no?

Just det, bakade igen. Chokladmuffins FTW. De blev ganska perfekta… Lite mindre socker än förra gången (2,5 dl istället för 3 dl).

Nya kakburken från Estockholmo. Den är, som jag trodde när jag såg den, alldeles förträffligt perfekt för muffins... :)

2 Thoughts on “Tillbaka till vardagen…

  1. Jones on 27 April 2011 at 10:43 said:

    Chokladmuffins ftw indeed, men vad är det för dumheter med mindre socker.. :P Det är ju i sockret glädjen sitter.

  2. Meh, nu har jag glömt mitt lösenord igen. Jag har för mig att det var något lätt och logiskt som jag skulle kunna komma ihåg^^. Nåja, jag får fundera lite till. Vad jag ville säga var att jag vill smaka på en kaka. Egentligen två-tre med ett glas mjölk;D.

Kommentera!

Post Navigation